Väderrekord

Körde ner morsans och farsans bil till dem i förmiddags. De har varit i Lissabon under veckan så jag har haft bilen här. Sedan tog jag vägen över stan och köpte makaroner när jag gick hem. Efter det har dagen varit lugn. Har typ läst och käkat godis. Tog mig ett glas punsch här frampå kvällen. Påskpunsch, den traditionen införde jag ju förra året.
Upptäckte förresten under kvällen att min termometer verkar ha fått fnatt. När jag gick ut i köket vid åttatiden såg jag att den visade 16,5 grader som utetemperatur, vilket kändes en smula orimligt. Sedan har den fortsatt att stiga. Tittade just innan jag satte mig här och då visade den 37,6. Så vi har inte bara satt ett präktigt marsrekord här på Frödingsvägen, vi börjar till och med närma oss den högsta temperatur som någonsin uppmäts i Sverige. Och ändå visar snön som ligger kvar inga tecken på att smälta...

Godis och läsning

Hällde upp påskgodiset i godisskålen i eftermiddags. Eller, det första av påskgodiset borde jag nog säga. Är åtminstone lika mycket till kvar i påsen. Förstår inte att det alltid blir så när jag ska köpa godis till påsk. Sockerstinna dagar väntar alltså.

Utöver det en hyggligt lugn dag. Postade iväg föreningens deklaration (egentligen borde vi nog kanske avregistrera den där föreningen för vi har ju inte haft någon verksamhet på snart tio år, men det kommer man sig ju inte riktigt för med), kikade in på Maxi och köpte ett par påskmust. Det sistnämnda delvis för att kunna blanda min speciallättgrogg punsch och must om andan skulle fall på. Har även börjat läsa Cronins Spegelstaden som jag tänkte ha som påskläsning i år. Är på ett ungefär fyra år sedan jag läste del två av trilogin, så väntan på upplösningen har varit lång (kunde ha varit kortare, men eftersom jag läst de två första delarna i pocket väntade jag in även den här i pocket, ser ju snyggare ut i bokhyllan om man har alla tre delar i samma format). Ser mycket fram emot att se hur han lyckas knyta ihop allt.

Personsämsta och personbästa

Storängen i förmiddags. Bjöds på godis eftersom det var sista gången före påsk. Sedan hade jag en hyfsat produktiv eftermiddag. Med vilket jag i huvudsak menar att jag fick iväg en jobbansökan och kom mig för att röja bland lite papper och tidningar och jox som låg på rumsbordet.

Satte personsämsta i Kontrapunkt, men person bästa i lotto. Tyvärr inte tillräckligt mycket personbästa för att vinna något (hade 3+1 rätt), men ändå. Det går åt rätt håll.

Skrapa

Har egentligen inte hänt något särskilt spännande idag. Var rätt kallt i morse dock. Rätt gött. Fast eftersom jag hade tillgång till bil den här morgonen innebar det att jag var tvungen att skrapa rutan, och att rutan var sinnessjukt immig innan värmen i bilen kom igång ordentligt. Så kan det vara. Det är priset man får betala liksom.

Om andan faller på och jag känner att jag hinner ska jag nog kila ner på stan en sväng i morgon. Handla på mig någon vinflaska och några öl sådär inför påsk. Och skulle det inte bli av så får det ävl bli på torsdag istället.

Överraskande vitt

När jag klev upp imorse möttes jag till min förvåning av nyfallen snö när jag tittade ut genom fönstret. Det har jag ingenting emot, jag tycker snarast det är lite roligt hur mycket det retar folk, men det var verkligen inget jag räknat med.

Utöver det har väl dagen inte bjudit på några direkt överraskningar. Det har rullat på liksom. Att Jerry Williams dog var ju trist. Imorgon ringer klockan tidigt.

Hej sockerchock

Var på Maxi. Tänkte att bär jag ändå var där kunde jag ju köpa med påskgodis på en gång. Började plocka. Tänkte att jag nog inte skulle ha så himla jättemycket i år. Yada yada yada, jag gick därifrån med två kilo lösgodis. Och en förpackning marsipanägg. Joråsåatt. Får hoppas att det kommer många påskkärringar i år. Så himla lätt att bli fullkomligt orimlig när man står vid lösgodishyllan.

I övrigt? Tämligen lugnt.

Omslutande

Egentligen ingen dag som sticker ut. Har varit en rätt lugn och skön och inte helt ovanlig lördag. Kikade in på Spongs när jag var nere på stan och införskaffade sista delen av Cronins trilogi. Tänkte att den kan bli påskläsning i år. Det är väl ungefär det som hänt tror jag.

Nya Anna von Hausswolff-skivan är för övrigt svinbra. Dock en platta som gör sig bäst med bra ljud och rejäl volym. Som komprimerade ljudfiler på halvdassiga datorhögtalare kommer den nog inte fullt ut till sin rätt. Det är musik som kräver djup och utrymme, musik gjord för att omsluta en. Man vill känna orgelns mäktiga muller i kroppen. Så jag skulle verkligen rekommendera att skaffa den som fysisk exemplar. Och att du vrider upp volymen lite extra.

Överraskande pling

Frampå seneftermiddagen, när jag som bäst satt och läste tidningen och lyssnade på Kent, ringde det plötsligt på dörren. Pendlade mellan att tro att det skulle vara någon som ville sälja något och att noja över att det skulle vara någon granne som bad mig sänka volymen (vilket iofs vore rätt ologiskt eftersom jag inte hade särskilt hög volym). När jag öppnade dörren var det varken en försäljare eller en granne som stod utanför dörren. Det var en kompis. Lite förbryllande, det är inte direkt som att spontanbesök hör till vanligheterna om man säger så. Han överlämnade ett kuvert, och tackade sedan för sig.
Jag öppnade kuvertet, med tanke på kuvertets form och den något oortodoxa leveransmetoden hade jag väl lite på känn vad det kunde vara. Det var en inbjudan till bröllop. Den jäkeln ska gifta sig. Kul! Det är inte förrän i slutet av juli, men jag ser fram emot det. Tror rentav att jag ska kosta på mig en ny slips tills dess. Kan eventuellt behöva ett par nya kostymkompatibla skor också. Ska bli sköj.

Överraskande icke-förlängningar

En del något anmärkningsvärda besked om spelare som lämnar från BIK idag. Att man inte skriver nytt med Frykholm var väl ganska väntat. Att Bengtsson inte får nytt är synd i mina ögon men ingen större överraskning. Känslan var lite att vill man ha in en vass klassback skulle det nog bli Bengtsson som skulle få flytta på sig i och med att kontraktet går ut och så. Då är det mer förvånande att man väljer att inte förlänga med varken Jidskog eller Lihagen. Båda har varit bra, och jag hade gärna sett dem i laget till nästa säsong. Hade vi gått in i nästa säsong med det målvaktsduo som avslutade säsongen är jag ganska övertygad om att vi hade haft ett av seriens vassaste par mellan stolparna. Men eftersom Jidskog nu inte blir kvar hoppas jag att de har någon riktig jävla kanonmålvakt på kroken. Och en riktigt överjävligt vass center nu när varken Lihagen eller Backman blir kvar.

På tal om något helt annat, kommer ni ihåg att jag i julas på något vänster lyckades få iväg en ansökan till tv-programmet Första dejten? Och att jag i januari rentav blev uppringd av dem för en telefonintervju? Har just inte tänkt på det sedan dess, och de gånger det av någon anledning ploppat upp i huvudet har jag väl känt att eftersom jag inte hört något mer kommer jag nog inte bli utvald för medverkan. Den känslan visade sig stämma. Häromdagen fick jag mail med exakt det beskedet. Tror faktiskt att det känns ganska skönt. Samtidigt finns ju det där i en att är man med i en process så vill man ju vinna, så är det. Men på det stora hela ändå rätt skönt. För även om jag tror på att tänja på bekvämlighetszonen och då och då lämna den så känner jag mig ändå rätt tveksam till om det verkligen hade varit min grej.

Tog förresten vägen förbi systemet och hämtade ut min beställning idag. Känns fint att ha en flaska Roslagspunsch i kylen. Ska öppnas till påsk är tanken. Bli årets påskpunsch.
Igår kväll beställde jag även en liten påskpresent till mig själv. Nya Anna von Hausswolff-albumet närmare bestämt. Redan skickat tydligen. Snabbt jobbat. Så med lite flyt kan jag ha det i min hand redan imorgon. Det vore fint det.

Ändrat schema och väntande försändelse

Vaknade innan klockan ringde imorse, så bestämde mig för att kliva upp när det ännu var tio minuter kvar tills den skulle ringa. Tio minuter är inte mycket, men jävlar vilken skillnad det gjorde. Kändes som att jag hann med hur mycket som helst nästan innan det var dags att promenera bort till storängen. Hann till och med kila ner på konsum och handla innan jag skulle iväg. Bara en sån sak.
På tal om storängen förresten så blev morgondagens samling där flyttad från eftermiddagen till förmiddagen. Så då blev det plötsligt tidig morgon imorrn. Suck. Är rätt less på de där samlingarna där uppe överhuvudtaget.

Men för att helt byta ämne så fick jag i eftermiddags meddelande om att beställningen jag gjorde häromdagen nu finns att hämta på systemet. Får se om jag tycker att jag hinner/orkar kila iväg och hämta det imorgon eller om det får bli på fredag. Det är ju inget som blir förstört om det får ligga en dag extra.

En tisdag bland tisdagar

Har på det stora hela haft ännu en lugn dag. Internetanslutningen har krånglat lite under kvällen, men nu verkar det funka i alla fall. På återhörande.

Beställt

Gjorde slag i saken och beställde en flaska Roslagspunsch. När jag ändå höll på passade jag också på att slänga med ett par öl som inte finns här i stan i beställningen. Inget superspeciellt, men ett par trevliga sorter.
I förmiddags var jag i storängen.
Sedan har jag även läst lite grann. Imorgon ska jag tvätta håret. Och försöka komma ihåg att ringa till frisören för att boka en klipptid.

Inom ramen

En söndag utan större överraskningar. Tagit det lugnt och så. Middag hos föräldrarna. Inget utanför ramen.

Smygstart

Himla lugn dag. Finns egentligen inget att rapportera om den.
Eller jo förresten, en sak. Smygstartade balkongsäsongen lite grann med att gå ut och ställa mig längs väggen i en knapp timme på tidiga eftermiddagen. Solen låg på och det var rätt så skönt. Det riktig balkonghänget dröjer ytterligare, men det brukar ju smyga igång lite försiktigt med att stå ut med väggen mer eller mindre korta stunder under soliga dagar såhär precis i början.

Ett glas vin på eftermiddagen inledde helgen

En påfallande lugn, ganska skön fredag. Fast emellanåt dåligt underlag när jag var ute på promenad. Isigt och dant på sina ställen. Men så blir det ju när det först blir slaskigt ett par dagar och sedan fryser på igen. Jävla onödigt att det skulle bli slask. Kunde ju gott ha varit konstant kallt istället.

Funderar på om jag ska be systembolaget att ta hem en flaska Roslagspunsch åt mig till påsk. Införde ju traditionen påskpunsch förra året, och jag tänker att det kanske skulle kunna passa att ta en sådan som påskpunsch i år. Köpte en flaska när jag var ute och flängde i höstas och den var dels väldigt god, dels lite annorlunda mot andra punschsorter jag druckit. Finns dock bara i beställningssortimentet så det måste beställas och sånt där jobbigt så ja, vi får se hur det blir. Får väl fundera några dagar helt enkelt.

Och eftersom jävla AIK och Oskarshamn inte gjorde tillräckligt många mål i sin match har jag nu bara en krona kvar på saldot hos svenska spel. Det får nog bli en enkelrad på stryktipset.

Får kämpa på

Fick idag svar om det där jobbet jag var på intervju om för ett par veckor sedan. Jag gick tyvärr inte vidare. Det var ju trist, men det är väl vad det är. Ingen stor sak utan man får ju ta det som att det helt enkelt var andra som var bättre, och se det som en framgång att de faktiskt ville träffa mig. Det är ju långt ifrån varje gång man kommer så långt.

Sedan är det klart att jag någonstans är besviken, och det är klart att man just efter ett sådant besked ägnar sig åt självömkan och uppgivenhet. Intervjun kändes ändå bra, och då är det klart att man hade hoppats (och kanske till och med trott) på något mer. Lite känslan av att om jag inte ens lyckas när det känns som en bra intervju, som att vi förstår varandra och pratar samma språk, när ska jag då någonsin lyckas? Kanske borde jag bara ge upp och lägga ner. Jag kommer ju aldrig få något jobb ändå. De känslorna finns självklart, och de måste få finnas. Hade de inte funnits där hade jag blivit orolig, för då vore det ett tecken på att jag inte ville det här. Fast det är också viktigt att inte låta den sidan ta överhanden.
Utan jag försöker istället fokusera på att vara stor i nederlagets stund, se det positivt och betrakta det som en framgång att i alla fall ha kommit såhär långt. Och hey, om inte annat fick jag ju en trevlig utflykt till Stockholm i alla fall. Det är inte så illa. Och det var dessutom arbetsförmedlingen som betalade biljetten. Bara det.

Självklart kommer jag också behöva utvärdera och fundera kring vad jag kunde gjort annorlunda och hur jag ska gå vidare med mitt jobbsökande för att framöver dels komma såhär långt oftare, men också hur jag ska ta mig ytterligare längre i processerna. Med tanke på hur mitt jobbsökande gått vore det jättelätt att bara ge upp och lägga ner jobbsökandet helt. Men det ligger inte för mig. Jag är inte typen som ger upp. Det är av motgångar man kan lära sig något, och nu får jag fundera på vad jag kan lära mig av den här motgången.
En sak som jag börjar luta ganska starkt åt är om jag borde söka mindre åt Stockholm. Just nu går väldigt många ansökningar ditåt. Delvis av nödvändighet, det finns så sinnessjukt många fler jobb att söka där, men jag har sedan mina sista år på universitetet också haft en bild av att det nog är ditåt jag ska. Fast nu vet jag inte riktigt längre. Jag har sökt rätt många jobb där, varit på en handfull intervjuer och ärligt talat så tja, jag verkar uppenbarligen inte ha det som Stockholm efterfrågar. I alla fall inte i tillräckligt hög utsträckning för att slå konkurrensen. Så det kan kanske vara dags att prova något annat. Fan vet vad bara. Det är ju ändå åt Stockholm till sisådär 95% (lågt räknat) av alla intressanta jobb finns.

Nåväl, jag fick inte det här jobbet, men det var kul att få komma intervju och att träffa dem personligen. Att andra sedan var starkare och jag inte riktigt räckte till i konkurrensen, det är som det är och inte mycket att göra åt. C'est la vie. Man kan inte vinna varje gång (men det vore trevlig att få vinna någon gång).

Man kan nästan säga att helgen börjar nu...

Ganska vanlig dag. Men tredje raka tidiga morgonen, så inte utan att jag stundtals känt mig rätt småseg.

Dock hände det lite i BIK under dagen. Passande nog med tanke på att det bara var igår jag funderade lite kring truppen. Högga skrev på nytt. Ganska väntat och väldigt välkommet. Mer oväntat då att klubben valde att bryta kontraktet med Backman. Där får man väl hoppas att det är något annat på väg in för ett centra en av toppkedjorna. Känns ju märkligt annars att skriva kontrakt fram till 2020 och sedan bryta det efter bara några månader. Särskilt som Backman haft en del oflyt med sjukdomar och annat varför årets prestationer knappast är representativa för hans normala nivå.

Hur som helst, nu är det slut på tidiga morgnar för den här veckan. Det tycker jag känns gött. Att kliva upp tidigt är hemskt.

Säsongen som gick

Redan när säsongen startade uttryckte jag vissa farhågor om att det skulle bli en tuff säsong. Att vi hade tappat väldigt mycket spets, men kanske inte riktigt ersatt den. Fast att den skulle bli så tuff som den blev, det hade jag aldrig ens kunnat föreställa mig. När jag då talade om en tuff säsong menade jag i huvudsak att det skulle komma en reaktion på förra årets framgångar, att vi förvisso skulle finnas med på övre halvan eller som allra värst kämpa i mitten av tabellen runt playoff-strecket men att folk ändå skulle vara missnöjda och stanna hemma från hallen eftersom de hade tidigare framgångar så färskt på näthinnan. En mellansäsong.

Såhär i efterhand vet vi att det inte blev så. Det blev som bekant ännu värre. Bottenstrid. Fixat  kontrakt först i sista omgången efter att ha legat under strecket större delen av säsongen, och en stor del av den tiden rentav som ganska klar jumbo. Man kan fråga sig vad det beror på att det gick som det gick, och här har klubben naturligtvis en utvärdering och självrannsakan att göra. Det som kan konstateras är dock att vi tappade ruskigt många ruskigt viktiga spelare efter förra säsongen (hela första pp-uppställningen, några av hela seriens bästa och poängstarkaste spelare, en av seriens absolut bästa målvakter etc.), och att de som värvades in som spets inte riktigt räckte till för att fylla luckorna. Det var ingen av dem som var direkt dålig, men det var heller ingen som var tillräckligt bra. Hayes kämpade och slet men fick inte alls utdelning i poängkolumnen, Owen tog det han skulle men inte mycket mer än så (till hans försvar ska dock sägas att försvarsspelet var under all kritik i början av säsongen, och det är mycket möjligt att han presterat bättre om han fått mer hjälp av utespelarna) och Parkkonen var aldrig den där dominante PP-backen man hoppats på. Lägg därtill Thorell som är en bra spelare men utöver när han var "dopad" av att spela i kedja med två av seriens poänggladaste spelare aldrig varit den som vräker in poäng en masse. Dessutom fick vi redan tidigt en hel del skador. När det sedan kom några tunga förluster i säsongsinledningen och spelet inte riktigt stämde, då fick det effekt på självförtroendet och resan neråt genom tabellen inleddes.

Här bör naturligtvis klubben titta på vad man kan göra bättre i värvningsarbetet. Visst att man inte kan lyckas hundraprocentigt varje gång, men när nästan inget av nyförvärven levererar vad man förväntat, då finns anledning att fundera på om man borde gjort något annorlunda. Var det dålig scoutning? Medvetna chansningar? Överskattning av de ligor där spelarna i fråga tidigare varit verksamma?
Personligen tror jag att såväl klubben som vi som står vid sidan av var en smula förblindade av förra säsongen, gick i någon sorts rus och trodde att de som var kvar var bättre och/eller redo för större roller än de i själva verket var. En överskattning av de som var kvar, och kanske en underskattning av betydelsen av de som försvann. Exempelvis var linan med Rommel och Mattsson i praktiken en tredjekedja förra året, men förväntades nu i princip vara kedjan som skulle leda laget. De såg visserligen bra ut försäsongen, men körde fast ganska ordentligt när serien drog igång.

Det blev, till chock för många, ett tränarbyte och klubbikonerna Thermell och Näslund fick hastigt och lustigt lämna klubben. Om tränarbytet var rätt eller fel kan diskuteras i oändlighet och jag tar inte ställning i frågan, mest eftersom jag själv är något kluven. Men oavsett om det var rätt tror jag att sparkningen av två så ikoniska legendarer och trotjänare är något som kommer leva kvar som ett sår i det kollektiva BIK-minnet för lång tid framöver.
Däremot kan konstateras att spelet faktiskt blev bättre efterhand efter tränarbytet och Czarnecki och Wessner förtjänar en stor eloge som klarade uppgiften att hålla oss kvar i serien utan att behöva kvala. Sista 10-15 omgångarna var vi de facto seriens formstarkaste lag. Samtidigt är det svårt att inte vara nyfiken på hur det gått om TT och Näsa fått förfoga över den trupp som avslutade säsongen och kanske fått in Wessner som tredje röst och rivjärn bredvid sig i båset. För det ska sägas att det inte bara var tränarbytet som fick effekt, det blev också ganska stora förändringar i spelartruppen veckorna runt jul och nyår. En del floppande spelare lämnade, och vi fick i någon mån in en spets som tidigare åtminstone delvis saknats.


Oavsett allting annat säger det dock något om hur löjligt jämn serien varit den här säsongen när BIK plockade så grymt mycket poäng sista fjärdedelen och det ändå dröjde till slutomgången innan vi kravlade oss ovanför strecket. Eller att det, för den delen, inte hade krävts mer än två, tre kanske fyra segrar för att vi istället skulle knipa en plats i slutspelsserien.
Skönt, hur som helst, att vi lyckades undvika att behöva kvala till sist. Säsongen gick inte alls som någon i eller runt klubben hade hoppats, men till sist fick vi ändå avsluta med en framgång. Sedan är det ju typiskt att det ska behövas en överlag riktigt hemsk säsong för att det för en gångs skull inte ska sluta i bitter besvikelse och tomhet. För en gångs skull känns det riktigt bra att säsongen redan är över.

I det långa loppet kan dock en sådan här säsong mycket väl visa sig vara en nyttig erfarenhet. För klubben, som får tillfälle att fundera över vad man kan göra för att det inte ska hända igen, men också för oss på läktaren som de sista åren i någon mån tagit mer eller mindre för givet att vi ska kunna utmana toppen. Det blir en väckarklocka att bara för att vi är BIK och leder allsvenskan maratontabell så betyder inte det att vi inte kan hamna i botten. Det går faktiskt inte att lyckas varje år, och de senaste säsongerna har vi de facto haft grym utdelning på de som kommit som nya inför varje säsong. Nu försvann väldigt många, de luckorna lyckades inte fyllas och så gick det som det gick.

På tal om oss på läktaren förresten så får jag ändå ge publiktillströmningen en eloge. När det inför säsongen från klubbens sida pratades om att intresset var större än någonsin såg jag dem som en smula naiva och överoptimistiska, att det stora intresset mest berodde på de sportsliga framgångarna året innan. Jag befarade att publiksiffrorna skulle mer eller mindre störtdyka om det började gå sportsligt tungt. Visst minskade publiksiffrorna jämfört med i fjol, men sett till förutsättningarna och att det stora delar av säsongen gått riktigt dåligt är dryga 2370 i snitt per match faktiskt riktigt bra. Särskilt som det var budgeterat med ett snitt på 2400. För inte alls särskilt många år sedan hade en säsong som denna antagligen snittat under 2000 i hallen, och ett antal matcher till och med landat på under 1500. Så bra där publiken. Nu är det bara att hoppas att intresset håller i sig, skulle då nästa säsong bli sportsligt bättre ser jag goda möjligheter till stigande publiksiffror.

Nåväl, nog om säsongen som gick. Ska också blicka lite framåt mot kommande säsong, och det gör jag med lite tankar kring spelartruppen och då framförallt de spelare som inte har kontrakt (med BIK) inför nästa säsong.

Spelare med kontrakt över nästa säsong:

Victor Berglind (b)
Viktor Lang (b)
Jacob Lundegård (b)
Oliver Eklind (f)
David Lilja (f)
Axel Lindström (f)
Juliuz Persson (f)
Victor Backman (f)
Gustaf Thorell (f)
Erik Brissle (f)

Dessa spelare har alltså kontrakt. Visst kan någon försvinna ändå, tänker att exempelvis Lundegård och kanske också Lang skulle kunna bli intressanta för lag högre upp, och Brissles namn ser jag inte nämnas någonstasn så hur hans status är verkar lite oklart i dagsläget. Men tills annat meddelas utgår jag från att dessa kommer spela med BIK kommande säsong och kommenterar dem inte mer än så.

Spelare med utgående kontrakt eller som varit här på lån:

Målvakter:
Emil Jidskog
Här ser jag gärna att kontraktet förlängs. Har gjort det bra sedan han kom in, och riktigt bra nu på slutet. Stabil. Gärna tvåårskontrakt för att få lite kontinuitet på positionen.

Olle Eriksson Ek
Tillhör Färjestad men är sagt att han ska lånas ut till allsvenskan kommande säsong. Har varit bra sedan han kom, särskilt med tanke på att han ännu har ett år kvar som junior. Skulle gärna se honom i BIK-tröjan nästa säsong, då han rimligtvis bör har blivit ännu lite vassare efter att ha känt på allsvenskt spel redan i år. Med honom och Jidskog skulle vi ha ett riktigt intressant målvaktspar. Dock: detta under förutsättning att han lånas in på hela säsongen utan möjlighet för Färjestad att kalla tillbaka honom, och att FBK inte lånar ut honom på villkor att han ska stå ett visst antal matcher.

Jonathan Frykholm
Inga kanonsiffror rent statistiskt, men tycker ändå han visade lovande tendenser när han fick spela. Svårt att se att han ska ta en plats nästa säsong. Men, med det sagt tycker jag ändå han ska erbjudas ett nytt kontrakt liknande det Färjestad skrivit med Eriksson Ek. Tvåårskontrakt med utlåning till lämplig klubb i ettan första året, för att säsongen därefter vara redo att kliva in och ta en roll i allsvenskan.

Backar
Arvid Aronsson
Inlånad från Örebro. Gjort det bra. Osäker på hur kontraktsituationen för nästa säsong ser ut, men blir han inte kvar i Örebro hoppas jag att BIK får in honom i truppen.

Alexander Leandersson
Inlånad från Färjestad. Karlskogapôjk. Kan absolut tänka mig nytt kontrakt här, även om han åtminstone inledningsvis nog skulle få finna sig i att ta rollen som sjundeback.

Rasmus Bengtsson
Jag gillar Bengtsson. Samtidigt har han kanske inte riktigt fått ut allt man hoppades när han värvades inför förra säsongen. Eftersom defensiven varit tämligen skitbra på slutet vill jag se så få förändringar som möjligt på backsidan, och förutsatt att det inte blir för stora pengar bör nog Bengtsson bli kvar. Samtidigt, vill man göra en förändring på backpositionen och få utrymme i truppen för att plocka in en klassback är det kanske här man gör det.

Ricard Blidstrand
Stundtals svajig inledningsvis men växt under säsongen, för att på sluttampen vara tämligen skitbra i sin roll som defensiv back. Troligen inte alltför dyr, klart användbar i ett andra eller tredje backpar och verkar vara en bra person att ha i gruppen. Bör erbjudas nytt kontrakt.

David Suvanto
Här är jag kluven. Har stundtals under säsongen varit direkt svag, tappat en hel del puckar och tagit en del högst tveksamma avslut. Fast efter att först ha varit petad och sedan till och md utlånad ett par matcher kom han tillbaka på ett imponerande sätt och avslutade säsongen starkt. Är nog ändå beredd att ge honom en säsong till i BIK förutsatt att han inte har för mycket betalt och kan acceptera den roll han får.

Forwards
Rodrigo Abols
Har kontrakt med Örebro för nästa säsong, och lär nog åtminstone inledningsvis spela där. Skulle det kontraktet mot förmodan brytas eller han bjuds ut för utlåning utgår jag dock ifrån att BIK åtminstone ställer frågan.

Fredrik Forsberg
Här beror det nog mycket på vad Leksand gör. Skulle de erbjuda nytt kontrakt är det nog svårt för Forsberg att tacka nej, Leksand är ju hans moderklubb och allt. Blir det ingen fortsättning i Leksand bör BIK naturligtvis försöka få honom att skriva på här. Känns prioriterad.

Filip Ahl
Utgående kontrakt med Örebro. Ser honom gärna i BIK nästa vinter, även om det spontant känns som det kan bli svårt. Utgår dock ifrån att BIK åtminstone ger ett bud.

Calle Berglund
Har inte haft sin bästa säsong, delvis på grund av skador, men är karlskoging och spelar med stort klubbhjärta. Förutsatt att han själv vill bör han erbjudas nytt kontrakt. Kulturbärare. Vore spännande att se vad han kan göra om han kan få en skadefri försäsong, vilket han faktiskt inte haft på ett antal säsonger.

Daniel Bernhardt
Varit skadad i stort sett hela säsongen och bara spelat några få, enstaka matcher i början av säsongen. Den spontana känslan är väl därför att han inte kommer erbjudas nytt kontrakt. Personligen skulle jag dock gärna se att han åtminstone erbjuds en tryout för att försöka ta en plats i laget. Mest för att han ändå visade fina tendenser de få matcher han spelade, men i någon mån också för att det känns schysst att åtminstone ge honom chansen att visa upp sig när han inte kunnat spela under säsongen. Det finns ju trots allt en anledning till att man värvade honom till att börja med.

Mikael  Eriksson
Likt Calle har han kanske inte haft sin bästa säsong, och inledningsvis kändes det nästan som att Daggen tyngdes något av att ha fått ett C på bröstet. Tycker dock han spelat upp sig, och det hårda jobbet finns alltid där även när spelet i övrigt inte riktigt stämmer. En av dem som personifierar BIK, enormt hjärta och viktig som ledare. Ska självklart erbjudas nytt kontrakt.

Fredrik Höggren
Här finns inget snack. Under förutsättning att han själv vill ska kontraktet förlängas.

Niklas Lihagen
Kom in sent. Har varit bra överlag, och just innan han blev skadad var han grymt bra. Funktionell spelare med rutin. Ser gärna en förlängning här.

Henrik Rommel
Här är det åter lite kluvet. Har mycket hockey i sig, men har kanske inte fått ut det i poäng så som man hoppats under de två år han spelat här. Var briljant på försäsongen, men körde fast en smula när serien startade och har inte fått den utveckling man hoppats. Men samma sak här som med en del andra, om han inte kräver för mycket betalt och kan acceptera en roll i en tredje- eller möjligtvis andrakedja så absolut. Annars nja.

Martin Pärna
Känns lite som att han konkurrerar med Rommel om en plats. Kom in från ettan vid deadline och har gjort det helt okej även om utdelningen i poängprotokollet varit skral. Blir Rommel kvar får Pärna antagligen se sig om efter andra uppgifter, annars så ja, varför inte? Kan vara spännande att se vilken utveckling han kan få om han spelar allsvenskt redan från början.

Adam Byström Johansson
Ung. Jobbar hårt. Finns utvecklingspotential, men har samtidigt inte lyckats ta en helt ordinarie plats under de säsonger han tillhört BIK utan mestadels varit utlånad till ettan. Så nä, blir sannolikt inget nytt kontrakt.

Isak Skedung
Kom in i slutskedet av säsongen. Gjort det helt okej, och är absolut ett bra alternativ på sin position. Bra centrar kan man aldrig får för många av. Säg även ha haft fin kemi med Forsberg i Leksand så om Foppa blir kvar i BIK känns det onekligen lockande att peta ihop dem igen.


Inser att det framstår som att jag vill ha kvar i stort sett varenda spelare. Och ja, jag ser gärna så små förändringar som möjligt i truppen. Självklart kommer någon försvinna som behöver ersättas, och naturligtvis finns det alltid plats för riktig spets, men i grunden skulle jag inte ha något emot att gå in i nästa säsong med i stort sett oförändrat lag. Delvis eftersom vi avslutade säsongen starkt, framförallt defensivt, och uppenbarligen har ett lag som kan leverera på hög nivå. Men kanske ännu mer för att jag tror att den vändning laget stod för, hur vi i allra sista omgången knep nytt kontrakt efter att ha legat under strecket nästan hela säsongen, svetsar ihop och stärker gruppen, ger en känsla av att kunna flyga och knyter de som var med om det tight till varandra. Det tror jag skulle vara en framgångsfaktor.

Det jag kanske skulle vilja få in är en klassback med starka offensiva egenskaper. Det känns som att vi saknat lite i år, den där backen som gör sina poäng och styr och ställer på blålinjen. En Larsson- eller Lennström-typ. De backarna är ju dock inte särskilt lätta att hitta. Särskilt inte till en prislapp som passar BIK. Och frågan är vem i den befintliga truppen som i så fall får flytta på sig.
Eftersom jag räknar med att Abols inte kommer spela här borde en ersättare till honom också stå högt på listan för Torsten och Fröberg. En riktigt vass förstecenter som kan gå in och leverera från start. Vill det sig illa kan det rentav behövas en helt ny förstakedja.

I övrigt är det naturligtvis svårt att redan nu spekulera om en säsong som kör igång först i september. Men jag vågar tro på att det kommer gå bättre än vad den här säsongen har gjort. Jag tror att både klubben, spelarna och vi som tittar på har lärt oss läxan.

Tidiga morgnar i rad

Manpower i förmiddags. Sedan har jag typ läst. Min vana trogen höll jag på att nicka till när jag tittade på Vetenskapens Värld, trots att jag tyckte att det var intressant. Har varit så i flera år att jag påfallande ofta nickar till eller rentav somnar när jag tittar på det. Högst oklart varför. Kanske för att det går på måndagar?

Imorgon är det tvättdags. Bokade tiden för att jag hade i åtanke att jag ändå brukar få kliva upp tidigt på tisdagar för att promenera ut till Storängen. När jag sedan fick schemat visade det sig att jag visserligen ska dit imorgon, men inte förrän på eftermiddagen. Och jag som tänkte att jag skulle vara lite smart och slå ihop två tidiga morgnar till en. Det var ju typiskt. Men jaja, ska man se det positivt lär jag ju i alla fall hinna få det mesta tvättat innan jag ska iväg. Och så blir det ju inte särskilt bråttom imorgon bitti heller. Det är väl alltid något antar jag.
Imorgon tänkte jag också försöka hinna med att publicera lite tankar om hockeysäsongen som varit och lite framåtblickande mot nästa säsong och så. Låter väl spännande?

Stå vid sitt ord

Lugn, vanlig söndag. En sväng på Maxi, middag hos föräldrarna. Same old.

Men på tal om något helt annat: eftersom jag efter en tung förlust när det såg som mörkast ut i vintras råkade häva ur mig på sociala medier att jag skulle raka av mig skägget om BIK klarade sig utan att behöva kvala så var det bara att stå för mitt ord och plocka fram rakhyveln. Det blev inte direkt efter matchen i onsdags, det hade jag inte tid till, men i fredags eftermiddag var det dags. Fett ovant. Och kallt åt ansiktet när jag gick ut. Nästan åtta år sedan jag var renrakad sist. Inte konstigt att det kändes, och fortfarande känns, en smula märkligt att se sig utan skägg. Fast det växer ju ut igen som väl är. Man kan ju bara hoppas att det går förhållandevis fort. Att inte raka av skägget var dock aldrig ett alternativ. Man måste hålla vad man lovar, och att stå vid sitt ord är en hederssak. Och hur mycket bättre jag än trivs med skägg än utan var det inget särskilt surt äpple att bita i, inte när motsatsen inneburit att älskade BIK tvingats ner i ett helvetiskt ångestkval.

Seg från gårdagen

Var på kalas hos en kompis igår. Så har av förklarliga skäl varit rätt seg idag. Är väl fortfarande i någon mening. Men det var en rolig kväll, en rolig tillställning. Mer detaljerad behöver jag kanske inte bli.

Och mello då. Tja, vad ska man säga? I sitt sammanhang var väl låten som vann ändå helt okej. Dock är jag sjukt less på familjen Wahlgren, så helt nöjd är man ju inte.

Har av allt att döma fått en inflammation i tandköttet. Vid framtänderna i underkäken. Känns galet ovärt, och är överlag tämligen oangenämt. Får hoppas att det ger med sig och går över snart. Under tiden får jag väl göra mitt bästa med att hålla rent och så. Är för övrigt rätt less på mitt tandkött också. Måste ha ovanligt känsligt tandkött för trots att jag gör allt som tandhygienisten har sagt, borstar på rätt sätt, använder gummipetare för att hålla rent, allt sånt, har jag ändå problem med ömt tandkött lite då och då. Första gången jag besökte den tandhygienist jag har nu blev hon rentav smått chockad över hur det såg ut och vägrade nästan tro på mig när jag sa att jag inte snusar och så heller aldrig gjort.
Tänderna har jag inga som helst problem med, men tandköttet bara jävlas. Förstår det inte.

Utställning

Den här dagen har egentligen inte utmärkt sig på något särskilt sätt. Har inte hunnit raka mig dock. Det får bli imorgon.

När vi hade varit på jobbmässan (som väl var ungefär vad man kunde förvänta sig) igår kikade vi in på konsthallen i Örebro och tittade på utställningen de hade där. Metropolis av Sirous Namazi. Den var intressant. För mig handlade den mycket om urbanitet och hur vi lever våra liv i det samhälle vi skapat. Inte minst verket Untitled (modules) som förde tankarna till såväl bostadskomplex som hur vi tror oss vara mer individuella och unika än vi i själva verket är, men också hur transparenta våra liv är dels i sociala medier men också de oerhörda möjligheterna till att hitta information i olika register och databaser. Även de tre verken Metropolis I-III som till sin form i mycket påminde om gamla tiders astronomiska ur. Där kan man kanske lätt få associationer till modernitet och ekorrhjul, men jag tänker nog mer på det som med ett trött uttryck brukar kalls livspussel. Vi har så mycket som drar och sliter och kräver vår tid, och vi har inte bara en tid att förhålla oss till utan hela tiden flera olika processer i olika tempo och faser. Något som förstärks av att de var tre stycken, men som skiljde sig något i komposition och färgsättning. Gillade även Mirrored IV som vi konstaterade påminde om ett antal äldre tegelhus, typ gamla stan, smält ihop och bildat vad som närmast kan liknas vid en tumör av byggnader.
Hur som helst, har ni vägarna förbi Örebro under mars eller april tycker jag ni ska titta förbi och se utställningen. Klart sevärd, och i behändigt format. Och fritt inträde dessutom.

Den där sjukdomen jag tyckte mig ana var på väg att bryta ut häromdagen verkar jag, åtminstone än så länge, på det stora hela ha klarat mig ifrån. Får hoppas att det är så och att det inte bara ligger och lurar och väntar på att slå till rejält. Förutsatt att jag inte blir sämre ska jag nog kunna ta mig iväg på det kalas jag är bjuden på imorgon. Fast eftersom jag känt mig lite halvkrasslig under veckan skulle jag tro att jag kommer ta det ganska lugnt.

Tack.

Västervik - Bofors 1-2 (0-1, 0-0, 1-1)

Mardrömsmatchen. Matchen jag helst inte ville ha. Den direkt avgörande. Den som jag för bara några omgångar sedan funderade på om det inte vore bättre om vi var avsågade redan tidigare. Det kanske det hade varit, om vi förlorat och fått spela kval. Men det gjorde vi inte. Vi vann. Vi grejade det. Det gick vägen. Vi klarar oss undan kval. Med facit i hand känns det så fantastiskt skönt att det inte finns ord nog att beskriva det att det blev den matchen, att vi vann den. Äntligen en säsong som, trots att den gått mycket sämre än beräknat, inte slutar i bitter besvikelse. Tänk att det skulle krävas en säsong med bottenstrid för att till sist få uppleva det.

Vilka hjältar de är, spelarna. Som hela tiden kämpat på, och till sist lyckades vända på säsongen och greja nytt kontrakt utan kval trots att vi legat under strecket i stort sett hela säsongen. Hjältar. Snudd på större sådana än de som tog oss till SHL-kvalet för ett år sedan.
Det kommer självklart krävas utvärdering och självrannsakan från klubbens sida för att reda ut varför säsongen blev som den blev, och det kommer finnas anledning att oroas över vilken effekt en sådan här säsong har på ekonomin. Men inte ikväll. Låt oss bara glädjas, andas ut, känna hur de där knutarna som plågat oss, alla de där spända nerverna släpper. Allt det där andra kan vänta tills imorgon, kanske rentav nästa vecka. Det måste göras, och jag är säker på att så också kommer att ske, men för ikväll ska vi bara luta oss tillbaka och njuta av att kontraktet till sist och trots allt är säkrat. Sista omgången. Direkt avgörande match. Vilken grej. Vilken moral.

Samtidigt, det är såklart svårt att inte fundera "tänk om". Tänk om vi spelat så här redan från början, eller om vi börjat fått med oss poängen bara ett par matcher tidigare. Var hade vi då slutat i tabellen? Faktum är att om vi inte åkt på den där feldömda straffen i slutminuten mot Modo och vunnit bara en av de där matcherna där vi spelade bra men föll knappt, då hade vi varit klara för slutspelsserien nu. Det säger något om hur jämn den här serien är. Och av det skälet är det också ganska bra att Modo missade slutspelsserien, inte för att jag hyser något direkt agg mot dem, utan för att de där två poängen de fick till skänks av domaren inte blev avgörande åt något håll.
Och faktum är att de 70 poäng som hade krävts för att undvika kval i år (Västervik som hamnade precis under strecket slutade på 69) är den högsta någonsin sedan serien började spelas med 14 lag över 52 omgångar (2009/10 det). Det visar också på att det varit en grymt jämn säsong i år. Vanligtvis hade 66-67 poäng varit nog (i år tog Troja, som slutade sist, 66 poäng). Jisses, i SHL hade BIK:s poäng rentav räckt till minst en tiondeplats och spel i åttondelsfinal.
Med det i åtanke är det grymt strong av BIK att lyckas tugga ikapp och, till sist, förbi efter att ha legat sist i stort sett oavbrutet sedan november. Hjältar, som sagt.

Nästa säsong, jag har såklart mina tankar kring vilka spelare jag vill ha kvar och vad vi kan behöva ta in. Men samma sak där, inte ikväll. Tiden för det kommer komma. Nu är jag mest glad över att inte behöva genomlida ett helvetiskt ångestkval mot Västerås och Huddinge och Kristianstad och allt vad det kan tänkas dyka upp för toktaggade gäng från ettan. Fast jag hoppas att den scouting klubben förhoppningsvis gjort av topplagen i ettan innebär att de lyckats upptäcka något fynd i spelarväg att försöka plocka hit. Nåväl, som sagt, jag återkommer med lite tankar om trupp och dylik inför nästa säsong lite längre fram. Någon sorts sammanfattning, avslut och framåtblickande borde jag väl försöka få till.

Men varför skulle jag gå och lova att raka av mig skägget om vi klarade oss undan kval? Och varför skulle jag twittra ut det löftet? Nu måste jag ju hålla det.

Grumlig hals

Ingen anmärkningsvärd dag egentligen. Håller kanske eller kanske inte på att bli sjuk. Har känts lite sisådär i halsen. Fast å andra sidan har det snarare blivit bättre än sämre under dagen, och ingen antydan till varken feber eller snuva. Så vi får väl se vad som händer. Vore dock väldigt bra att inte bli sjuk. Har ju lovat bort mig på jobbmässa imorgon, och så är jag bjuden på kalas på fredag. Så jag har liksom inte riktigt tid att bli sjuk för tillfället. Inte så himla längesedan jag var sjuk heller för den delen. Runt trettonhelgen, så bara ett par månader sedan ju. Får verkligen hoppas att det här året inte blir som 2014 när det var som att jag blev sjuk typ varannan månad istället för de där 1-3 gångerna per år det brukar bli. Det året hade jag för övrigt en av mina skummaste sjukdomstillfällen någonsin. Jag fick knallfeber en kväll och mådde verkligen skitdåligt. Frös, hade ont i huvudet, var allmänt risig. Som man blir vid feber liksom. Fast nästa morgon var jag frisk igen och det var som om det aldrig hänt. Så jag lurar lite på om jag det året kan ha haft något som låg lite latent men då och då blossade upp en smula. Inte omöjligt, fast det kommer jag ju aldrig få veta.

Nog om det. Jobbmässa imorgon alltså. Kan inte säga att jag är överdrivet peppad, och tittar jag på listan över vilka som ska stå där är det just inget för mig egentligen heller. Men jag har lovat att åka med, och jag går väl in i det hyfsat förutsättningslöst och ser det som en möjlighet att öva på spontankontakter och allmänt mingel. Om inte annat så blir det ju lite miljöombyte för några timmar, och kanske till och med en och annan gratis penna att ta med hem.
Punschrullens dag läste jag någonstans att det är också. Så då får jag väl kosta på mig en dammsugare. Visserligen har jag satt vissa sötsaksrestrikioner på mig själv fram till påsk, men en enda dammsugare kan jag nog ha överseende med.

Piggare

Alltså, igår kväll, helvete i havet vad trött jag var. Visst att det ibland kan hända att man sitter här frampå småtimmarna och känner hur ögonen börjar klippa eller rentav märker hur man börjar dåsa till, men igår var det som förgjort nästan hela kvällen. Var knappt ens att jag lyckades färdigställa gårdagens inlägg här i bloggen för att jag tappade tråden, texten flöt ihop eller jag till och med nickade till. Med tanke på hur osammanhängande det blev och att jag emellanåt verkar ha skrivit i någon sorts halvsovande tillstånd, i ett ögonblick av klarhet märkte jag hur jag helt oväntat och av högst oklar anledning avslutat en mening om förutsättningarna inför slutomgången med "politiskt projekt", är jag ändå imponerad av att jag lyckades få ihop det till slut.
Att jag var så trött kan ju dock hänga ihop med att jag var ute i lördags och väl sedan inte direkt fick de timmar sömn jag egentligen hade behövt. Lägg till det att jag både besökte föräldrarna en sväng på eftermiddagen och sedan var på en nervpirrande hockeymatch så ja, inte konstigt att jag var trött. Annars när man är dagen efter-trött brukar man ju kunna nicka till ett tag frampå dagen, men det hanns liksom inte riktigt med igår.

Idag och ikväll är och har jag varit betydligt piggare. Lyckades visserligen somna helt kort ett tag på eftermiddagen, men det är ju sånt som händer så att säga. Dock har dagen i sig inte varit superhändelserik. Åkte med morsan för att handla frampå senar delen av eftermiddagen, men det är väl typ det som hänt.

Gött!

Bofors - Leksand 2-1 (1-1, 0-0, 1-0)

Riktigt sköna poäng, och framförallt väldigt viktiga. Riktig krigarseger idag. Finns egentligen inte så mycket mer att tillägga om just den saken.

I dagens övriga matcher gick det kanske inte helt som jag ville, men allt som allt ändå ganska hyfsat så nu har vi ändå allt i egna händer inför slutomgången. Tre poäng mot Västervik och vi slipper kvala, en eller två poäng kan dock räcka under förutsättning att både Tingsryd och Troja förlorar sina matcher. Inget helt dumt läge om man ser allt sammantaget, men jag kan inte hymla med att jag gärna sett att Västervik inte skulle ha något att spela för på onsdag. Nu blir det till sist ändå en sådan där match jag länge sagt att jag inte vill se, en direkt avgörande i sista omgången, där vinnaren spelar vidare i allsvenskan och förloraren kastas rakt in i ett ovisst, ångestfyllt kval. Det kommer bli en sinnessjuk rysare. Riktig ångestmatch.
Men med det sagt har BIK alltså ändå allt i sin egna händer. Och det är Västervik som har pressen på sig. Sett till hur tabellen ser ut och har sett ut har Västervik allt att förlora medan BIK snarare inte har något att förlora men allt att vinna. Vi kan kravla oss ovanför strecket, Västervik kan ramla ned under det. Så ja, rysare som sagt. Hoppas verkligen att kvällens match var säsongens sista hemmamatch.

Kanon!

Bofors - Oskarshamn 4-1 (2-0, 1-0, 1-1)

Härlig seger. Stabil insats. Hoppas bara att matchstraffet för slagsmål på Aronsson innebär automatisk avstängning. Vore inte bra att tappa spelare i onödan i det här läget.
I övrigt gick resultaten hyfsat som jag ville i den här omgången. Nu hoppas jag att BIK vinner mot Leksand på söndag samtidigt som Västervik vinner sin match och både Troja och Tingsryd förlorar. I så fall har BIK tre poängs försprång på Troja och Tingsryd inför sista omgången, och behöver "bara" en poäng mot ett Västervik som redan säkrat kontraktet och inte har något att spela för för att slippa kvala. Det vore bästa möjliga läge inför slutomgången. Nyckeln är dock att BIK slår Leksand. Då kommer chansen finnas oavsett hur det går i övriga matcher på söndag. Blir det förlust där krävs att både Tingsryd och Troja förlorar för att kval ska kunna undvikas. Det kommer bli en rysare.

Dagens exkursion

Så, ja, intervjun. Hur gick det? Alltså, det gick bra. Och med det menar jag inte som när man säger att det gått bra hos tandläkaren lite med en axelryckning utan ja, att det faktiskt gick bra. När jag gick därifrån kände jag inte alls som man kan göra att "jag borde sagt så" eller "varför sa jag det där" eller "den formuleringen skulle jag ha använt". Utan jag kände mig nöjd. Hel intervjun kändes bra, det kändes som att vi förstod varandra och "pratade samma språk" så att säga, som att vi hittade någon sorts gemensam nivå på samtalet. Det är väl bara att hoppas att hon jag pratade med upplevde det åtminstone hyfsat på samma sätt. Sedan återstår så klart att se hur det står sig i konkurrens med övriga kandidater, men oavsett hur det går kommer jag i alla fall inte gräma mig över att jag underpresterat eller skulle ha gjort en bättre insats under intervjun. Gott så.

Dagen i övrigt då. Tja, åkta iväg imorse. Kom hem nu ikväll. Utöver intervjun ägnade jag tiden i Stockholm åt att promenera runt på stan en sväng, kika in på ett systembolag och köpte med mig en flaska punsch av ett märke som inte finns här i stan, och efter att ha käkat tog jag ett par öl på en bar på centralen innan tåget tillbaka skulle gå. Hade bokat med rätt god marginal och intervjun tog inte mer än 35-40 minuter så jag hade ganska gott om tid att slå ihjäl där på eftermiddagen. Hade egentligen hyfsat gott om tid även före intervjun, men den ägnade jag mig åt att förbereda mig så då satt jag mest på en bänk på centralen och tittade omväxlande i mina papper och på telefonskärmen. Och åt en lunchsmörgås. Äta bör man annars dör man osv.