Lämnade en present

När jag flyttade ut igår lämnade jag en present till nästa hyresgäst i lägenheten. (Skulle du som ska flytta in i lägenheten mot förmodan läsa det här kan du ju sluta läsa nu, så slipper du få överraskningen förstörd, förutsatt att du inte flyttat in än vill säga). Hade ett kort från en bokhandel på vilket man för varje pocketbok man köper får en stämpel, och när man har fått tio stämplar får man en gratis pocketbok på köpet. Jag har ju ingen nytta av det nu när jag inte bor kvar i Kalmar - särskilt inte som bohandeln i fråga, Dillbergs, är fristående och bara finns där - så då tyckte jag att jag gott kunde lämna kvar det. Hon som får det lär ju ha större användning för det än vad jag har numer, och det vore ju onödigt att de stämplar som redan finns på kortet (fem stycken om jag minns rätt) kastas bort. Hoppas hon blir glad för presenten, och att hon får användning för den.

För övrigt är Dillbergs en alldeles utmärkt liten bokhandel (plus att den, som sagt, är lokal och fristående vilket ju gör att man gillar den ännu mer), så om kortet leder till att hon köper böcker där istället för någon annanstans är det bara en bonus.


Den här dagen finns annars inte så värst mycket att säga om. Tog sovmorgon så dagen har varit lite halvkort. Dock måste man ju nämna säsongspremiären av Homeland. För det tittade jag naturligtvis på. Lovande säsongspremiär, men långt ifrån så kittlande, tätt och nervpirrande som det kan vara när det är som bäst. Man hade kanske hoppats på lite mer. Men ändå en lovande premiär som sagt, och det där riktigt kittlande dramat och nervpirrande stämningen lär ju komma mer och mer. Säsongsstarter är ju sällan särskilt explosiva i den här typen av serier i och med att de måste fräscha upp minnet om vad som hände i förra säsongen, förklara vad som hänt sedan dess och så vidare.

Yay!

Björklöven - Bofors 1-4 (1-1, 0-1, 0-2)

En era är över

Jag vet inte riktigt vad som finns att säga. Kalmareran är över, och jag sitter för tillfället hos mina föräldrar i Karlskoga. Kommer vara kvar här tills jag får tag på en lägenhet någonstans. För även om jag blir kvar här i stan tills jag får ett jobb vill jag ju ha något eget, att inte behöva bo hos föräldrarna liksom.

Det kändes hur som helst vemodigt när stunden var kommen. När det var dags att låsa dörren till min underbara Kalmarlägenhet en sista gång, och för sista gången gå ut genom den port jag passerat oräkneliga gången. Innan jag lämnade lägenheten slog jag mig ner på golvet mitt i lägenheten, såg mig omkring en sekund och mindes tillbaka på allt jag varit med om i lägenheten och i Kalmar. Jag tackade lägenheten för den tid vi delat, och jag sa adjö. Sedan var det dags. Dags att sätta sig i bilen och för sista gången rulla iväg från Skräddaretorpsvägen. Först ner till stan, för att lämna nycklarna hos Kalmarhem. Sedan upp längs Norra Vägen och vidare ut ur stan, norrut mot Karlskoga. När jag gick förbi larmtorget på väg mot Kalmarhems kontor förvånades jag av det stora antalet poliser på platsen. Trodde det först att det hade hänt något på hotellet som ligger där, för det stod ett gäng polisbilar utanför. När jag sedan kom några steg till och passerade O'Learys insåg jag dock skälet till polisens närvaro. Det var tydligen fotboll i stan idag, och bortalagets (IFK Göteborg) supportrar satt på uteserveringen och laddade inför matchen. Tänk ändå att en sådan grej ska rendera i fler poliser på en och samma plats än vad jag någonsin sett tidigare i Kalmar (well, precis utanför polisstationen undantaget då naturligtvis). Jag lämnade kuvertet med nycklarna i Kalmarhems brevinkast, och strax efter klockan ett började resan bort. När vi några få minuter senare rullade längs Norra Vägen på väg ut ur Kalmar för sista gången bubblade vemodet upp igen, och jag kunde inte hålla mig från att stoppa in hörlurarna i öronen och lyssna på My Hometown. När jag spelade den och för sista gången såg mina kvarter susa förbi utanför fönstret var det inte utan att en tår trängde fram i ögonvrån. Whatever you do, remember one thing: my home is where my heart is; och en bit av mitt hjärta kommer för alltid finnas i Kalmar.

Resten av resan gick bra. Blev en kort bensträckare strax utanför Vimmerby. Vi stannade för att äta i Laxå, för vi ville inte komma fram och börja packa ur bilen utan något i magen. Det blev inget avancerat utan vi stannade på ett ställe utmed vägen. Typ kombinerat gatukök och vägkrog. Ingen större gastronomisk upplevelse visserligen, men det var mat och något att fylla med magen med, och just då var det allt som behövdes. Mellan Laxå och Svartå (ni hör ju vilka metropoler vi passerade) stod en lastbil med varningsblinkers på. Himla dumt ställe den hade stannat på tyckte vi då det var en liten bit upp i en backe och gjorde det svårt att se eventuella möten. När vi passerade insåg vi dock varför den stod drä den stod. På andra sidan lastbilen stod en illa tilltygad bil, och ett par meter där bakom låg en död älg varifrån en rännil av mörkt blod letat sig en bit nedför backen. Och ytterligare en bit bak låg en sönderlsiten takbox i diket. Med tanke på hur tilltygad bilen var och hur långt bakom bilen takboxen låg måste det ha varit en rejäl smäll. Fanns dock inga människor i närheten, och åt andra hållet stod en varningstriangel uppställd. Så även fast olyckan måste ha hänt ganska nyligen (älgen låg ju kvar, och bilen stod kvar på vägen, och det var inte avspärrat på något sätt) bör alla inblandade ha transporterats till lämplig vårdinrättning. Hoppas det gick bra och att ingen blev allvarligt skadad.

Vi var framme här en bit efter sju. Lastade då i princip bara in grejerna, så i stort sett hela mitt möblemang och övriga prylar står nu intryckt i morsans och farsans vardagsrum. Fanns liksom ingen direkt energi för något annat just då. Får väl bli morgondagens projekt att gå igenom vad som finns i vilka lådor, vad jag behöver ha medan jag är här, och vad som kan ställas typ förråd eller liknande. Tittade på Bron. Tittade på lite annan TV. Och nu sitter jag här. Och plötsligt är jag inte längre Kalmarbo.

Snart är det definitivt

Av allt att döma blir det här det sista blogginlägget skrivet från Kalmar. Det har blivit några genom åren, det första måste ha skrivits någon gång när jag var här för en kursintroduktion eller tenta eller något liknande. Det börjar bli rätt längesen nu. Men det här blir alltså det sista. Det känns tråkigt, av skäl som jag ju tjatat om ett antal gånger förut. Är ju inte direkt sugen på att flytta härifrån nu och på det här sättet. Och eftersom jag egentligen har lägenheten kvar till imorgon hade jag faktiskt inte varit främmande för att stanna här en natt till, även om det hade inneburit att sova på liggunderlag i en tom lägenhet, med datorn och en sänglampa som enda sällskap. För att liksom förlänga Kalmartiden  Men det skulle jag aldrig lyckas få mina föräldrar att förstå, de är på tok för osentimentala ibland. Dessutom kan jag ju behöva vara med och övervaka urpackningen ikväll. Att lämna de där två ensamma med att packa ur mina grejer ur bilen vet jag inte om jag vågar...

Vart tar jag då vägen nu? Det blir en mellanlandning i Karlskoga. Det är inte alls vad jag vill. Är väldigt osugen på att bo där uppe nu. Så det är väl också en del i att det känns jäkligt trist att flytta. Att tvingas tillbaka till staden man en gång flydde är ju de facto ett misslyckande. Men eftersom det blivit som det blivit, och särskilt eftersom jag inte visste att mina köpoäng hos Kalmarhem gick upp i rök i samma ögonblick som ja sa upp lägenheten, har jag liksom inte så värst många alternativ. Men låt oss hoppas att mellanlandningen blir kort. Något annat skulle jag nog inte klara.

Nu ska väl det sista packas, lägenheten städas ur, nycklarna lämnas in, och sedan börjar resan härifrån. Den resa jag hade hoppats slippa göra. På återseende ikväll. Då från en helt annan plats än denna. Då är det definitivt över. Fan.

Hej då Skräddaretorspvägen. Hej då Kalmar. Tack för allt. Jag kommer att sakna dig, och du kommer för alltid att ha en plats i mitt hjärta.

Sista kvällen

Sista kvällen i Kalmar. Det känns tungt att konstatera. Kalmar och den tid jag bott här har betytt väldigt mycket. Inte bara har det varit hemma under några år, utan det har också varit en viktig del av min utveckling och av vem jag är idag. Mycket som hänt här har haft avgörande betydelse för vem jag är och hur jag ser på mig själv. Och som jag skrev på instagram häromdagen har insikten drabbat mig att jag under mina år här kommit att älska den här jäkla stan. Fast då kanske egentligen inte så mycket själva staden i sig själv, som den tid och det liv den kommit att representera. Alla de minnen som skapats här, och alla de minnen som för alltid kommer att vara förknippade med den här staden. Alla fantastiska människor jag lärt känna, allt roligt jag varit med om, och alla dekadenta timmar i solskenet på uteplatsen. Jag kommer att sakna det.

Jag har sedan jag flyttade hit alltid vetat att jag en dag ska lämna Kalmar. Nu kom den dagen lite tidigare och lite mer abrupt än jag hade trott. Jag har alltid föreställt mig att jag skulle lämna i triumf. Att jag skulle flytta av egen vilja och för att jag hade fått ett jobb. Nu blev det inte så. När jag nu är tvungen att flytta är det av snudd på motsatta skäl, och jag gör det till en plats där jag inte vill bo. Den här flytten känns det som ett misslyckande. Och det gör jävligt ont.

Sista kvällen i Kalmar. Som så många kvällar före den här ägnar jag den, som vore det för att sluta en cirkel, åt att sitta här. Och alldeles snart ska jag, för sista gången som Kalmarbo, gå och lägga mig.

PS. Har börjat skriva på en längre text om tiden i Kalmar, vad den betytt och hur jag kommit att älska stan. Den kommer publiceras här när den är färdig, antagligen om ett par dagar.

Smårörig dag, men jävlar vilken bra kväll det var igår

Äntligen tillfälle att slå sig ner här vid datorn. Har faktiskt inte hunnit göra min morgonrunda på internet än. Har varit av förklarliga skäl varit en lite rörig dag i och med att det varit fullt upp med packande hela dagen. Eller hela dagen och hela dagen, jag klev ju inte upp förrän efter ett men ändå. Och att jag sov så länge beror naturlgitvis på gårdagskvällens och nattens äventyr.

Popidyll var grymt igår. Det blev en helt fantastisk kväll, med allt vad jag ville ha av ett sista popidyllsbesök. Grym musik, bra konsert, dansgolvsrus, härliga människor, välsmakande öl, fantastisk stämning. Och så var jag, naturligtvis, tillbaka längst fram i mitten under konserten. Där jag brukar stå. Så ja, det var en fantastisk kväll helt enkelt. En perfekt kväll för att brinna upp i Kalmarnatten för sista gången. Och brann, det gjorde jag. Det gjorde jag sannerligen.
Jag hade så jävla roligt, och har alltid haft så jävla roligt på Popidyll.Känns trist att den tiden är över för mig. Popidyll är precis mitt i prick med vad jag gillar för musik och vad jag vill ha ut av en utekväll, jag har älskat det sedan första gången jag klev innanför dörrarna på Söderport. Det har helt klart varit en av de bästa grejerna med att bo i Kalmar. Hoppas dock att någon gång i framtiden få möjlighet att komma dit igen. Det hade varit roligt.

Finns väl inte så himla mycket mer än så att säga om kvällen. Gick dit, drack lite vin, hamande på dansgolvet, såg bandet, träffade lite gött folk, fortsatte på dansgolvet till stängning, och när det stängde tjötade jag lite med arrangörerna och tackade för alla härliga kvällar jag haft där.  Så det var en himla bra kväll helt enkelt. En himla bra slutpunkt för mitt festande i Kalmar.

Dagen idag har nästan uteslutande handat om att packa inför flytten. Har gått bra, men jag och mina föräldrar har emellanåt lite olika syn på hur saker bör göras och så vidare. Sen kan jag inte hymla med att jag helst hade sett att de hade dykt upp först idag på eftermiddan istället för igår, och att det alltså var imorgon som skulle vara den stora packningsdagen. Men det är ju som det är och går inte att göra särskilt mycket åt.
Nu ska det strax ätas mat. Det ser jag fram emot. Jag är hungrig. Har liksom inte ätit på hela dagen.

En sista promenad

Ägnade förmiddagen åt att ta en promenad. En ganska lång promenad. En promenad i syfte att besöka vissa platser, gator och annat en sista gång. Men också att besöka platser, gator och annat där jag aldrig varit men länge tänkt att jag ska se vad som finns där. En sorts avsluts- eller cirkelslutningspromenad om man så vill. Jag gick förbi skolan, tog en sväng i skogdungen mittemot, gick ner mot stan, gick på gatan dit jag brukade ha utsikt på den tiden jag ibland åkte hit för att skriva tentor och då bodde på hotell, tog ett varv på kvarnholmen, korsade stortorget, köpte strumpor på Frans Hellqvist, tog ett varv på Baronen, gick Kom snart igen (ja, det finns en gata som heter så, fantastiskt namn), gick tillbaka längs muren, gick upp på muren, förbi den gamla bastionen där de ibland har föreställningar, upp mot och förbi larmtorget, förbi stället där jag brukade hyra film när jag bodde på hotell, förbi sjösjukan, gångvägen längs vattnet, förbi det mystiska gmla nedlagda sjukhuset på Lindö, förbi skolan en gång till och så hem igen, fast längs den väg jag brukade gå då vanliga vägen var avstängd. En ganska hyfsat promenad. Exakt hur långt vet jag inte, men det tog sisådär 2,5 timmar så det måste ha varit en rätt hygglig bit. Fram och tillbaka vanliga vägen till stan är 6-7 kilometer, och det tar 1-1,5 timme (inklusive tiden det tar att uträtta vad jag nu har för ärende på stan). Så uppemot en mil kanske?
Kände hur som helst som en fin promenad att göra. Då slipper man lämna med känslan att det finns platser man borde besökt och gator man borde gått på. Visst, jag kommer säkert komma på något jag missat, men överlag har jag hunnit med det mesta under den här veckan.

Ikväll ska jag ju dessutom gå och ta adjö av Popidyll. Jag ska gå dit och se Summer Heart spela. Tror det blir kanon. Popidyll är fint. Måste komma ihåg att putsa glasögonen innan jag går dit bara. Och ja, risken finns att jag kommer bli oerhört sentimental när det börjar närma sig att gå därifrån. Men det får vi ta då i så fall. Jag ska göra mitt allra bästa för att inte tänka på något annat än att bara ha en fantastisk kväll.

För övrigt dyker mina föräldrar upp om en stund. Hade, vilket jag nämnde i ett tidigare inlägg, hoppats (och utgått ifrån) att de skulle dyka upp först imorgon. Men de hade, utan att fråga vilket som passar mig bäst, bestämt sig för att åka hit idag. Och när de bestämt sig för något sådant är det nästintill omöjligt att få dem att ändra sig. Men man får gilla läget liksom. Bara jag kommer på ett sätt att få bort dem härifrån ett par timmar innan jag ska gå iväg så jag hinner dricka vin, lyssna på musik och ladda inför kvällen på det sätt jag vill. (ja, jag inser att jag framstår som fruktansvärt otacksam för att de kommer och hjälper till med flytten, men jag är väl en hemsk människa då).

Fyra år och åtta månader senare

 När jag var nyinflyttad i den här lägenheten postade jag ett inlägg några bilder som visade hur lägenheten såg ut. Nu när jag snart ska flytta ut tänkte jag att det kunde vara kul att lägga upp bilder från ungefär samma vinklar igen, för att se vad som hänt och hur lägenheten förändrats under de år jag bott här. Obs dock att "säng med mera" bytts ut mot en närbild på skrivbordet, att bilden "Annika-vägg" inte är med eftersom den inte förändrats (och syns dessutom på andra bilder), samt att en annan vinkel tillkommit. Har även lagt till ett par bildet på uteplatsen på slutet. Men såhär såg alltså lägenheten ut för ett par dagar sedan, innan jag började packa ner saker:

Skit!

Södertälje - Bofors 6-2 (1-2, 3-0, 2-0)

Hade jag vetat det hade jag inte behövt lämna stan

Blev lite sur förut idag (och är väl delvis fortfarande). På mig själv, och på Kalmarhem. Låt mig berätta varför. Eftersom jag en kort tid efter att jag hade blivit ombedd att säga upp lägenheten, och så också hade gjort, såg att det fanns en intressant lägenhet ledig gick jag in för att göra en intresseanmälan. Upptäckte då att jag var tvungen att registrera mig som sökande och att jag hade noll köpoäng. Surt tyckte jag eftersom jag ju bott här i drygt 4,5 år, och då tycker man ju att det borde räknas in liksom. Men det var ju inte mycket att göra åt att det inte var så.

Så idag snubblade jag av en slump över lite finstilta regler för köpoäng hos Kalmarhem. Och jodå, visst fick man tydligen ändå köpoäng för den tid man är hyresgäst. Så jag borde alltså haft lite drygt 4,5 års köpoäng, vilekt jag också hade (med betoning på hade). Kruxet är bara att de köpoäng man samlat ihop tydligen går upp i rök så fort man säger upp sin lägenhet. Alltså, klart man bli lite sur på sig själv som inte tänkte på att kolla upp vad som fanns ledigt innan jag sa upp lägenheten. Och klart man blir lite sur på sig sjävl som inte hade koll på sånt, eller i alla fall kollade upp hur det låg till. Men framförallt blri jag sur på Kalmarhem som inte på något sätt informerade om att det var så att alla de köpoäng man samlat ihop skulle gå upp i rök i samma ögonblick som lägenheten sades upp. 4,5 års kötid är ändå en del, och hade jag kunnat utnyttja den hade jag sannolikt inte alls behövt lämna stan. Hade jag bara vetat att jag hade 4,5 års köpoäng hade jag naturligtvis kunnat använda dem för att få tag på en passande lägenhet här nere. Då hade jag inte blivit tvungen att, om än bara tillfälligt, flytta tillbaka till Karlskoga, staden jag lyckats fly.

Och ja, man kan hävda att jag borde ha känt till hur de reglerna såg ut, kanske rentav att jag som hyresgäst har skyldighet att ha koll på sånt. Men samtidigt kan jag tycka att Kalmarhem borde ha informerat om det, eller åtminstone frågat om jag kände till hur reglerna såg ut. Särskilt med tanke på att förutsättnignarna var att jag (1) inte självmant sa upp lägenheten utan gjorde det på uppmaning av dem (eftersom det är en studentlägenhet och ja, ni kan storyn), att jag (2) sa upp lägenheten över telefon (befann mig ju på sommarvistelse i Karlskoga när det hela skedde) och därmed inte kan ha förväntats ha haft tillgång till exempelvis kontraktet eller andra dokument där det redogjordes för reglerna för köpoäng, samt att jag (3) under både samtalet då jag blev uppmanad att säga upp lägenheten och då jag ringde för att säga upp lägenheten påtalade att jag inte hade någon ny bostad ännu utan behövde all tillgänglig uppsägningstid för att kunna hitta något nytt. Sen ska man inte heller glömma att beskedet att man måste säga upp lägenheten är en anign chockartat, och att allt hände väldigt fort (efter att jag fått beskedet hade jag liksom mindre än en vecka på mig att säga upp lägenheten). I det läget är man inte alltid helt klartänkt och rationell. Första dagarna gick man ju liksom bara i någon sorts handlingsförlamad panik över vad tusan som skulle hända. Klart som sjutton man inte tänker på att kolla upp regler för köpoäng då.

 

Dessutom kan jag tycka att kötiden borde upphöra först i samband med att man flyttar ut, inte i samband med att lägenheten sägs upp. I alla fall när det handlar om studentlägenheter som man ju inte får ha kvar hur länge som helst, utan faktiskt (som mitt fall visar) ibland kan vara tvungen att säga upp utan att ha klart med något nytt.

 

Och jodå, jag ska allt påtala för Kalmarhem att jag tycker att de borde informerat om reglerna och att jag hade massa köpoäng som skulle försvinna i samband med uppsägningen. Ska ringa och prata med dem om ett par andra saker imorrn, så tar nog upp det då också. Inte för att det kommer göra någon större skillnad för mig (för det kommer det med största sannolikhet inte göra), men man bör ändå påtala sådant. Vem vet, kanske kan dte förhindra att någon annan hamnar i samma situation i framtiden.

 

Dagen i övrigt då? Har fått en del gjort faktiskt. Gick iväg till skolan en sväng faktiskt. Bland annat för att fixa ett par kopior av examensbeviset. Blev lite smått förvånad över att damen i receptionen kände igen mig som "du läste Lasses program va?". Särskilt som att det ju inte var i våras jag gick ut. Visserligen var jag ju uppe på scenen och tog emot pris på examensceremonin och har sedan suttit på bild i skolan under det senaste läsåret. Men ändå liksom. Gick hur som helst alldeles utmärkt att få ett par kopior gjorda. Är ju alltid bra att ha för att kunna ge till potentiella arbetsgivare och liknande. Kul att se skolan en sista gång också. Det var sig likt.

Ägnade sedan eftermiddagen åt att packa resten av böckerna. Nio papperskassar blev det allt som allt. Och av dem är alltså fem enbart kurslitteratur. Man har lyckats samla på sig en del böcker genom åren. Tog även en tur till ica för att skaffa fler papperskassar (samt för att kila in på apoteket och köpa alvedon för säkerhets skull, den alvedonen har dock inte behövt användas). Passade då på att kila upp på dne skogsbeklädda kullen som finns längs vägen för att titta på de fornlämningar, ett gravfält från järnåldern, som finns där. Har tänkt att gå upp där och titta sen jag flyttade hit i stort sett, men dte har itne blivit av. Men nu tyckte jag det var bäst att passa på att göra slag i saken och få det gjort, har ju inte så många fler dar på mig liksom. Så nu har jag sett det, och det var kul att se. Högst trivsamt också att knalla uppför den lilla kullen i eftermiddagssolen.

Åt rätt håll

Febern verkar ha gett med sig. Det tycker jag är homla bra. Skulle väl visserligen inte säga att jag är helt frisk, jag har fortfarande ont i halsen och det dyker upp en och annan sporadisk hostning, men det känns inte som jag har feber längre i alla fall. Kommer dock ta det säkra före det osäkra och gå och köpa mer alvedon i alla fall. Ifall det visar sig att febern bara slagit till tillfällig reträtt vore det ju jäkligt drygt att inte ha något hemma.

Det här att gå och lägga sig ltie tidigare igår för att få någon timmes extra sömn var ju dokc ärtt poänglöst. Hade jätteproblem att somna, och när jag väl somnade sov jag inget vidare. Jag typ vaknade ett par gånger under natten, svettades som en tok och drömde förvirrade drömmar. Det är väl visserligen ganska typiskt för att ha feber, men ändå, bättre sömn har man ju haft liksom.

Verkar ha haft effekt

Den där andra alvedonen verkar ha hjälpt. Jag fryser i alla fall inte längre. Men nu ska jag faktiskt göra som så att jag ska borsta tänderna och sen gå och lägga mig. Tidigt för att vara jag. Men jag tänker att eftersom jag har feber är det lika bra att få någon timmes extra sömn. Låta kroppen få den extratiden att återhämta sig och bekämpa vad det nu är som gett mgi feber.

Vad jag ska göra imorrn beror på hur jag mår. Mår jag ok går jag ut och uträttar lite ärenden. Tänkte försöka fixa en kopia av examensbeviset exempelvis (och se om jag kan få ett intyg på de kurser jag läst som inte är inkluderade i examen, men med de som jag ab olika skäl inte slutfört bortplockade). Men känner jag mig dålig imorrn tar jag det nog mest lugnt. Då blir nog det mest spektakulära en promenad till apoteket för att köpa mer alvedon (har bara två tabletter kvar nämligen). Men nåväl, först och främst en god natts sömn och så får vi helt enkelt se hur jag mår imorrn. Hålla tummarna för att jag känner mig bättre!

Så fick man feber också

Det höll sig inte till lite småkänningar i halsen. Har gått och lyckats få feber. Ganska rejäl sådan känns det som också. Har mått bra under dagen, men här under kvällen har febern smugit sig på.Verkligen jättebra timin om man säger så. Med tanke på att jag dels har en flytt att tänka på och att planen är att säga hej då till popidyll på fredag passar det ju liksom rätt jävla skitdåligt att bli sjuk just nu. Visserligen passar det aldrig bra att bli sjuk, men vissa tillfällen är ju värre än andra. Får hoppas att det går över ganska snart och att jag är hyfsad form till på fredag åtminstone.

Dagen i övrigt då? Jodå. Tog en tur till biblan och uträttade mitt lilla ärende. Kul att få se det en sista gång. Tog sen en kort sväng i kvarteren runt där och mindes tillbaka på tiden jag haft här nere. Det kändes också lite fint.
Sen kom jag hem, och då packade jag lite. Böcker bland annat. Blev fem stora papperskassar bara med kurslitteratur som jag samlat på mig. Och då återstår en hel del andra böcker som också ska packas ner. Känner att jag nog kan ha användnign för en större bokhylla.
Sen gjorde jag mat och tja, sen började jag få feber helt enkelt. Tog en alvedon vid tio när jag kände att jag inte orkade frysa mer. Den hade dock ingen större effekt (därav att jag misstänker att det är hyfsat rejäl feber), så tog en till nu vid elva. Låt oss hoppas att den har större effekt. Och framförallt, att jag blir frisk fort!

Vill sätta mig längs väggen

Med tanke på det strålande vädret skulle jag egentligen vilja sätta mig i solskenet längs väggen på uteplatsen. Det hade varit härligt. Men det går inte, för jag måste förbereda en flytt jag inte vill göra. Funderar exempelvis på att kila iväg en kort sväng till biblan för att fixa en grej som skulle behöva fixas innan jag flytta härifrån. Ingen livsnödvändig grej förvisso, men ändå en grej som vore bra att få gjort. Så om det hinns med är det inte omöjligt att jag tar en promenad dit. Sen kan jag inte neka till att det så klart vore fint att få se biblan en sista gång.

På tal om något helt annat kan det vara så att jag håller på att bli sjuk. Har lite småkänningar i halsen. Det vore högst olägligt i så fall. Har verkligen inte tid att vara sjuk nu. Så hoppas verkligen att det inte blir nåt.

Härligt!

Bofors - Timrå 2-0 (1-0, 1-0, 0-0)

De borde ha pratat med mig först

Pratade med morsna i telefon förut. Nu har de, angående flytten härifrån, tydligen fått för sig att komma ner redan på fredag och att vi ska åka härifrån redan på söndag. Min tanke har hela tiden varit att de ska komma ner på lördag och att jag ska lämna Kalmar först på måndag (sista dagen jag får ha kvar lägenheten). Så jag är lagomt glad kan jag säga. Dels för att jag vill vara kvar här nere så länge som möjligt. På sätt och vis är det trots allt min värld som upphör, mitt liv härnere som tar slut, och då är det viktigt för mig att få avsluta den här eran på mitt sätt, på mina villkor. Och eftersom jag egentligen inte vill flytta känns det viktigt att vara kvar så länge det går. Kan jag vara kvar till måndag så vill jag vara kvar till måndag. Sen finns det också en praktisk aspekt på det hela. Det är fan så mycket enklare att flytta ut på en måndag än en på en söndag. Då slipper man liksom hålla på att krångla med nycklar och utan det är öppet på bobutiken och man kan bara kila in där och lämna nycklarna och så är det klart. I det finns också en aspekt av att sluat en era, att någonstans få en slutpunkt som känns ok trots att jag egentligen inte vill flytta nu och på det här sättet. Att gå in och lämna nycklarna får liksom en annan känsla än att dumpa dem i någon brevlåda. Plus naturligtvis att man kan ta upp eventuella frågor som dykt upp under utflyttningen och städningen av lägenheten när man ändå är där med nyckeln, vilket ju inte går om nycklarna ska lämnas på annat sätt.

Dessutom blir jag lite sur att de bestämmer sånt utan att prata med mig först och se vad som passar bäst för mig. Det är trots allt jag som ska flytta ut, och som nämnt ovan är det hela mitt liv här nere som tar slut. Då borde de åtminstone kunna fråga mig först och sedan väga in mina önskemål innan det bara bestämmer sig och gör så jag blir tvungen att hasta igenom mitt avsked av staden och det liv jag levt här. Jag ska som exempel gå på Popidyll på fredag. Sista gången någonsin för min del. Hade de dykt upp lördag hade jag kunnat göra det till precis allt jag vill, för det hade inte gjort något om jag sovit länge på lördag morgon eller rentav varit lite bakfull på förmiddagen. Nu dyker de upp redan på fredag och då kan jag inte göra avsledet av Popidyll till allt jag vill på fredag. För då kommer de tvinga upp mig tidigt och det måste packas och städas och grejas hela jävla dagen. Och jag kommer inte kunna vara ifred innan jag går iväg till Popidyll på fredag och bara där försvinner mycket. Eftersom jag utgått ifrån att de skulle dyka upp på lördag (till och med de borde ju inse att det ur praktisk synvinkel är fördelatigt att flytta ut då för att slippa krångla med att ta reda på hur man ska göra med nycklar och sånt) har jag lagt upp planerna för hela veckan med det som utgångspunkt. Det måste jag ändra nu. Bara en sån sak som att jag hade tänkt äta en sista söndagspizza från min kvarterspizzeria på söndag går ju åt helvete eftersom jag, om det blir som de vill, inte kommer vara kvar här på söndag eftermiddag. Nu är visserligen just det en ganska trivial sak, men det är ett exempel på hur mina planer för hela veckan plötsligt bara faller. Mycket av det jag hade tänkt hinna med onsdag, torsdag, fredag måste nu hinnas med under onsdag och torsdag. Det gillar jag inte alls. Jag kan vara ganska sentimental av mig, och just därför blir det också viktigt att jag får avsluta den här eran på mitt sätt som jag har tänkt, för att få ett bra avslut som gör lite mindre ont liksom. Så att de inte pratade med mig utan helt egenmäktigt bara bestämde fredag och söndag irriterar mig något fruktansvärt.

Och ja, jag funderar absolut på att låta dem åka iväg på söndag och sen stanna här själv en natt till (på typ luftmadrass eller nåt) av ren vrånghet. Har jag lägenheten kvar till måndag ska jag tusan i mig vara kvar till på måndag. Det för den delen inte nödvändigtvis vara i lägenheten utan jag skulle kunna tänka mig att bo på hotell natten mellan söndag och måndag, men jag vill inte åka ifrån stan tidigare än nödvändigt.

På tal om något kanske inte helt annat men som inte har just med flyttdagarna och irritation och att ta avsked från staden och livet här så har jag ägnat dagen åt att så smått börja förbereda packning. Har packat ihop lie tidningar och sånt. Men framförallt har jag plockat ner alla affischer och posters från väggarna. Ett rätt drygt arbete med tanke på att de flesta satt upp med häftmassa. Häftmassa som skulle bort från såväl väggen som baksidan av affischerna. Väggarna var inget problem (har inga tapeter utan väggarna är målade, så blir liksom inga fläckar), men att få bort häftmasseresterna från affischernas baksidor tog sin lilla tid. Imorrn tänkte jag gå vidare med att plocka ner det som sitter på väggarna men som inte är affischer/posters. Typ inramade grejer och så.

En sista gång på uteplatsen

Satte mig och läste på uteplatsen en stund på eftermiddagen. Känns ganska sannolikt att det blev det sista sittandet där ute. För även om vädret skulle tillåta att sitta där ute längre fram under veckan är det tveksamt om jag har tid till det. Har en hel del att göra den här veckan nämligen. Inte minst är det rätt mycket som måste förberedas i och med att jag bara har kvar lägenheten till på måndag. Plus att det naturlgitvis är en hel del man vill hinna med att göra innan jag lämnar stan. Platser man vill besöka en sista gång, butiker att handla i en sista gång, vyer att se en sista gång, promenader att promenera en sista gång, saker och platser man har tänkt att se/besöka men som inte blivit av och då får man passa på att göra det nu medan det finns tillfälle. Ja, ni förstår. Egentligen är jag inte alls särskilt sugen på att flytta härifrån när flytten inte beror på att jag fått jobb någonstans, jag trivs ju mer än utmärkt både i stan och i lägenheten. Men jag har ju inget annat alternativ som det är just nu, och då är det ju som det är liksom. Och i någon mån kanske det är positivt. Att bo på en plats där jag inte vill bo, att jagas av känslan att vilja fly, kan kanske ge den där extra lilla glöden och nerven som krävs för att mina jobbansökningar ska stå ut ur mängden.
Fast fick jag välja skulle jag utan tvekan helst bo kvar här tills jag får ett jobb. Då hade det känts okej att lämna, då hade jag lämnat i någon sorts triumf, på väg mot nya äventyr. Att lämna som jag kommer lämna nu känns som ett misslyckande.

Nåväl. Dagen i övrigt finns inte mycket att säga om. Men jag har utsmyckat huset lite. När jag gick igenom en hög med papper hittade jag en poster som var med i Klick för några veckor sedan. En poster där Fadde Darwich pserar med sensuell blick och zebramönstrade trikåer. En väldigt fin poster. Men eftersom jag snart ska flytta härifrån finns ju ingen större poäng i att sätta upp den här i lägenheten, så jag gick ut och tejpade upp den i hissen istället. Kände lite att en så fin poster måste ju fler få möjlighet att glädjas av.

För övrigt var det skönt att sitta på uteplatsen och läsa idag. Solen värmde gott, och även om det var blåsigt så hade vinden sådan riktning att det inte märktes så värst längs väggen där jag satt. Inte heller att ett av spindelnäten där ute börjar bli rätt stort (och att det dykt upp ett par spindelnät till) stör. Så länge spindlarna håller sig i sina nät och inte kryper in hit bryr jag mig inte nämndvärt, alltid håller dte väl gåra flygfän borta.

Lugn söndag

Har varit en lugn dag idag. Har inte gjort så värst mycket utan mest bara tagit det lugnt, ätit lite choklad och läst. Det har ju varit söndag liksom.

Men säsongspremiär av Bron ikväll alltså. Lovande start. Men tyckte ljudet var lite dåligt emellanåt, vissa scener lät som att de var dubbade.

Även säsongspremiär för Akuten. Ett perfekt program att titta på medan man avslutar veckan med ett litet glas vin. Vet inte vad det är, men det är något med brittiska sjukhusdokumentärserier som gör att de är bra att dricka vin till.

Finemang!

Mora - Bofors 2-4 (2-1, 0-2, 0-1)

Den där husfesten

Eftersom jag kände mig pigg och inte led av några sviter från gårdagens utgång bestämde jag mig för att gå på den där husfesten jag nämdne häromdan att det satt ett anslag om i trappen. Så traskade iväg till Krögers, där det hela skulle hållas. Det blev väl kanske ingen succétillställning direkt. Det var jag, en tjej som bor i huset och en kompis till henne som var där. Vi hade trevligt, drack ett par glas vin och satt och tjötade i ett par timmar liksom. Så på så sätt var det ju lyckat. Men med tanke på att det är 26 lägenheter i huset hade man ju trott på åtminstone lite större uppslutning. Och vem som skrev och satte upp anslaget är fortfarande ett mysterium.

Men som sagt, det var trevligt att sitta där ett par timmar. Att dricka vin och tjöta är ju alltid trevligt liksom. Så helt klart en bättre kväll än det hade blivit om jag stannat hemma och slöglott på något tv-program jag vore måttlgit intresserad av. Och så blev det ju ett sista besök på Krögers uteservering innan jag flyttar härifrån. Det är absolut inte att förakta.

Hade sköj

Det var en kul kväll igår. Som vanligt alltså. Missade dock lite av spelningen. Anttila började spela ganska tidigt, så han hade redan hunnit börja när jag kom dit. Så där sprack min längst fram i mitten-svit. Men det var en bra spelning. Mycket folk, och jäkla bra drag, särskilt under hitsen då naturligtvis. Bra tryck i musiken också, särskilt med tanke på att Anttila inte hade något band med sig utan körde själv med akustisk gitarr. Det som dock var lite halvsynd med kvällen var att en inte oansenlig del av publiken gick därifrån efter konserten. Fast det var ju mest synd för de som gick därifrån. För sista timmarna blev jäkligt bra. Vi fick dansa till både Håkan, There is a light that never goes out, Ace of Base och TTA. Dock måste jag säga att det kändes lite halvfalskt att sjunga med i textraden "jag läser aldrig Proust igen", med tanke på att jag för tillfället är mitt uppe i att läsa Proust.

När det var slut för kvällen fick jag ett infall. Söderport ligger precis vid slottet, och slottet ser oerhört dramatiskt ut nattetid när det är mörkt och slottet är upplyst. Så jag fick för mig att se om det var lika dramatiskt på nära håll, och började gå mot slottet för att se hur nära man kunde komma. Det gick att komma väldigt nära. För någon som inte är bekant med Kalmar slott är det svårt att beskriva, men det gick att ta sig ända fram till slottsporten. Den som om den hade varit öppen hade lett in till borggården. Och ja, slottet var oerhört dramatiskt även på nära håll. Det är imponerande redan i dagsljus, men mörkret, tystnaden och att det var tomt på folk gav en extra dimension.

Idag mår jag fint. Är lite trött, men bakfylla har jag icke. Inte ens lite huvudvärk faktiskt. Ska strax gå och handla, och sen får vi se vad jag hittar på.

Snart höstpremiär

Popidyll ikväll alltså. Ska väl gå iväg om sisådär en dryg timme eller nåt. Ikväll är det Kristian Anttila vi får se på Söderports scen. Ska bli sköj. Har sett honom förut och då har det varit bra liksom. Eftersom han är ett relativt känt namn och har haft ett par hits vågar jag för övrigt anta att det kommer vara rätt mycket folk (är ju bara att minnas hur det var när Nordpolen var där i våras). Det är ju kul. Nu är det inte något vågat antagande med tanke på att biljetterna enligt uppigft tog slut ganska tidigt, men ändå. Lär nog bli en kul kväll hur som helst. Popidyllkvällarna brukar ju bli roliga.
Kan man för övrigt hoppas på att Anttila spelar den skitbra nya låten som premiärades på PSL idag? Det vore grymt.

Men ja, jag säger väl som vanligt när jag sak ut att på återseende under morgondagen. Nu går vi ut och brinner upp i natten.

En del att göra imorrn

Nu ska jag titta på Seinfeld och sen gå och lägga mig. Har en hel del att göra imorrn faktiskt, så jag kan ju inte sitta uppe för länge. Sen är det visserligen inga avancerade aktiviteter jag ska syssla med imorrn (vi pratar typ titta på dagseinfeld, gå till systemet, göra rent toaletten), men ändock aktiviteter. Och sen ska jag ju på Popidyll imorgon kväll också. Det ska bli väldigt roligt. Det blir inte sista gången jag går dit, det är nästa vecka också och då kommer jag gå dit också. Men det blir sista gången jag går dit och så att säga gör det fullt ut. För även om jag ska gå dit även nästa vecka så kommer jag ju antagligen få ta det ganska lugnt i och med att jag kommer hålla på att flytta den helgen. Men det är då det, nu ska jag först och främst koncentrera mig på den här veckan Popidyll och se till att ha en himla bra kväll då.

För övrigt kan den här helgen bjuda på dubbla utgångar. Ska eventuellt ut på lördag också. Det är nämligen någon som har satt upp ett anslag i trappen om husfest på lördag i syfte att vi som bor i huset ska bli lite bekanta. Kan nog vara skoj (även om väl nyttan med att lära känna grannarna är begränsad för min del i och med att jag snart ska flytta). Eftersom jag ska ut imorrn tänkte jag dock att jag får se lite hur jag mår och så på lördag, så jag inte är tokbakis liksom.

Var nåt mer jag hade tänkt nämna här men nu har jag glömt bort vad det var. Men jaja, jag kommer nog på det vad det lider. Nu blir det som sagt Seinfeld.

Typiskt lugnt

Lugn dag idag. Och första dagen den här veckan som jag inte tagit någon längre promenad. Har istället typ tittat på Seinfeld, läst Proust, bläddrat i nya Sonic (som kom idag), lyssnat på nya Sonicskivan och ägnat mig åt diverse vardagligheter såsom diskning och matlagning. En typiskt lugn dag med andra ord.

Finns inte så mycket mer att tillägga.

Gött!

Bofors - Almtuna 5-2 (1-0, 1-0, 3-2)

Nyklippt

Var hos frisören idag. Det gick bra. Egentligen är det inte särskilt längesen jag klippte mig sist, men i och med att jag ska flytta härifrån ganska snart tyckte jag det var lika bra att klippa sig. Man vet ju liksom inte vart man hamnar och vad man kan hitta för frisörer där och så vidare. Så det här var antagligen sista gången jag var på den här salongen. Känns lite tråkigt, för jag tycker det har varit bra där. Tror det blir svårt att hitta något ställe jag kommer trivas lika bra med. Särskilt med tanke på att jag lagt mig till med vanan att få både håret och skägget fixat på salong. Det är ju liksom inte alla frisörer som erbjuder båda delarna.
Är hur som helst nöjd med resultatet av dagens klippning.

Nåväl. Resten av dagen har jag inte gjort något särskilt direkt. När jag gick från frisören tog jag vägen förbi urmakarn och hämtade ut klockan jag lämnade in för batteribyte igår. Nu går den som den ska igen. Det är typ det som är värt att nämna.

Mer promenader

Promenerandet fortsatte idag också. Gick ner till stan för att lämna in klockan till urmakarn för batteribyte. Sen gick jag hem igen. Även imorgon kommer promenerandet fortsätta, för då ska jag gå till frisören och sen gå och hämta klockan igen. På vägen till stan idag noterade jag att det fortfarande bor kaniner under Olgas (en korvkiosk). Typ jättegulligt.

När jag kom hem hade jag fått en avi från posten. Bok nummer sju (av nio) i serien Don Rosa Samlade Verk hade kommit. Himla gött. Gick naturlgitvis och hämtade paketet. Don Rosa-böckerna är fantastiska. Nördfest deluxe.

Skit!

Västerås - Bofors 3-1 (2-0, 0-1, 1-0)

Promenerande

Den här dagen ahr innehållit en del promenerande. Först gick jag till ica i Berga centrum och handlade. När jag kom hem tittade jag på dagens matiné, och sen kom jag på att jag hade glömt handla en grej när jag var på ica. Så då gick jag till giraffen och köpte det, och passade på att kila in på systemet och köpa en flaska vin så jag slipper gå dit och göra det senare i veckan. När jag sedan kom hem, ja då hade jag promenerat färdigt för idag.

Tvättade och röstade

Gick alldeles utmärkt både att tvätta och att rösta idag. Tvätten finns inte så mycket att säga om. Inte röstandet heller egentligen. Men det var kul att gå och rösta. Och man fick godis! Just i min vallokal verkade det för övrigt som att det var många som tog vara på möjligheten att gå och rösta (eller så verkade det bara så eftersom jag var där strax efter att de öppnat efter eftermiddagspausen), det var betydligt längre kö än jag hade väntat mig, kul ändå. Sjukt trist dock att jävla skit-SD ser ut att gå framåt enligt de resultat som blivit offentliga. Det är ett hemskt resultat.
Mer positivt då att de vänsterorienterade frupperingarna ser ut att gå framåt ltie jämfört med förra kyrkovalet, medan de borgerligt anknutna överlag tappar. Alltid något.

Annars har jag inte så värst mycket att tillägga om den här dagen faktiskt.

Inga ceremonier

Blev, som sagt, inga ceremonier när jag gick in från uteplatsen idag. Men däremot spelade jag bara klassiska uteplatsskivor när jag satt där ute. Tyckte det kunde vara passande.

Imorgon har jag en hel del att göra. Jag ska tvätta exempelvis. Och så ska jag naturligtvis gå och rösta i kyrkovalet. Det sistnämnda borde alla som fortfarande är medlemmar i Svenska Kyrkan göra. Jag är definitivt inte troende, jag är mest med i kyrkan för att det innebär att man får gå och rösta en gång extra och jag tycker det är roligt att gå och rösta. Det och att jag gärna vill ha alternativet att kunna gifta mig i kyrkan om/när den dagen kommer. Men är man medlem i en organisation, oavsett hur aktiv eller passiv man är, hur mycket eller lite man än bryr sig, så tycker jag det är viktigt att ta vara på sin demokratiska rättighet och faktiskt använda sin rösträtt. Ja, jag tycker det finns sånt som är betydligt viktigare än vilka som styr på olika nivåer inom Svenska Kyrkan. Men, Svenska Kyrkan är de facto en inte helt oviktig aktör i samhället och samhällsdebatten, och då är det självklart för mig att använda min rösträtt i kyrkovalet för att i någon mån påverka vilka ställningstaganden kyrkan ska ta.

Men som sagt, har en del att göra imorrn. Så delvis därför, men mest för att jag inte har så mycket annat för mig just nu, ska jag nog gå och lägga mig. För övrigt är det rätt kallt här inne just nu.

Det blev inte sista

Igår blev inte sista gången på uteplatsen. Blev kanonväder även denna dag, så satt där idag också. Blev dock inga särskilda ceremonier när jag gick in idag. Ceremonierna klarade jag ju av igår. Återstår att se om det blir något mer sittande där ute, men jag räknar inte med att det blir det. Ska man sammanfatt årets uteplatssäsong lite snabbt kan sägas att det har varit en väldigt trevlig säsong. Kanske särskilt nu sista veckorna sedan jag kom tillbaka efter sommarvistelsen i Karlskoga. Men hela säsongen har varit fin. Dessutom har det varit mindre getingar än vanligt, och det är ju alltid ett extra plus. Så som sagt, en himla bra avslutningssäsong (och säsongsavslutning) allt som allt.

Under kvällen har jag mest tagit det lugnt. Slökollat lite på tv typ.

Kanske den sista

Har tillbringat en stor del av denna dag på uteplatsen. Där var det som alltid härligt. Med tanke på hur väderprognoserna ser ut framöver kan det mycket väl ha varit sista sessionen på uteplatsen någonsin. Så det kändes lite vemodigt att gå in. Men jag såg i alla fall till att avsluta snyggt med att låta sista skivan jag spelade bli den skiva som jag antagligen spelat flest gånger när jag suttit där, och som för mig är den som nog är allra starkast förknippad med uteplatsen. Det är en gammal sonicskiva så det är egentligen ingen jättespeciell skiva i sig, men det är en jäkligt bra samlingsskiva och den kom ungefär samtidigt som jag började hänga där ute så den blev ganska snabbt förknippas med uteplatssittandet (och så har den ganska perfekt längd för att hinna läsa tidningen och dricka ett glas vin, vilket gör att den är en bra skiva att börja en uteplatssession med). Och sen Je Ne Sais Pas Ce Que Je Veux och Voila av Francoise Hardy som "ingångsmusik".
Så visar det sig att det var sista gången på uteplatsen blev det i alla fall en fin avslutning, som liksom slöt cirkeln lite grann.

Annars så finns det nog inte så mycket att säga. Spillde lite blåbärssoppa på tröjan, så det får jag spruta wine away på när jag ska tvätta. Tur då att jag ska tvätta redan på söndag så jag inte hinner glömma bort det.

Premiärseger

Bofors - Oskarshamn 5-2 (2-0, 3-1, 0-1)

Jäkligt gött med seger i premiären. Särskilt mot Oskarshamn också med tanke på sista matchen förra säsongen.

Soleftermiddag

Det sken upp och blev kanonväder på eftermiddan, så jag satte mig på uteplatsen en stund. Som jag sagt förut kan ju varje gång jag sitter där nu mycket väl bli den sista, så det gäller att passa på medan man kan. Så mycket mer än så har jag egentligen inte gjort idag.

Magen har för övrigt varit stabil under dagen, vilket jag tycker är himla bra. Får hoppas att det fortsätter så.

Tyvärr tillbaka

Verkar som att magproblemen från tidigare i somras (sist veckan i Karlskoga för att vara exakt) dessvärre är tillbaka. Visserligen med mindre intensitet och i mindre omfattaning (än så länge i alla fall), men ändå tillbaka. Sjukt jävla drygt faktiskt. Får hoppas att det inte blir värre och att det går över tämligen fort.

På tal om något helt annat, och mycket trevligare, börjar hockeysäsongen ikväll. Seriepremiär för mitt älskade Bofors. Ska bli sköj att det kommer igång. Skoj och ångestigt på samma gång, man blir ju alltid så jävla nervös när man ska gå in och kolla ett resultat, och man slits mellan hopp och förtvivlan både under matcherna och över säsongen som helhet. Men man får ta det onda med det goda och det ska som sagt bli skoj att det börjar.

Regnig dag

Regndag idag, och en ganska typisk sådan till och med. Har alltså ägnat dagen åt att äta godis, kolla på film (en ganska festlig Abbot & Costello-film som SVT visade som matiné), läsa och lyssna på musik. Trevlig dag allt som allt. Har även hunnit tänka en del intressanta tankar, men de delar jag med mig av någon annan gång.

Oroande tecken

Börjar bli rädd att min dator håller på att ge sig. I förmiddags slog jag som vanligt på datorn och ltä den starta upp medan jag borstade tänderna. Men när jag kom tillbaka hade den inte startat upp utan skärmen var svart med grå text. Datorn hade påbörjat någon form av diskkontroll. Den var färdig till 61% på steg två av tre, så jaja, tänkte jag, det är väl bara att vänta. Så jag väntade. Och väntade. Och diskade. Och gick till affären. När det hade gått över en timme och den fortfarande var färdig till 61% på steg två av tre stängde jag av datorn med knappen och startade om. Då ville datorn igen göra den där kontrollen, men då hann jag avbryta kontrollen innan den hann börja. Jag hade ju liksom saker jag behövde anvädna datorn till. Och nu när jag slog på ville den fortfarande göra samma diskkontroll. Vilket man nog egentligen borde låta den göra, men det får bli någon gång när jag har lite mer tid. Även om jag naturlgitvis inser att man antagligen borde låta den göra den där kontrollen ganska omedelbart så att eventuella fel kan rättas till innan det går åt skogen.
Men inte nog med det. Efter det första strulet kände jag att den nog var bäst att plugga i den externa hårddisken och kopiera över viktiga filer dit, för säkerhets skull liksom. Upptäckte då att det plötsligt fanns (ganska mycket) mindre ledigt utrymme på datorns hårddisk än det gjort tidigare, och det utan att jag sparat mer än något enstaka worddokument sedan jag kollade sist. Så två oroande tecken alltså. Men vi får hoppas att det inte är nåt utan att datorn fortsätter att fungera. Har liksom inte riktigt råd att varken lämna in datorn på reparation eller att köpa en ny dator just nu.

Men bra hur som helst att jag har den där externa hårddisken. Då blir man ju ändå en aning mindre nojig för ett eventuellt datorhaveri än man hade blivit annars. Man vet liksom att skulle det gå åt helvete så finns ändå de flesta dokument, låtar, bilder och annat som man behöver och/eller vill ha kvar där.

Dagen i övrigt har varit lugn men trevlig. För ovanlgithetens skull har jag inte tillbringat någon tid på uteplatsen (har varit ganska molningt idag nämligen). Men jag har uppenbarligen klarat mig fint ändå.

Promenerade till stan

Gick ner till stan och fixade ett par grejer i förmiddags, köpte popidyllbiljett exempelvis. Och när jag säger gick menar jag verkligen gick. Blev en promenad både dit och tillbaka. Brukar oftast bli det när jag ska dit nuförtin. Det är en rätt bra promenad faktiskt. Exakt hur långt vet jag inte, men skulle gissa att det är sisådär 2-3 kilometer ner till stan. Brukar ta typ 30-40 minuter åt vardera håll.

Resten av dagen har jag inte gjort jättemycket. Suttit på uteplatsen och läst typ. Väldigt trevligt i all sin anspråkslöshet.

Hade tänkt, men tänkte om

Hade tänkt gå ner och fixa en liten grej på stan idag (ja, det hade jag kunnat göra även fast det är söndag). Men det var så fint väder så jag ändrade mina planer och satte mig på uteplatsen istället, det jag skulle göra på stan kan jag göra imorrn.

Det har alltså inte hänt så mycket idag. Men det klagar jag inte på. En lugn skön dag med bra musik och trevlig läsning i solskenet på uteplatsen är ju underbart.

Ooriginellt

Den här dagen har varit högst ooriginell sett till hur de flesta dagarna sett ut sedan jag kom ner hit efter sommaren. Jag har alltså suttit på uteplatsen en stor del av dagen. Dock måste det erkännas att även om det fortfarande är uteplatsdagar så märks det ändå att hösten börjar närma sig. Bara under de ungefär två veckor jag varit här märks det rätt stor skillnad på när (och i vilken vinkel) solen försvinner bakom träden. Och temperaturen när solen väl försvunnit bakom träden för den delen. Men ännu fortsätter uteplats säsongen ett tag till, och det tänker jag naturligtvis ta vara på. För om bara några veckor har jag ju inte tillgång till uteplatsen längre. Tyvärr.

En ganska vanlig septemberfredag

Den här dagen finns egentligen inte så himla mycket att säga om. Det har varit soligt och varmt så jag har, föga överraskande, tillbringat en stor del av dagen på uteplatsen. Resten av dagen har jag egentligen inte gjort så mycket. Lite småfixande på eftermiddan, en sväng till affären för att köpa mjölk och en tidning, och efter uteplatsen blev det typ att fixa mat och sen mest bara ta det lugnt. Eller ta dte lugnt och ta det lugnt, jag har lyssnat på musik och druckit vin. Men det är ju en ganska lugn sysselsättning. I alla fall så länge man inte får feeling och rörelsemässigt börjar leva sig in i musiken och musiken man lyssnar på just då har hyfsat högt tempo.

20130905

Handlade på giraffen. Satt på uteplatsen. Det är allt.

Uteplatsdag idag också

Blev ännu en dag, eller i alla fall eftermiddag, på uteplatsen. Jag trivs på min uteplats. Eller terass som det står på ritningen över lägenheten. Fast jag tycker nog att det är mer en uteplats än en terass. Inte för att jag riktigt vet exakt vad skillnaden är, men känslan säger uteplats.

Men oavsett vad man vill kalla det så var det skönt att sitta där ute. Soligt, varmt, väldigt lite vind. Precis så som man vill ha det när man sitter där. Som jag nämnt förut är nog uteplatsen det jag kommer sakna mest med den här lägenheten när jag flyttar härifrån i slutet av september. Har haft många härliga timmar där under mina nästan fem år i den här lägenheten.

Dåligt av SJ, men fuck avregleringen

För ett tag sedan skickade jag in ansökningar om restidsgaranti för sommarens två grovt försenade tågresor. Fick avslag på båda. Med tanke på att försenignarna båda gångerna berodde på SJ tycker jag det är skamligt. Visst, deras tåg var inte jätteförsenade, men deras förseningar ledde till misade anslutningar och att jag därför var grovt försenad till slutdestinationen både när jag åkte upp till Karlskoga i juni och när jag åkte tillbaka hit i augusti. I det läget tycker jag SJ bör ta sitt ansvar och ta på sig att betala ut ersättning för förseningen. Inte minst med tanke på att jag faktiskt köpt biljetten via SJ. Fast att SJ vägrar betala ut ersättnign för förseningen är väl bara att tacka den idiotiska avregleringen av järnvägen för. Nu kan SJ hävda att deras del av resan inte var tillräckligt försenad för att restidsgarantin ska gälla, trots att resan som helhet på grund av den förseningen blev försenad med 2-3 timmar. Hade inte järnvägen avreglerats och massa andra operatörer kört delar av resan hade SJ haft ansvar för hela förseningen och restidsgranting hade gällt. Så fuck you alla ni som var med och bestämde att järnvägen skulle avregleras.

Och jodå, chansen är rätt stor att jag ringer till SJ och påpekar att de borde ta sitt ansvar för de grova förseningarna, och att jag har bättre saker att lägga ett par timmar på än att sitta på stationen i Mjölby. Det kan ju vara intressant att se hur de ställer sig till ansvaret för missade anslutningar.

Händelserik dag

Besiktningen av lägenheten imorse gick bra. Det var visserligen rätt väntat att de inte skulle hitta något att anmärka på, men gött ändå ju. Och ja, det är väl det som finns att säga om det. Resten av dagen har jag faktiskt haft en del att göra. Gick och handlade på förmiddan, och sen fick jag ett ryck och gick igenom en gammal byrålåda. Hittade mycket kul i den där lådan. Teckningar från mellanstadiet exempelvis, och både ett matteprov och ett geografiprov från samma tid. Det var väldigt roligt att se faktiskt. Särskilt geografiprovet var festligt, där fanns exempelvis frågan "beskriv Norges landskap" (svar: mycket fjäll och fjordar), följd av "Varför finns det så mycket färjor i Norge?" (svar: för att det finns så mycket fjordar). Men dne sistnämnda är ju annars en ganska briljant fråga. Det finns så många plan i den på något sätt.

Nåväl. Ägnade en stund på eftermiddan åt att se den strålande matinéfilmen En sjöman i frack. Har sett den förut, men den är hemskt bra så det är alltid kul att se om den. Strålande eftermiddagstidsfördriv. Efter filmen tog jag en promenad ner till stan. Tänkte att jag skulle se om jag kunde hitta någon bra bok på bokhandeln. Det gjorde jag. Hade tänkt köpa en eller möjligtvis två, men det slutade med att jag inte kunde bestämma mig så jag gick därifrån med tre. Dock gjorde jag bort mig lite. När jag skulle betala undrade killen i kassan om jag hade sett att de hade erbjudandet köp fyra pocketböcker betala för tre. Det hade jag ingen aning om, och det är ju ett strålande erbjudande, men jag min dumme fan hör mig själv säga "ja, fast jag ska bara ha tre idag". Varför sa jag så? Det sjävlklara svaret hade ju varit "oj, nej det hade jag ingen aning om" och sen gått och valt en bok till. Men det gick tydligen inte. Så där gick jag miste om en gratis bok, jag som älskar gratis. Förstår fortfarande inte vad som hände. Korkat var det hur som helst. Får väl skylla på att jag var uppe tidigt imorse och hade en promenad ner till stan i benen eller nåt.

På vägen hem från stan var det någon i en bil som körde förbi som tutade och vinkade. Men jag hann inte se vem det var. Störigt att jag inte såg det, nu kommer jag ju gå och grubbla på vem det kan ha varit i flera dar.

Upp tidigt

Imorgon ringer klockan lite tidigare än vanligt. Detta eftersom det ska göras besiktning av lägenheten imorgon bitti. Man vill ju liksom gärna vara vaken när hen som ska göra besiktningen dyker upp så man inte blir väckt av dörrklockan. Vad mer jag hittar på under morgondagen återstår att se. Kan inte säga att jag har några planer direkt.

Dubbelpromenad

Fick bli två handlingspromenader idag. På den första affären jag var på hade de nämligen inte allt jag skulle ha, så då fick jag gå till en affär till. Så kan det gå eller nåt.

Annars har även denna dag varit lugn. Som söndagar brukar vara.