Trivsamt slö lördag

Har haft en lugn lördag. Läsning, film, musik. Har varit rätt slö efter att gårdagskvällen tillbringades på puben och jag sedan gick och lade mig förhållandevis sent. Men en trevlig promenad med Kent i lurarna blev det i alla fall.

Kvällens melodifestivalsdeltävling var väl inte mycket att skriva hem om. Sanna Nielsens ben var värda tolv poäng, men låtarna var inte direkt av det minnesvärda slaget. De så kallade skämten i mellanakterna dessvärre mer minnesvärda men av helt fel anledningar. Sedan lyckades folk skicka vidare de två klart sämst/mest ointressanta bidragen från finalkvalet. Också en prestation antar jag. Överlag tycker jag att årets final känns tämligen blek. Man ska givetvis inte uttala sig stensäkert när man inte vet vad andra länder skickar, men så som startfältet i finalen ser ut tror jag inte vi kommer ha något med toppstriden i Eurovision att göra i år. Särskilt inte som väl det politiska röstande lär fortsätta och alla Europas Israelsupportrar massmobiliserar när det är dags att ringa och rösta. Det har ju ändå varit ganska tydligt de senaste två åren att det förhållit sig så. Hade onekligen varit intressant att se hur slutresultaten sett ut om det varit ett "normalt" röstande. Dock tror jag inte det hade påverkat vilka som vann (de hade båda rätt stora övertag efter jurypoängen och hade varit svårslagna oavsett) och det är ju i någon mening trots allt det enda som betyder något. Det är ju en vinnaren tar allt-tävling och i strikt mening spelar det ju ingen roll vilken placering där bakom man tar.

2022 däremot, när Ukraina av ganska lätt insedda skäl tog en jordskredsseger bland tittarrösterna, tror jag det hade kunnat bli en ganska annorlunda resultat om inte omvärldsläget spelat in på röstningen. Eller tror och tror, det hade blivit ett annat resultat. Sedan vilket bidrag som hade tagit hem segern kan man ju bara spekulera i, men gissningsvis hade det stått mellan Sverige, Storbritannien och Spanien som nu med god marginal både uppåt och nedåt tog de tre platserna bakom Ukraina. Det kan ligga nära till hands att säga Spanien som blev trea både hos juryn och folket (Storbritannien och Sverige var juryns etta och tvåa, men bara femma och sexa hos tittarna), men vi vet ju inte hur de röster som nu tillföll Ukraina hade fördelats i ett annat scenario och det var så pass tätt mellan de tre länderna (bara 28 poäng mellan tvåan Storbritannien och fyran Sverige) att även små förändringar i hur rösterna föll skulle kunna få stora effekter på utfallet mellan de tre. Personligen vill jag gärna tro att Sverige hade gynnats i ett sådant scenario då vi hade den i mitt tycke klart starkaste låten, men det är ju omöjligt att veta.

Beställde förresten en flaska curacao igår. Det fanns inget på min lokala systembutik så då var det bara lägga en beställning. Fick dock kompromissa lite och köpa blå. Det fanns visserligen en grön sort men det var ordervara med längre leveranstid, och eftersom jag behöver ha den före nästa helg ville jag inte riktigt chansa på att den skulle hinna fram med den längre leveranstiden. Passade även på att beställa årets påskpunch när jag ändå höll på. Är ju trots allt bara typ en månad kvar till påsk så det var lika bra att få det gjort. Två sorter blev det den här gången. Ska bli spännande att få smaka där frampå skärtorsdagen.

Skit!

Björklöven - Bofors 3-0 (1-0, 1-0, 1-0)

Det var ju kuken och röven. Att det skulle kunna bli förlust hade man väl någonstans räknat med, det är ju ändå serieledaren på bortaplan. Men att vi, skottövertag till trots, inte ens lyckas spräcka nollan suger ju. Såg andra halvan av sista perioden då det var sen match och jag fick infallet att knalla ner till puben vid halv elva-tiden och det såg väl inte toppen ut. Framförallt powerplay lämnade en hel del i övrigt att önska även om vi redan låg under med tre mål. Nu är det nästan nödvändigt att vi tar poäng mot Modo på söndag. Annars finns en klar risk att de kommer ifatt och förbi i slutomgångarna och att vi förlorar den där tredjeplatsen som alldeles nyss såg så ohotad ut. Det kostar att tappa poäng mot bottenlag som Vimmerby och Västerås. Tre matcher kvar av grundserien. Gäller att ge järnet hela vägen in i kaklet.

Årets bokreahög inhandlad

Tog en sväng på bokrean idag. Hade givetvis med mig en trevlig liten bokhög när jag gick därifrån. Lite blandat skönlitteratur och sakprosa, ett par riktigt tjocka, någon ganska tunn, svenskt och översatt. Var tre böcker jag sett när jag scrollade igenom katalogen häromdagen som jag tänkte att jag skulle titta särskilt efter, en bom kent bland annat, och jag hittade alla tre. Så det var ju bra. Och så blev det såklart några till utöver det. Sju stycken totalt, plus ett par böcker som Tutta och Bobo Slacke ska få. Det hör ju också till numer att få med sig något från barnavdelningen. Bokrean ändå, vilken toppengrej.

Under kvällen har jag suttit och läst, smuttat på en öl. På det hela taget haft en ganska trevlig kväll. Jag är inte så förtjust i att det blivit plusgrader och regn, men att sitta uppkrupen i soffhörnet med en bok medan regnet slår mot fönsterblecket har ju trots allt något.

Slog mig för övrigt att igår var årsdagen för när jag senast fick lön i tid. Man kanske inte ska kalla det högtid men vad tusan, alla anledningar att fira är bra anledningar och en årsdag är ju ändå en årsdag.

Kom förresten på nu att jag måste kolla om de har curacao på systemet här i stan. Har ju som lite av en tradition sedan några år att dricka (en lite för stor) gröna hissen till mellofinalen och den är ju nästa helg. Så är det att jag behöver beställa måste ju det göras tämligen omgående så jag hinner få den i tid. I år ska jag dock försöka undvika att få den goda idén att det kunde vara najs att gå ner till puben och dricka en punsch efter att ha druckigt ett par (lite för stora) gröna hissen. De gånger det infallet dykt upp har det mest lett till en ganska risig söndag.

Förlängningsseger!

Bofors - Västerås 2-1 förl. (1-0, 0-0, 0-1, 1-0)

Skönt med seger, men också känslan av ett ganska onödigt poängtapp. Västerås gjorde det förvisso bättre än sin tabellplacering men under andra halvan av matchen kändes det som att vi tog över allt mer och borde ha avgjort. Framförallt borde vi ha gjort mål när vi fick fem minuters powerplay i mitten av tredje perioden. Istället drog vi på oss en utvisning med knappa halvminuten kvar av pp:t och när Västerås sedan blev fulltaliga lyckades de få in en puck. Men även om vi hade det mesta av spelet och tryckte på ganska rejält i slutperioden hade vi svårt att få till de där riktigt, riktigt vassa A-chanserna, och när vi väl hade chanser ville pucken inte in. Deras målvakt gjorde en bra match ska sägas men vi borde också ha gjort något mål där och avgjort det här redan på ordinarie tid. Förlängningen var sedan ungefär som förlänignar brukar vara. De var nära några gånger, vi hade några chanser och till slut kom utdelningen när pucken studsade rätt. Det var ju för väl det i alla fall. För det hade varit ruskigt surt att förlora den här matchen.

Nu väntar en rejält tuff helg. Björklöven borta på fredag och sedan Modo, även det på bortaplan, på söndag. Vore önskvärt att lyckas plocka i alla fall någon poäng i de matcherna. Annars kan avståndet ner till just Modo på fjärdeplatsen bli otäckt litet inför de två avslutande matcherna nästa vecka. Tre poäng mot Modo vore givetvis det allra bästa, då vore trejdeplatsen säkrad, men varje poäng vi kan sno med oss i de där två kamperna blir värdefull. Men då får vi hoppas på en lite skarpare insats och torrare krut i poängbössorna.

Det ordinära är åter

En tämligen ordinär dag. Vardagen efter OS-yran. Jobbat och stått i, även om det just idag inte varit supermycket att göra. Imorgon däremot ser det ut att bli rätt körigt. Sista dagen före tryck och flera jobb som lyckats klumpa ihop sig just där. Men det är bara att gasa på så får vi hoppas att det går vägen. Ska inte vara något som innebär några större svårigheter vad det verkar på förhand, fast det vet man ju i och för sig inte säkert förrän efteråt. Kommer dock behöva kliva upp lite tidigt men det får väl gå.

Bokrean började idag men jag hann inte gå dit och kika. Det får jag ta på torsdag när tidningen är skickad på tryck och man kan andas ett par dagar. Ska bli spännande att se vad man kan hitta där i år. Brukar ju alltid bli en trevlig liten hög som följer med hem. Så förhoppningsvis även detta år. Fast skulle iofs bli klart förvånad om det inte blir så.

Nåväl, bäst att runda av här så jag kan få "kvällsrundan" avklarad och gå och lägga mig lite i tid så jag orkar upp när klockan ringer. 

Skämmigt!

Vimmerby - Bofors 5-1 (1-0, 0-1, 4-0)

Nog för att man hade lite på känn att det skulle kunna bli en flopp ikväll, men det här var ju bara pinsamt. Skärpning anbefalles! Men men, ska man se det positivt kan ju det här göra så att vi petar ner Västerås under strecket igen om vi slår dem på onsdag. Det vore ju faktiskt inte helt dumt.

Gyllene avslutning

Vilken gyllene avslutning det blev på OS för svensk del. Vilken revansch av Ebba, och så strax därpå curlingguldet efter en riktigt stabil match. Ebbas utklassning av de andra var inget annat än makalös. Det var en evighet ner till tvåan, och sedan ännu längre därifrån ner till bronset. Så sak en femmil med masstart köras. Så ska en revansch tas. Tänk bara om vi dessutom hade kunnat ställa upp med ordinarie manskap på startlinjen. Det hade kunnat bli något alldeles oerhört. Som om inte det här var oerhört nog. Leendet där på upploppet, det var magiskt att se. Måste ha varit mäktigt också att få ta emot medaljen på avslutningsceremonin. Högst troligtvis ett av spelens allra mest välförtjänta ögonblick, en av de mest välförtjänta guldmedaljerna.

Och curlingen sedan. Också det en uppvisning men av ett annat slag. Ingen utklassning men en känsla av ständig kontroll, och så den där fantastiska utslagningen i sista omgången. Man kände redan när Sverige gick in i slutomgången med oavgjort och sista sten att det började lukta guld, men de ska ju göras också. Så strongt gjort att lyckas hålla nerverna i styr och spela så säkert genom hela omgången. Där var det liksom aldrig något snack, och även om schweizskan hade satt sin sista sten perfekt hade det med högsta sannolikhet inte spelat någon roll.

Ser man tillbaka på OS som helhet gör jag det med lite kluvna känslor. Det blir rekord i antal medaljer och det är klart att det ur den aspekten är ett väldigt bra OS. Samtidigt känns det som att det skulle ha kunnat bli så mycket mer. Det har varit mycket stolpe ut och marginaler emot i princip hela OS. Wallbergs fjärdeplats i puckel och bortdömning i parallellen, det sista målet mot Slovakien, övertidsförlusterna i herrarnas kvart och damernas bronsmatch, Ebbas vurpa. Nämnas kan även sjukdomarna som reducerade femmilslagen, Harlauts träningskrasch, alla skidskyttelopp där vi varit någon enstaka bom från medalj. Sättet herrarna försvann ut skicrosstävlingen, liksom för all del att Sandra Näslund "bara" blev trea. Räknas in kan också Frida Westmans och Anna Magnussons fjärdeplatser (även om både de i sig så klart är bra prestationer och placeringar), och inte minst Cornelia Öhlunds brutna stav. Likaså att mycket av herrlagets problem i curling berodde på små, små missar i enskilda stenar.

Faktum är att vi bara var 2-3 guld från att bli topp tre i medaljligan, ytterligare något från att rentav ta andraplatsen. Starkt, men också surt då vi med lite mer medstuds mycket väl kunde (kanske borde) har tagit de där gulden. Vi har heller inte tagit någon sådan där helt oväntad medalj som brukar trilla in de gånger vi gör ett riktigt bra spel. Närmast var Westman i backhoppning och Öhlund i slalom innan bröt staven, kanske också damkronorna som var så oerhört nära bronset bör räknas dit. De medaljer vi tagit är sådana man kunde förvänta sig skulle vara med i medaljstriden, i några fall rentav guldfavoriter i varierande grad. De minst väntade medaljerna är väl de två i alpint, men där visste man ändå att det fanns i korten att det skulle kunna bli medalj så det var inte den där överraskningen som kom från ingenstans. Man hade ju ändå önskat sig någon överraskning. Framförallt Westman var nära, och hade för åtminstone ett par dagar kunnat bli ett hushållsnamn om hon lyckats, men det blev som bekant en fjärdeplats med några få ynka poäng upp till pallen. Marginaler emot, stolpe ut.

Fast man skulle i och för sig kunna hävda att det här på sätt och vis var ett stolpe ut-OS redan från början, att missflytet började redan 2019 när Sverige förlorade den jämna omröstningen om att få arrangera de här spelen. Jag ska inte neka till att det funnits som ett lätt skav i mig hela spelen att veta att det kunde, borde ha hållit i Sverige (ännu mer så när vi haft strålande vinterväder även här i mellansverige hela OS-perioden). Det känns nästan mer och mer bittert ju mer jag läser om valet av värd för de här och för kommande spel.

En tanke som slagit mig är att när bara Paris och Los Angeles återstod som kandidater för 2024 års sommar-OS togs beslutet att på en gång ge Paris 2024 och 2028. När då Stockholm och Milano ett par år senare var de enda kandidaterna för detta vinter-OS kan man väl tänka sig att de kunde gjort ett liknande upplägg så att den ena fått spelen i år, den andra 2030. Men nä, det gick tydligen inte. Istället är det som att IOK ständigt hittat nya sätt att förnedra svenska drömmar om att arrangera vinter-OS.

Till 2030 bjöd de in en rad städer/regioner för dialog, som jag minns det närapå bad de Sverige att söka för att intresset i övrigt var lågt. Bra läge kan man tycka, men tydligen inte. Ibland får man nästan känslan att det skulle vara något personligt. Att IOK har något emot Sverige.

Det är bara 20 år sedan OS hölls i Turin, i samma del av Italien, bara ett par timmar med bil från Milano. Norge har haft vinter-OS två gånger. 2030 blir sjunde gången Frankrike står värd för OS (fjärde för ett vinterspel). När Salt Lake City arrangerar 2034 är det för andra gången på 2000-talet. Sverige har totalt sökt eller funnits med i diskussionen kring vinterspelen nio gånger, varit nära några av de gångerna men aldrig fått dem. Känslan är att vi verkligen borde fått spelen antingen 2026 eller 2030. Fast med tanke på hur det gått när vi försökt är det väl mer troligt att typ Surinam får arrangera vinter-OS före oss. Nästa gång lär det väl läggas i något stort vintersportland som Belgien eller Portugal bara IOK kan slippa utse Sverige till arrangör.

Faktum är att av de fyra som var konkreta kandidater för 2030 har tre av dem, alla utom Sverige, därefter i praktiken tilldelats ett spel. Salt Lake City är redan klart som värdstad 2034, och Schweiz har fått en exklusiv inbjudan att som enda kandidat arbeta tillsammans med IOK i syfte att arrangera spelen 2038. De sistnämnda spelen är alltså inte formellt tilldelade ännu, men lite förenklat kan man uttrycka det som att Schweiz vill och IOK vill och det kommer av allt att döma bli så. Det sistnämnda kommer för övrigt enligt de planer jag sett bli ett ännu mer utspritt OS än det som nu avslutats. Allt spritt på orter över hela Schweiz, typ en ort per sport. Inte ens hockeyn spelas på samma ort utan är tänkt att läggas i tre olika orter i helt olika delar av landet. Så där lär det ju bli riktigt svårt att få den verkliga OS-känslan för de som är på plats. Ett ganska dåligt upplägg i min mening, men det verkar ju vara så de vill ha det av någon anledning. Hur som helst tycker jag det är en smula anmärkningsvärt hur vi åter blir förfördelade här. Att vi som enda av de fyra som uttryckte konkret intresse och lade fram planer för 2030 helt utelämnats. Ser man det utifrån skulle man annars kunna tro att med alla gånger vi sökt och våra ändå hyfsade framgångar som vintersportnation (läste någonstans att vi är det land med flest vinterolympiska medaljer som aldrig själva fått äran att arrangera ett vinter-OS) borde stå först i kön, men uppenbarligen står vi tämligen långt bak.

Börjar bli så less på hur vi ständigt blir dissade att om Schweizplanen trots allt skulle falla av ett eller annat skäl och IOK desperat hör av sig i jakt på någon annan som kan tänka sig att arrangera OS lutar jag åt om vi av ren stolthet borde säga nej. Det passade uppenbarligen inte tidigare och då får ni stå ert kast, fuck you.

Nåväl, lägger vi det åt sidan och istället blickar fram mot kommande OS kan möjligtvis finnas vissa skäl till oro över vilka resultat Sverige kommer göra. Jag tror personligen inte att vi ska förvänta oss lika många medaljer nästa OS som vi tagit i de senaste. Vi står trots allt inför potentiellt ganska besvärliga generationsväxlingar både i längd och skidskytte, delvis kanske också i alpint. Och det är ju i de grenarna samt curling vi generellt tagit flest medaljer de senaste vinterolympiska spelen. Därtill är det väl osäkert om en sådan som Sandra Näslund forstätter (och fortsätter vara dominant) ett OS till, och även om vi nästan alltid lyckas få fram nya curlinglag av internationell toppklass finns ju en osäkerhet om vilka som kommer vara med och vilken nivå de håller om fyra år. Däremot tror jag herrlandslaget i hockey kan se riktigt spännande ut i nästa OS. Vi har några unga killar som vid det laget kommer att ha etablerat sig på seniornivå, samt några som då kommer vara i sin bästa ålder som hockeyspelare. Därtill några som redan nu är etablerade och bra som även då bör kunna hålla nivån och bidra med rutin. Även damlandslaget kan man ju hoppas fortsätter sin fina utveckling och i ännu högre grad är en bronskandidat då (där räknar jag med att Kanada och USA fortsatt kommer vara de odiskutabla dominanterna och att de andra lagen får göra upp om tredjeplatsen). Vi har ju även ett par vassa puckelpiståkare som inte kunde vara med i år på grund av skada som förhoppningsvis kan göra det riktigt bra i Frankrike, liksom vi får hoppas att Walter Wallberg är hel, frisk och ännu aktiv på toppnivå när nästa OS nalkas. Längdherrarna kan ju knappast göra det lika dåligt igen, och det kan bli spännande att se vad en sån som Myhlback kan göra med fyra års ytterligare utveckling i kroppen. Även sådana som Frida Westman och Cornelia Öhlund som överraskade men missade medaljer i år kan man nog börja ha vissa förhoppningar på då. Den förra får jag kanske lite känsla av att det nog var i år hon hade sin chans, men jag hoppas såklart att det är pessimistiskt i överkant och att hon får hålla sig skadefri och fortsätta ta steg.

Så vi lär nog gå långt från lottlösa 2030, men jag tror det vore dumt att förvänta sig en skörd i paritet med den vi tagit i år. Även om man givetvis kan och bör hoppas.

Annars kan vi blicka tillbaka på ett OS som blev mer lyckat än jag befarade att det skulle bli med det väldigt utspridda konceptet. På TV när man tittar på enskilda tävlingar är det ingen större skillnad mot annars, men det måste vara lite tråkigt för de som är där att det inte blir den där känslan av att allt händer på samma ställe och att hela idrottsvärlden samlas. Utöver medaljerna är nog det jag kommer minnas den spektakulära vurpan, att jag föll för shorttrack, eftermiddagarna med varm choklad och dubbla skärmar, det motsägelsefulla i många medaljer men ändå mycket stolpe ut, Bjurmans bakom kulisserna-blogg, syskonen Wranås genombrott. Och givetvis känslan av att det här borde ha gått här i Sverige.

Nu återstår bara att komma över den postolympiska tomheten. Man dras med i det. Det händer något hela tiden. Sedan är det över och man behöver hitta något slags vardag igen. Och det är för mig som publik. Man kan ju bara undra hur det känns för de aktiva när det där de laddat för så länge i ett slag är historia. Det måste vara svårt att motivera sig för en helt vanlig världscuphelg direkt efter ett OS. Jag tänker att det skulle kännas lite futtigt när säsongens stora mål redan är passerat. För egen del saknar jag redan OS. Men men, bara två och ett halvt år till nästa gång man kan följa olympiska tävlingar.

Motstudsdag

Ingen vidare svenskdag såhär den nästa sista dagen av detta OS. Anna Magnussons fjärdeplats är förvisso i sig en stark prestation, men också så outsägligt surt att missa medaljen sådär på sista varvet. Enda som skjuter fullt och så blir det fjärdeplats efter att han gått ut som tvåa efter sista skyttet. Så förarglig. Det som verkligen grämer mig med det loppet är dock Elvira Öbergs bom i sista skyttet. Hade hon skjutit fullt där hade hon gått ut i förhållandevis tydlig ledning och haft klart guldläge. Men det var stolpe ut helt enkelt. Har varit lite stolpe ut hela OS egentligen även fast vi tagit en hel del medaljer, men det kommer jag återkomma till när jag sammanfattar mina tankar om spelen som helhet framöver.

Skircrossen gick ju dessvärre också åt helvete. Också där jäkligt trist med en missad landning som ändå kunnat leda vidare om det inte varit för en näst intill hårfin gränsling (som man iofs skulle kunna argumentera för inte hade hänt om han inte blivit trängd, men det det hade ju inte spelat någon roll, en gränsling är en gränsling alldeles oavsett). Och ännu surare för den andre brodern Mobärg som blev utträngd ur banan av fransosen som redan tidigare i banan hade gränslat och kört ur. I just det läget kan jag personligen tycka att det borde vara som i min nya favoritsport shorttrack att domarna kan gå in och titta och döma den trängde vidare om de bedömer att han blivit oschysst utknuffad, men så är inte reglerna och då finns det ju inte mycket att göra. Jäkligt synd hur som helst, för det kändes som att han var på gång och hade chans på att ta en av platserna för avancemang när incidenten skedde.

Herrarnas femmil well, där hade man ju inga förväntningar och det gick väl ungefär som hade kunnat tippa. Om något gick det väl nästan över förväntan när vi hade en åkare på topp tio. Det sura där var ju mest att det blev trippelt norskt i toppen. Där tycker man ju nästan att någon av de svenska åkarna som ändå inte skulle ha med toppstriden att göra kunde ha offrat sig och gått ut och sänkt norrmännen i starten. Typ ett par tacklingar så de hade behövt bryta eller så. Skämt åsido, man kan konstatera att Norge tyvärr är ganska överlägsna på herrsidan just nu. Men det är ju inte så länge sedan de dominerade även på damsidan och där har ju Sverige tagit över, så någon gång lär väl något eller några länder ta in det norska försprånget även bland herrarna. Sånt där tenderar ju att gå lite i vågor.

Och på tal om längd och dagens övriga motstudsar känns det ju lite som lök på laxen med beskedet att Frida Karlsson inte kommer kunna köra damernas femmil i morgon. Nu har vi goda medaljchanser ändå, men det är ju också en klar försvagning med tanke på den form hon haft tidigare under OS. Här kan jag för övrigt ställa mig lite frågande till hur de lagt upp programmet med över en vecka senaste distansloppet (stafetten) och femmilen. Det känns lite som upplagt för att sånt här ska kunna inträffa. Tittar man på hur programmet på exempelvis VM ser ut så kör de ungefär varannan dag (tätare än så om man räknar in sprintdistanserna), med femmilen två dagar efter stafetten. Så varför det skulle behövas ett så lång glapp i programmet på OS förstår jag inte riktigt. Med ett tightare program hade det ju troligtvis heller inte blivit att åkare åkt hem utan det hade funnits reserver på plats på ett annat sätt än vad det gör nu. Så där tycker jag att arrangörerna har något att fundera på för framtiden.

Finland tog hockeybronset. Inte så förvånande med tanke på förutsättningarna. Dock svårt att släppa tanken på att det borde varit vi som stod där. Är ganska säker på att di hade spelat minst bronsmatch om det inte hade varit för det där så kostsamma sista målet. Med risk för att låta lite dryg tror jag också att många på förhållandevis höga positioner hade föredragit det (även om ingen skulle erkänna det), av det enkla skälet att det sannolikt hade blivit bättre, jämnare och mer spännande matcher än när ett vidaresnubblat Slovakien åket på stordäng i i både semi och bronsmatch. Det säger jag inte för att förringa slovakerna, rent sportsligt blev de fyra och det kommer de kunna vara stolta över men ser man det lite mer krasst så är nog både Sverige och Tjeckien, och kanske Schweiz, egentligen bättre hockeylag som hade kunnat bjuda upp mer på slutet men som av olika anledningar fick betydligt tuffare vägar fram. Men nu var det det här upplägget som gällde och då är det inte mer det, och så får man sedan diskutera om och i så fall hur det ska förändras till kommande turneringar. De förändringar jag personligen skulle vilja se är att man dels tar bort tre mot tre i förläningen i slutspelsmatcherna samt att man istället för tre grupper där alla på ett eller annat sätt går vidare till slutspel delar upp det i två grupper där de fyra första går till kvartsfinal. Därutöver skulle det så klart inte göra något om man kunde förmå NHL att släppa sina spelare något tidigare så att lagen fick säg en vecka att träna ihop sig, komma samman som lag och för den delen acklimatisera sig till en ny tidszon. Just det lär väl troligtvis inte hända med tanke på att inställningen därifrån är att de vill ha ett så kort uppehåll som möjligt, men jag tror att det hade gett bättre hockey redan från start i det som väl ändå är tänkt att vara det stora flaggskeppet för den internationella hockeyn.

Kvällens mello? Klart mediokert. Överlag rätt risiga bidrag i år. Kommer inget sensationellt i sista deltävlingen lär vi inte ha något med toppstriden i Eurovision att göra i år. Men det får väl visa sig med tiden.

Ytterligare medaljer hemma

Semifinalen mellan USA och Slovakien står på i bakgrunden medan jag skriver det här. Med tanke både på resultat (just nu 5-0 efter två perioder) och matchbild känns det jäkligt onödigt att slovakerna lyckades snubbla sig till gruppsegern och hamnade här. Ganska uppenbart att de inte är tillräckligt bra för att spela en semifinal i en sådan här turnering.

Annars en dag med blandade resultat för svensk del denna OS-fredag. Det största glädjeämnet får jag säga var finalplatsen i curling. Blir en rysare på söndag. Schweiz som motstånd. Nu ska de banne mig få betala tillbaka för bronsmatchen igår. Och för den delen för att Fanny Smith hade mage att klämma sig in före Sandra Näslund i skicrossen.

Glädjande med medalj i just skicross så klart, men det går ju inte heller att förneka att man hade hoppats på mer. Så ändå en liten besvikelse att det "bara" blev brons. Men hon låg tyvärr på fel sida inför första kurvan, och när tyskan sedan hoppade ut framför henne i det där hoppet blir det så klart svårt. Enligt reglerna och sånt som händer, men trist att det skulle ske i en OS-final. Sedan är det ju så klart en stark och bra prestation att ta OS-medalj med tanke på de skadeproblem hon haft de senaste åren.

Dagens svenskflopp var väl annars skidskyttet. Blev inte så kul att titta på när alla svenskarna redan skjutit bort sig efter andra skyttet. Det är som det är. Idag fanns uppenbarligen varken formen, skyttet eller glidet under skidorna.

Såg att det börjat florera sjukdom i svenska längdtruppen. Är tyvärr inte särskilt förvånad. Kändes oroande redan när det rapporterades att vallachefen blivit sjuk och fått åka hem kring förra helgen. Det sägs ju att förkylningar smittar som mest precis innan man får symtom och om man då ärknar med ungefär en veckas inkubationstid så well, det var det här man var lite orolig för. Skulle inte Frida kunna åka på söndag är det givetvis ett enorm bakslag för Sverige. Vi har andra bra åkare, men det känns som att vi skulle behöva så många som möjligt i så bra form som möjligt, om inte annat för att kunna lagköra och om läget blir sådant hjälpas åt att dra och så vidare. Får verkligen hoppas att nu att de andra klarar sig från att bli sjuka.

Att det var kanadensiska domare i semin mellan Kanada och Finland är för mig obegripligt. Med tanke på hur det pratas om att Kanada får fördelar och domslut med sig även annars är det så ofattbart korkat av de som tillsätter domarna att välja domare från Kanada till en sådan match. De borde ju förstå att det bara kan leda till diskussioner om och beskyllningar för partiskhet, mygel och korruption. När matchen dessutom avgjordes på en enligt regelboken förvisso korrekt men också ganska billigt dömd utvisning (där kanadensaren dessutom förstärkte rätt bra) lär det inte direkt stilla sådana diskussioner. Hade jag varit finländare hade jag varit fullkomligt rasande. Det är inte orimligt att man vill använda NHL-domare, men då kunde och borde man faktiskt ha tagit ut amerikanska domare till den matchen. Caesars hustru får inte misstänkas, som det heter i det gamla talesättet.

Vi får hoppas att damerna har bättre skidor när det är dags för deras masstart imorgon. Vore ju trevligt att få med en individuell skidskyttemedalj även på damsidan. Annars inte jättemycket av svenskt intresse under morgondagen. Men visst hoppas man att en sådan som säg Calle Halfvarsson får något slags lidnersk knäpp, gör sitt livs lopp och lyckas ta en sensationell femmilsmedalj. Inte alls troligt, som formen varit för de svensk längdherrarna och som förutsättnignarna nu är får vi väl vara glada om de ens tar sig i mål, men drömma går ju. Det vi skulle kunna ha en liten medaljförhoppning på är väl herrarnas skicross, men de chanserna är väl förhållandevis måttliga men någon av bröderna Mobärg skulle ju kunna slå till med en pallplats om de har en bra dag.

Nu står det 6-1 till USA med mindre än halva sista perioden kvar. Det borde verkligen ha varit Sverige som spelade semifinal istället för Slovakien. Men vi klantade till det i gruppspelet och då är det som det är. Det gäller att göra jobbet i alla matcher.

För att inte bara tjata om OS kan nämnas att det tycks ha fallit lite snö under kvällen. Vad ni ska med den informationen till vet jag inte.

Det sög ju

Förjäkla trist med förlusten i bronsmatchen. Den förlusten kändes betydligt surare än uttåget ur herrturneringen igår. Hade ju hoppats på revansch för det nesliga nederlaget mot samma lag i just bronsmatchen 2014. Skulle ha varit så jäkla fint att få med sig den här medaljen. Och så att det tydligen var samma spelare som avgjorde nu som just 2014. Fy fan. Men Schweiz hade tyvärr den vassare spetsen. Vi höll dem borta bra under ordinarie tid, men när det blir förlängning och tre mot tre blir ju den typen av spetsspelare betydligt svårare att stoppa. Samtidigt hade Sverige svårt att få till de där supervassa chanserna. PP:t i slutet av tredje perioden borde vi så klart ha utnyttjat, men det är ju lätt att säga när man tittar på. Det ska också sägas att Schweiz målvakt dessvärre var jäkligt bra (vilket även Sveriges var), vilket kändes lite oroande redan på förhand då jag såg en del av Schweiz kvar mot Finland där hon också var jäkligt bra. Såg att någon krönikör tyckte att det hade gjorts påfallande få mål i damturneringen överlag, och det var en tanke som slog mig under matchen att man lite får känslan att målvakterna blivit lite för bra i förhållande till utespelarna. Som att skickligheten och spetsigheten inte riktigt utvecklats i takt med målvaktsspelet. Sådant brukar jämna ut sig över tid, men det kan vara värt att hålla lite koll på framåt. För det är ju inte bra om det blir så att det görs väldigt få mål i den internationella damhockeyn överlag. Nu hör jag inte till dem som tycker att fler mål alltid har ett egenvärde, en tight och spännande match som slutar 1-0 eller 2-1 kan många gånger vara mer rafflande och sevärd än en match där puckarna trillar in i parti och minut, men blir känslan att det skjuts och skjuts och skjuts åt båda håll utan att pucken går i nät blir det inte heller jättekul.

Om matchen i stort är väl känslan att det var ganska jämnt och hade kunnat gå åt vilket håll som helst. Sverige sköt ganska klart fler skott på mål, men Schweiz hade kanske aningen vassare chanser. Dock upplevde jag det som att det egentligen bara var en kedja i Schweiz som skapade i princip alla chanser. När vi gjorde 1-0 fick man verkligen upp hoppet, för det kändes som att första målet skulle bli betydelsefullt. Men tyvärr blev det ett pucktapp i ett läge där man absolut inte får tappa puck och som en följd därav kvitterat. I tredje tycker jag sedan att vi är det ganska tydligt spelförande och bättre laget men saknar den där sista spetsen. Vi fick chansen i pp på slutet men det gick för långsamt, kom lite för få avslut. Annars var ju Sveriges andra utvisning tämligen horribelt dömd. Förstår inte alls vad domarna hittade där. Väldigt tur att vi klarade av att döda den så att en sådan domartabbe inte blev direkt avgörande. Tre mot tre i förlängningen är vad det är, och som sagt, där blev Schweiz lite vassare spets avgörande. Alltid ett surt sätt att förlora på, och extra så när avgörandet kommer i sista minuten.

En fjärdeplats är när allt kommer kring bra, men det hade smakat bra med en medalj. Det tycker jag laget hade varit värda. Nu hoppas jag att det inte dröjer tolv år innan får chans på revansch och på en OS-medalj igen.

OS-dagen i övrigt finns inte mycket att säga om. Inte mycket av svenskt intresse som hänt. Men kollade på lite skidalpinsim av nyfikenhet. Tycker väl dock inte det var någon superhöjdare. Nu var det sprint och det kändes nästan lite futtigt som OS-gren. Hade varit intressant att se någon lite längre distans och se hur det är. Fast det kanske kommer på framtida OS. Introducerar man en helt ny idrott kan man väl kanske inte köra alla grenar direkt från början.

Tycker överlag att det börjar märkas att slutet på spelen börjar närma sig. Dagsprogrammen är lite skralare. Mycket finaler i grenar som redan hållit på ett tag. Men ännu återstår givetvis några höjdpunkter. Imorgon blir det ju skicross för damerna och herrarna masstart i skidskytte där det ju finns stora medaljföhoppningar på det förra och åtminstone en chans i det senare. Och så spelar ju Hasselborg med lagkamrater semifinal i curling. Ett par shorttrackfinaler frampå kvällen också, fast där har vi ju inga svenska deltagare. På lördag blir det sedan damernas masstart och herrarna skicross. Eventuellt, men förhoppningsvis inte, bronsmatch i curlingen. Herrarna kör femmil, men med tanke på hur resultaten varit hittills är det svårt att se det som en höjdpunkt. På söndag, OS sista dag, lär man dock sitta bänkad för damernas femmil. Där får man hoppas att de lyckats hålla kvar formen nu när de som inte körde sprintstafett inte tävlat på typ en vecka. Förhoppningsvis spelar Sverige curlingfinal då också. Gör de det lär det nog bli dubbla skärmar en sista gång för de här spelen medan de tävlingarna pågår. Hockeyfinalen för herrar kan nog bli sevärd också, i alla fall om det som tippar blir Kanada och USA som möts där. Fast personligen kommer jag nog ha svårt att uppbåda någon jätteentusiasm för den matchen när nu Sverige inte är med.

Kommer bli lite tomt när OS är över. Men det blir onekligen också en mindre stressig tillvaro när man inte längre behöver bolla jobb och OS och ha koll på vilka tävlingar som hålls när och var de visas. Har blivit dubbla skärmar några gånger under spelens gång när det varit sånt man vill se som krockat. Bra träning för simultanförmågan antar jag.

Hockeysmolk efter lysande svenskdag

Bra OS-dag med en medalj av varje valör, men där smolket i bägaren givetvis är hockeyn. Inte oväntat att vi skulle förlora den här matchen, men det blir surt när det sker på det här sättet. Sverige gör ändå en bra match, undantaget andra halvan av andra perioden, och hade lika gärna kunnat vinna. Och det hade onekligen varit gött att få täppa till truten på amerikanerna. Upplever dock att Tre Kronor både i den här matchen och i turneringen i stort haft lite samma problem som BIK haft stora delar av säsongen, för svårt att göra mål och få utdelning på de chanser om skapas. Trots allt går ju spelet ut på att göra mål, och en hedersam förlust är ju trots allt också en förlust. Sedan kan jag personligen tycka att det känns lite ovärdigt att den här typen av matcher ska avgöras i tre mot tre, men nu är regler och upplägg som de är och då får man anpassa sig efter det.

Dock ska vi komma ihåg att det var inte i den här matchen vi missade semifinalen. Det var den dåliga insatsen mot Finland och det där förargliga baklängesmålet mot Slovakien som kostade oss spel om medaljerna. Hade vi bara lyckats hålla tätt där på slutet i Slovakienmatchen hade det antagligen varit vi och inte dem som var klara för semifinal efter att ha fått möta ett svagt Tyskland i kvarten. Små marginaler. Det känns ännu mer surt än kvällens förlust.

Men över till det roligare. Dagens medaljer. Damernas teamsprint, grymt. Visst skiljde det inte särskilt många sekunder över mållinjen men på det hela taget var det en kross. Full kontroll hela vägen in i mål. Så skönt att de går in med favorittryck och bara levererar från start. Fantastisk insats.

Herrarna inte lika grymt, men ändå över förväntan att de var med och slogs om det ända fram till slutsträckan där krafterna tröt. Ett fall framåt för herrtruppen antar jag.

Tyckte, på tal om herrarna, att jag hörde någon i någon sändning nämna i förbifarten att Klaebo har en svensk vallare. Där har vi ju ett medborgarskap som borde dras in...

Även skidskyttestafetten var så klart riktigt bra gjort. Överraskande är väl fel ord med tanke på att vi har en rad toppåkare och brukar göra det bra i stafett, men inget man riktigt räknat med då formen emellanåt känts lite svajig under OS-tävlingarna. Men när det väl gällde i det här loppet satt både skyttet och åkningen. Lite synd såklart att det blev en runda på Magnusson, men med tanke på hur tävlingen i övrigt utvecklade sig hade det nog inte spelat någon roll om hon skjutit fullt. Frankrike var rätt överlägsna den här gången. Men gött att vi tog silvret, och lyckades knäcka Norge.

I samband med skidskyttet fortsatte för övrigt TV4 att befästa sin position som Sveriges sämsta tv-kanal. Att babbla sönder det lilla man fick se av prisutdelningen med studiosnack är bara respektlöst, både mot tittarna och medaljörerna. Sedan avslutade de dessutom sändningen mitt i prisutdelningen, just när Sverige skulle få sina medaljer. Herrejösses. Moviestone hade gjort det bättre.

Dagens minst väntade medalj var väl dock slalombronset. Man visste i och för sig att Anna Swenn Larsson skulle kunna vara däruppe (liksom Sara Hector för den delen), men hade väl kanske inte riktigt förväntat sig det, det är ju trots allt en gren med ganska hård konkurrens och små marginaler där ganska många kan ha kapacitet att nå pallen en bra dag. Men desto roligare då att det var hon som hade dagen och lyckades vinna en OS-medalj till sist. Sedan hade det ju kunnat bli en riktig skrällmedalj om Cornelia Öhlunds stav hållit, vilken saga det blivit i så fall, men just skräll- och överraskningsmedaljer har ju inte riktigt varit Sveriges melodi det här OS:t. Nu är det väl egentligen bara damkronorna kvar som kan ta en någorlunda oväntad medalj, kanske om någon utöver Sandra Näslund får till en riktigt bra dag i skicrossbacken. En femmilsmedalj på herrsidan vore så klart överraskande också med tanke på hur det sett ut hittills, men den chansen är nog inte särskilt stor.

För övrigt: short track! Har börjat växa fram som något av en ny favoritsport. Fartfyllt, rejält med action, snabba tävlingar där det händer saker hela tiden. Riktigt underhållande att titta på. Dock borde de verkligen fundera på att gå tillbaka till att ha de där gula tygöverdragen på hjälmarna som de hade tidigare. Nu hade många mer eller mindre motivlackerade hjälmar och det känns lite för fräsigt i sammanhanget.

Om jag förstod saken rätt innebar kvällens seger mot Kina att curlingtjejerna alltså går in i slutspelet rankade som etta. Bra jobbat. Det bör ju vara en fördel inför semifinalerna. Bara att hoppas att de lyckas dra nytta av det också.

Ett enda baklängesmål i en match vi ändå vann klart, i en turnering där vi bara förlorade en enda match fram till kvartsfinalen. Tänk att det ska vara så avgörande. Ibland är ishockey en märklig, närapå grym sport.

För övrigt lätt bisarrt att ett ganska svagt Slovakien är framme i semifinal i en turnering där alla de bästa spelarna är med. Inte för att förringa slovakernas insats, har man sportsligt kvalificerat sig har man så klart förtjänat platsen, men de ska inte vara tillräckligt bra för att vara där. Någonstans börjar man fundera på om det är något med turneringsformatet som är lite skevt. Men alla gratulationer till dem, de har har uppenbarligen gjort det över förväntan. Fast det borde ju ha varit vit som var där.

Nu är jag rätt trött, efter att ha varit upp hemskt tidigt imorse pga tvättstugetid.

Glädjande brons

Kul med bronset i skidskyttestafetten i eftermiddags. Visst hade det kunnat bli ännu ädlare medaljer om vi fått med oss någon bom mindre men man får ju också medge att Frankrike och Norge var rätt stora favoriter på förhand så brons känns bra ändå. Därtill har ju skytte och form av och till varit lite svajigt under mästerskapets gång så kul att alla fyra fick till det nu när det gällde. Ett brons med mersmak. Hoppas att tjejerna också får till det imorgon.

I skrivande stund ser ju hockeyåttondelen ut att gå vägen också. Har väl kanske inte glimrat, även om några av målen varit riktigt tjusiga, men i en sådan här match handlar det ju egentligen bara om att gå ut och göra jobbet och få med sig segern. Och även om det just nu återstår fem minuter och allt kan hända i hockey får man väl säga att det är det Sverige gjort i den här matchen. Med tanke på att vi har en tuff kvartsfinal redan imorgon vill man ju inte att det bränns mer energi än nödvändigt utan att man ändå kan rulla på alla kedjor och inte behöver förta sig alltför mycket. Hade ju dock varit att föredra om vi hade fått en lite tidigare matchstart idag för att få i alla fall några timmars extra återhämtning. Gillar för övrigt inte den här 21:10-starttiden. Blir så jäkla sent innan matcherna är slut då.

Lite trist ur svensk synpunkt att den svenske killen i big air-finalen inte fick till landningarna i sina två första hopp. Kändes som att han hade kunnat få till något riktigt bra om han bara lyckats landa dem, äm än troligtvis inte i närheten av medalj med tanke på de tydligen sanslöst starka resultaten i toppen.

Min dag har annars bestått av arbete, och inte så mycket mer än så. Sådant är livet och tillvaron. Har tvättstugan imorgon så kommer behöva gå och lägga mig lite tidigt för att orka upp.

Och där gick slutsignalen i hockey. Seger 5-1. Ett par, tre snygga mål. Gott så.

Topp!

Nybro - Bofors 2-3 (0-2, 1-0, 1-1)

Får medge att jag efter att det varit ett litet uppehåll och att det pågår OS samtidigt lite hade glömt av att den vanliga hockeysäsongen pågår. Men gött och bra att det blev seger direkt efter ledigheten. Starkt att lyckas få in ett segermål bara ett par minuter efter att Nybro kvitterat. Väldigt bra att också att det var Plato som fick göra det. Känns som att han kanske kan börja få igång målskyttet nu när han har hängt dit den ett par matcher i rad. Får hoppas att vi kan fortsätta bygga på segerraden.

Dagens OS blev väl ungefär som väntat för svensk del. En uråkning och sedan en storförlust i hockeysemin. Av det lilla jag hann se av matchen och vad jag hört/läst efteråt verkar Sverige dock ha gjort en rätt skaplig insats trots resultatet, så det ger ju förhoppningsvis energi in i bronsmatchen. Ser nu att Kanada bara leder med 2-0 trots massiv skottövervikt (40-6 i skrivande stund, med dryga kvarten kvar), så Schweiz verkar onekligen svåra att göra mål på, de höll ju helt tätt mot finskorna häromdagen också. Så det vill nog till att vi gör en stark insats och ser till att vara effektiva när lägena kommer.

Och nu gjorde visst Schweiz 2-1 på sitt sjunde skott. Där ser man. Som sagt, vill till att vi gör en bra match för att kamma hem bronsmedaljen. Ännu mer så om Schweiz med reduceringen nu skulle sätta griller i huvudet på kandensiskorna och tokskrällvända. Det skulle jag inte tro, men jag har ju haft fel förr.

Att herrarna redan nu är borta från curlingslutspelet är givetvis ett misslyckande. De har inte fått det att stämma. Några avgörande missar i de första matcherna och sedan är det som att de inte kommit in i det riktigt. Trist. Men damerna går ju bra i alla fall. De verkar ha prickat formen lagom till OS.

Och riktigt hur det här gick och blev en sportblogg vet jag inte. Får skylla på OS. Lovar att återgå till det normala när spelen är över.

Guld- och silverdag!

Klart bättre dag på OS idag. Ett guld och ett silver kan man verkligen inte klaga på. Ingen av medaljerna särskilt väntad heller, även om man inte helt avskrev chanserna på förhand. Riktigt nära ett rejält skrällbrons dessutom. Att bli fyra i backhoppning är givetvis en stor framgång i sig, men den där fjärdeplatsen är ju försmädlig. Särskilt när det skiljer så pass lite som det gjorde i slutändan. Det är ju medaljerna man vill ha och kommer ihåg. Grymt gjort av henne och jag hoppas hon lyckas knipa medaljer i framtiden, men man grämer sig ju ändå lite. Än så länge saknar vi ju en riktig skrällmedalj, och tittar man på vad som återstår har jag svårt att se var en sådan skulle kunna komma. Så det hade suttit riktigt fint att få göra dagen komplett med en medalj av varje valör. Men placeringen är så klart sensationell och långt över förväntan i sig.

På den något mer negativa sidan är väl det jag betraktar som en smärre domarskandal i parallellpuckeln. När till och med motståndaren blir förvånad över att ha vunnit och gått vidare kan man nog misstänka att domarna är lite snett på det, även om Wallbergs åk inte var direkt toppen. Men bedömningssport är ju bedömningssport och det är ju inte alltid man är överens med de som delar ut poängen. Och till skillnad från herrarna sköt skidskyttedamerna bort sig igen. Skiljde återigen bara ett par bom från medalj. Frustrerande att de haft så svårt att få ner prickarna under de här tävlingarna. Man kan givetvis inte förvänta sig att alla alltid ska skjuta fullt men det känns som att det ständigt varit någon bom för mycket. Får hoppas att de får ordning på det inför de avslutande loppen.

Längdherrarnas fiasko? Inte alldeles oväntat tyvärr. Klart mediokra insatser under de tidigare tävlingarna och verkligen ingen känsla av framgång kring laget. Att det sedan skulle bli riktigt så tokuselt hade man kanske inte väntat sig, men någon gång måste man ju slå i botten för att det ska kunna vända. Och vad tusan, de klarade ju den topp 12-placering som är SOK:s kriterier för uttagning...

För morgondagen känns det väl annars som att medaljförhoppningarna är tämligen modesta. Är väl om det möjligen skräller till med kanonåk i slalom, men där får väl utgångstipset bli att Jakobsen kör ur. Det brukar han ju göra. Det man kan hoppas på för svensk del är väl att Hasselborg & Co fortsätter övertyga i curlingturneringen och att damkronorna gör en hedervärd insats i sin semifinal. De kommer inte slå amerikanskorna, men kan de göra det någorlunda besvärligt för dem, hålla nere siffrorna och stå för en gedigen arbetsinsats får man vara nöjd. Det viktiga är nog att försöka hitta en bra känsla att bära med sig in i bronsmatchen.

Lettland i åttondelen för herrarna alltså. Det ska väl ändå vara överkomligt. Desto tuffare sedan med USA i kvarten. Ger oss aningen större chans mot dem än om vi mött Kanada men känner mig ändå rätt säker på att turneringen tar slut där för vår del. Att ett enda mål som i sig är obetydligt för utfallet i matchen kan ha så stor betydelse. Det kommer man gräma sig åt efteråt. Eller det grämer jag mig redan över iofs. Surt.

Jävla norskor som inte kunde tabba sig så Westman hade fått bronset. Det tycker jag de kunde bjuda tillbaka på efter damstafetten igår.

Men Ponsiluoma och Hector, så grymt. Och vilken grej att Hector och norskan åkta på exakt samma tid i båda åken. Det kan verkligen inte höra till vanligheterna.

Känner mig sugen på att skicrossen ska dra igång. Där har vi ju i alla fall en ganska tydlig medaljchans på förhand.

Det är skicrossen, damernas återstående längdtävlingar, damcurlingen, kanske någon skidskytt och så om damkronorna lyckas knipa bronset som är de någorlunda realistiska medaljchanser som återstår. Möjligtvis även damernas slalom. Det är tjejerna som ska göra't!

Ska vi skrälla till oss en medalj i någon gren ingen räknat med är det väl om killen som gick till final i big air lyckas få till ett jäkla kanonåk, men tipset säger att han inte kommer ha med någon toppstrid att göra. Fast det sade jag ju i och för sig så sent som under seneftermiddagen om Frida Westaman också.

Fan vad jag tjatar om OS.

Inget deadlineförvärv till BIK heller så vitt känt. Ganska väntat. Känns som att Torsten suttit rätt nöjd sedan han plockade in senaste backlånet. Dyker det inte upp något som inte är absolut helrätt och verkligen skulle förstärka laget finns ju heller ingen anledning att värva bara för sakens skull, och någonstans är det ju en styrka att inte behöva jaga panikvärvningar i sista stund. Personligen hade jag gärna sett den där centern för toppkedjorna jag tjatat om hela säsongen och det känns som vi kan bli en aning tunna på forwardssidan nu när Lenny valde att lämna, men återigen är det dumt att värva bara för värvandets skull. Ska man ha in något i lagbygget ska det vara något som är helt rätt och som gör laget bättre. Annars blir det ju bara pengar i sjön. Tycker dock fortfarande att det är synd att Färjestad åkte på ett gäng skador på forwards. Annars känns det som att kanske, kanske, kanske hade gått att lösa ett lån av Christoffer Jansson för avslutningen av säsongen. En sådan spelare hade verkligen kunnat lyfta det här laget.

Ännu en misslyckad dag

Ännu en misslyckad OS-dag för svensk del. Det var precis något sådant jag befarade, och nästan kände på mig, skulle kunna hända i stafetten. Svenska lag är ju sällan särskilt bra på att vara stora favoriter. Men så surt vis att förlora guldet på med ett fall. Man vet att det är sådant som kan inträffa och den här gången var det vi som drabbades men så typiskt att det ska hända i just det läget i just ett sånt här lopp. Man lider fan med Ebba där. Sedan jäkligt starkt att vi trots den incidenten och hur långt efter vi hamnar där ändå lyckas ta en silvermedalj. Det visar någonstans hur jäkla bra och, om vi undantagsvis ska lägga ödmjukheten åt sidan, överlägsna det här laget är. Sedan blir det nästan lite patetiskt när kommentatorerna sitter och pratar om vilken stark tävling Norge gör när enda anledningen till att de inte är tvåa är en neslig vurpa vid precis fel tillfälle i loppet.

Hoppas bara att Karlsson och Sundling inte brände för mycket på att jaga ikapp utan att de har krafter kvar till teamsprint respektive femmil.

I hockeyn tycker jag att vi gör vår bästa match hittills i OS, men så jäkla onödigt det där sista insläppta målet som trots att vi vinner matchen förstör hela turneringen. Tänk att ett enda mål i en match man ändå vinner kan vara skillnaden mellan gruppseger och trolig semifinal (och därmed spel om medaljer) och att turneringen sannolikt tar slut senast i kvartsfinal. Nu vet vi ännu inte vilka vi kommer få i varken åttondel eller i en än så länge eventuell kvart men som jag förstår det pekar mycket mot nordamerikanskt motstånd i kvarten, och en sådan match kommer bli svår att vinna. Möjligtvis att vi skulle kunna utmana amerikanerna att döma av vad jag sett av deras match mot Danmark ikväll, men jag såg delar av Kanada mot Schweiz igår och nej, vi kommer inte slå dem. Det är så klart lätt att skylla det på Raymond och den huvudlösa utvisning han drar på sig som leder fram till det sista målet, men man ska också komma ihåg att om vi hade kommit upp i nivå mot finnarna igår hade vi inte satt i oss i sitsen att vara beroende av målskillnad. Det var egentligen den undermåliga insatsen som satte oss i skiten. Sedan kan jag tycka att slovaken fick orimligt ont sett till var och hur hårt rappet träffade, och hade av det skälet inte protesterat om även han fått en tvåa för förstärkningen, men utvisningen i sig går tyvärr inte att säga något om. Det var bara onödigt och orutinerat att inte hålla sig kall i det läget.

Skidskyttet finns väl inte mycket att säga om. Skyttefiasko igen. Och som lök på laxen var det givetvis en norska som gick och vann. Finns nog inget land jag avskyr mer när det kommer till sport. Visst finns det länder jag hatar mer i enskilda sporter (som Danmark i handboll eller Finland och Kanada i hockey) men som helhet är Norge det land jag minst av allt unnar idrottsliga framgångar.

Folk som hejar på grannländer när Sverige inte är med förstår jag mig inte på alls. Det är ju lite som att jag som BIK:are skulle heja på Örebro i andra matcher och/eller tävlingar än där vi möts. Eller för att ta ett exempel folk utanför Karlskoga förstår: som att en AIK:are skulle heja på Djurgården när AIK inte är med.

Och ganska precis nu blev det klart att det blir Schweiz som vi med all sannolikhet får möta i bronsmatchen i damernas hockeyturnering. Bra läge för revansch för den sura förlusten i bronsmatchen i OS 2014. Minns den väl för det var i periodpausen av den matchen jag tog plastkassen med de sista grejerna jag hade kvar hos föräldrarna efter att ha bott tillfälligt hos dem en tid och knallade hit och därmed slutgiltigt flyttade in i den här lägenheten. Jag minns det också väl för att jag blev fruktansvärt grinig över resultatet som jag upplevde svårt orättvist.

Tycker för övrigt att det här börjar lukta ett förhållandevis misslyckat OS för Sverige. Visst, vi kommer säkert plocka några medaljer till men det känns också som att vi missat mycket vi hade kunnat ta, och som att det är i många tävlingar där vi på förhand borde haft ganska stora chanser som vi underpresterat. Än så länge har vi inte heller kammat hem någon sådan där överraskande "bonusmedalj" som det brukar trilla in de gånger man känner att vi gör ett riktigt bra OS. Men men, en vecka kvar, ännu kan mycket hända.

Sedan har åtminstone jag svårt att frigöra mig från funderingar på vilka resultat vi hade kunnat göra om Stockholm hade vunnit den där omröstningen om att få arrangera de här spelen. Det är ju inte alldeles ovanligt att arrangörslandet överpresterar en smula. Men det blir ju bara spekulationer. Det hade ju lika gärna kunnat bli sportsligt fiasko när deltagarna känner pressen av att prestera på hemmaplan.

Får hoppas på en bättre OS-dag imorgon. Ett par skrällmedaljer i parallellpuckel och backhoppning kanske? Och varför inte en ställa skåpet-insats i herrarna skidskyttesprint? Damernas storslalom är ju heller inte helt otänkbart att det skulle kunna bli medalj med lite flyt och medstuds. Längdherrarna har jag gett upp om, men är det någonstans de skulle lyckas snubbla till sig medalj är det väl i stafetten. Trots allt är det ju inte så många länder som har fyra åkare av hög klass så det räcker ju att något land klantar sig för att det ska öppna upp sig för överraskningar.

Kvällens mello finns väl, för att helt hejdlöst byta ämne, inte mycket att säga om. Lite överraskande att Korslagda åkte ur kanske men det är väl typ det som finns att nämna.

Uppfriskande bråk

Om det var en riktigt bra OS-dag i tisdags var idag dess närapå totala motsats med svenska ögon. Hockeydamerna räddar upp dagen lite grann med sin mycket glädjande semifinalsplats, i övrigt var det en riktig skitdag. Fiasko mot Finland i hockeyn, fiasko i herrarnas längd (vilket väl iofs var rätt väntat), surt nederlag i kvällens curling, och när en svensk skidskytt väl lyckades skjuta bra åkte han istället lite för långsamt.

Hockeymatchen mot finnarna. Fy fan. Så jäkla dåligt. Hur så många så egentligen ganska begåvade offensiva spelare kan bjuda på så impotent anfallsspel är en gåta. Som BIK:are gillar jag så klart Sam i grunden, men börjar ändå bli fundersam om han verkligen är rätt person att leda det här laget. Tycker det gjorts en del märkliga val i laguttagningarna och han har uppenbarligen inte lyckats få laget att prestera som man skulle kunna önska varken här i OS eller i four nations för ett år sedan. Just idag tycker jag också han väntade för länge med att plocka målvakten på slutet. Det kunde gott ha skett redan när finnarna slog en icing med sisådär fyra minuter kvar med tanke på att vi ändå hade två mål att ta igen. Men med det sagt är det trots allt spelarna på isen som ska göra det och att slarva så som man gjorde när Finland gjorde 3-1 i vårt powerplay får man inte göra. Det stora problemet är dock den uddlösa offensiven. Trots att vi inte gjorde någon särskilt bra match hade vi kunnat vinna om vi varit vassare framåt. Det funkar att vara ineffektiva mot Italien, men när vi möter de lite bättre lagen håller det inte att inte sätta dit chanserna. Men men, det kan bara bli bättre. Gäller bara att det inte dröjer för länge så vi råkar få ett onödigt svårt motstånd i en kvartsfinal. Med tanke på hur exempelvis Kanada sett ut vill man nog stöta på dem så sent som möjligt om man vill ha något med medaljerna att göra.

På tal om Kanada förresten. Fusket i curlingen kan de så klart inte snacka bort. Det var rätt tydligt när man såg bilderna. Däremot tycker jag att själva bråket var ganska uppfriskande. Idrott, även förment gentlemannamässiga sådana, blir roligare när det är hetta och känslor. Mer curlingbråk till folket!

Tre Kronor dam som de ju lite lätt otympligt numera heter (vad var det egentligen för fel på damkronorna?) blev som sagt dock ljuspunkten i en annars tämligen mörk svenskdag. Första halvan av matchen hade jag bara på lite i bakgrunden när jag hade annat som krävde min uppmärksamhet, men kollade andra halvan och det var en grym insats. Det var lite nervöst och svettigt där i tredje perioden men jäklar vilken grym försvarsinsats de gjorde där. Vackert när det är ens eget lag som gör det, oerhört frustrerande om man är laget som jagar och trycker på för en kvittering. Vi kommer givetvis förlora semifinalen, men med det här spelet ser jag det som långt ifrån omöjligt att vinna en bronsmatch. Det hade varit en synnerligen glädjande framgång i så fall, och då har ju laget trots allt redan nu gjort det med beröm godkänt.

Känner mig för övrigt en smula orolig inför damernas stafett imorgon. Sverige går in som favoriter och det känns som att alla mer eller mindre förväntar sig svenskt guld, så någonstans är känslan att vi egentligen bara har något att förlora. Och hur motiverade lär inte Norge vara att gå in och knäppa oss svenskar på näsan? Otäckt läge.

Måste för övrigt fundera igenom hur sjutton jag ska lägga upp morgondagen. Man behöver ju nästan få allt man ska få uträttat gjort på förmiddagen för sedan börjar ju både hockeyn och stafetten vid tolv, och därefter är det skidskytte nästan direkt och när det är slut är klockan framåt fyra och då är man kanske inte så sugen på att just göra något. Det är fan körigt med OS.

Min dag utöver OS? Nästan bara jobb. Inte så mycket roligare eller mer spännande än så.

OS-kväll

Mestadels jobb idag. Fått en del gjort ändå, men kommer behöva köra på som tusan nästa vecka för att hinna få allt klart. Inte optimalt, men kan bli så ibland. Får man inte tag på folk man behöver prata med kan man ju inte göra så mycket åt det.

Hann dock kolla på lite skidor vid lunchen. Den där Karlsson är ju onekligen rätt hyfsad. Får hoppas att hon kan hålla formen nu när det blir lite längre uppehåll mellan de kommande loppen. Efter stafetten på lördag dröjer det ju ända till nästa söndag innan det är dags för femmilen. Sju av nio längdmedaljer på damsidan så här långt är ju ett klart hyggligt facit. Vore trevligt om herrarna kunde överträffa sig själva och plocka hem någon medalj också.

Kvällen har blivit en riktig OS-afton. Har kikat på lite allt möjligt. Rodel-stafett (nä, det visste inte jag heller att det fanns), snowboard, short-track, några minuter hockey och curling. Det är ju det man gillar med OS, att bli sittande och glo på sporter man annars aldrig ser. Det blir ännu mer påtagligt under sommar-OS när det pågår mycket mer parallellt och det är fler sporter på programmet men så som ikväll räcker gott. Någonstans inser man då hur begränsad sportrapporteringen är till vardags. Det är ungefär samma sporter som vevas om och om igen, mycket som överhuvudtaget aldrig omnämns. Visst, ett VM i exempelvis rodel drar inte särskilt mycket tittare i Sverige, rapportering om short-track eller konstsim eller modern femkamp eller skeleton eller nordisk kombination ger inte särskilt många klick. Men nog skulle det gå att kosta på det en liten notis när det varit mästerskap åtminstone. Överhuvudtaget upplever jag att sportvevakningen blivit sämre och klart mer ensidig med åren. Vill minnas att när jag var liten och förhållandevis slaviskt följde sportspegeln var det betydligt större variation än idag. Nästan alltid inslag från helgens omgångar i bandy, volleyboll, basket, handboll. Inte sällan ett kort referat om det hade varit världscup i backhoppning. Sånt tycker jag man ser mindre av idag. Inte bara där utan i sportmedia överlag. Jag bläddrar dagligen igenom sportbladet och scrollar lika ofta igenom sajten, brukar förvisso rätt oengagerat se större delen av sportspegeln när jag är nere hos föräldrarna för söndagsmiddag, men har ingen jäkla aning om ställningen i bandyns elitserie eller i handbollsligan. Än mindre vet jag namnen på de främsta backhopparna, vilka lag som spelar i basketligan eller vilket lag som är regerande svenska mästare i volleyboll. Någonstans tror jag det är internets förbannelse. Mediehusen har för mycket data och fokuserar nästan enbart på det som får klick och views. Visst är det rimligt att lägga resurserna på det folk är intresserade av, men som tittare och/eller läsare vill man ju också ha en trivsam mix och även om man inte är särskilt intresserad av en mindre sport kan det ju vara trevligt att i alla fall ha ett hum om hur det går. Där har för övrigt papperstidningar en oslagbar fördel gentemot nätet. Man får syn på och läser eller skummar sådant man inte hade riktigt orkat eller varit tillräckligt intresserad av för att klicka på.

Det slog mig redan under sommar-OS senast att vad befriande det var att kunna gå in på kvällstidningarnas sportsajter och allt inte var 90% fotboll utan att det faktiskt fanns lite variation och att en och annan mindre sport också kunde få en rubrik. Tog då beslutet att av ren princip bara i undantagsfall klicka på fotbollsrubriker och att alltid klicka på artiklar om idrotter som sällan eller aldrig blir omskrivna. Inte för att det gör någon skillnad, men man får göra vad man kan för att försöka bryta den tröttsamma enformigheten i rapporteringen.

Surt förresten med fjärdeplatsen i puckelpisten. Den värsta av placeringar.

Rodelstafett var faktiskt förvånansvärt spännande. Inte så att det blev en ny favoritsport, men det blev ändå att jag blev sittande och såg tävlingen till slut. Från början slog jag bara på det för att jag såg att det visades och började undra hur sjutton man kör stafett i rodel. Tyskland vann, om någon undrar.

Imorgon fortsätter jag fokusera på jobb. Förhoppningsvis hinner jag se lite grann av Sverige-Finland i hockeyn också, men 12:10 är ju en lite knölig starttid när man har jobb som behöver göras. Men kan väl kanske ha det på i bakgrunden när jag sitter och skriver om inte annat. Dubbelt fokus är ju också fokus.

Sisådär premiär

Var väl ingen höjdarpremiär av Sverige i hockeyn direkt. Italien ska man i det här sammanhanget givetvis slå lite enklare. Men seger blev det och nu är premiären avklarad, så blir det väl förhoppningsvis bättre framåt. Trots allt kan det ju inte vara helt enkelt att komma inflygande och spela match med ett lag som inte spelat tillsammans tidigare mer eller mindre direkt, särskilt inte om man tänker på att det är en ganska lång resa där jetlageffekter mycket väl kan dröja sig kvar. Därtill en motståndare som troligtvis är mer samspelt och har kunnat förbereda sig bättre, på deras hemmaplan med publiken i ryggen och motivationen sprutande ur öronen. Ett sånt lag är nog egentligen nästan bättre att möta senare i turneringen när den första entusiasmen hunnit lägga sig en smula.

Fast beslutet att sätta Filip Forsberg på bänken så gott som hela matchen förstår jag inte riktigt.

Att Clara i Italiens mål gjorde en kanonmatch fram till sin skada förvånar dock inte. Han var riktigt bra de få matcher han gjorde här för några år sedan, och den där matchen mot Björklöven där han blev inkastad då våra ordinarie målvakter var frånvarande och vi på grund av skador hade fått fylla upp laget med ett helt gäng juniorer men vi helt sensationellt vann kommer man nog aldrig att glömma. Kanske är det just sådana matcher, där man är uträknade på förhand, som är hans grej.

Annars kan man väl konstatera att de svenska skidskyttarna tycks ha fortsatta problem med skyttet. Var väl tre stycken idag som låg inom sådant avstånd till täten att det hade blivit medalj bara de skjutit fullt. Blir lite trist när det börjar bommas så att de man hejar på i princip är borta från medaljstriden mer eller mindre från början. Såhär långt in i mästerskapet finns uppenbarligen förbättringspotential i just det momentet.

Själv har jag annars mestadels jobbat idag. Har äntligen börjat få saker gjorda. Det är väl på ett ungefär vad som finns att säga. Bra promenad ner på stan, även om hälsprickan jag lyckats dra på mig gjorde sig påmind på särskilt hemvägen. Vore önskvärt att den läker ganska fort.

Bra OS-dag

Bra OS-dag för Sverige får man säga, och då hade vi ju ändå lite motstuds i både skidskyttet och slopestylen. Grym uppvisning av sprinttjejerna. Trippel. På ett OS. Bara att lyfta på hatten och applådera. Även curlingen självklart fantastiskt. Så jäkla bra spelat i princip hela matchen. Var inte många stenar det svenska laget missade i finalen. Sedan är kanske hyllningarna av just den sista stenen en smula oproportionerliga, vi ska vara ärliga med att det inte såg ut att vara ett särskilt svårt slag även om det så klart kan komma in nerver och spöka i det läget, men spela roll, det var ju ändå den som avgjorde och slog spiken i kistan och är bara därför klassisk. Sådana här dagar får det gärna komma fler under detta OS. Därtill kan man ju även tillägga att en 19:e plats i rodel på ett OS är ett helt okej resultat med tanke på hur liten den sporten är här. För övrigt kan man ju inte klaga på en delad andraplats i medaljligan. Vi lär väl knappast ligga kvar där när spelen är över, men det är ju kul så länge det varar.

Min dag har annars varit vad den varit. Jobbat en del. Eller försökt jobba i alla fall. Är inne i en sådan där period där det går trögt och är svårt att få något gjort. Det får jag så klart se till att jobba mig ur, om det vitsiga ordvalet ursäktas. Kilade ner för att säga hej och hej då till syskonbarnen när arbetsdagen var över då jag inte kommer hinna träffa dem igen innan de åker hem. Nästa gång jag träffar systersonen kommer han ha fått sina implantat så han hör. Hans syster har sådana då även hon föddes utan hörsel och det funkar hur bra som helst, så vi får hoppas att det gör det för honom också. Tutta och Bobo, jävlar vad ljuvliga de är.

Hade för övrigt fullt upp här ett tag på middan när det pågick flera intressanta OS-grenar samtidigt och jag dessutom behövde jobba under tiden. Tycker att de kunde anpassa OS-programmet efter mitt schema så det inte blir så körigt.

Lyckat infall

Vardag, jobb, hela den biten. Gjorde en grymt god köttfärssås till middag. Rörde ner lite (eller ganska mycket tbh) svamp som jag kört i mixern, en skvätt sherry, en hyfsad mängd vitlök, lite timjan. Se det som en tips. En variant jag nog inte hade lagat innan jag bytte kök då jag tyckt det blivit för trångt på bänken och för mycket att diska efteråt. Mer yta och diskmaskin gör det helt klart roligare och smidigare att laga mat.

Lär behöva jobba vidare under morgondagen. Får se om jag hinner kika ner och säga hej till syskonbarna en gång till innan de åker hem också. Hittade en present till Tutta som jag inte riktigt kunde motstå när jag var på affären idag, men den tror jag att jag sparar till något annat tillfälle. Det är ju alltid bra att ha lite på lager liksom.

Kul med finalplatsen i curlingen. Nu håller vi tummarna för guldet. Faller allt på plats skulle det ju kunna bli en riktig kanondag på OS imorgon för svensk del med skidsprinten, skidskyttet och curlingfinalen, och så finalen i slopestyle där ju Tjäder inte alls ska räknas bort efter tredjeplatsen i kvalet. Sedan finns ju så klart också risken att det blir dunderfloppar rakt över men man kan ju alltid hoppas att det går vägen.

Fortsatt lekande

Har umgåtts med syskonbarna idag också. Kanske något mindre vildsint lekande idag, men likväl roligt. Bobo Slacke är det förvisso inte så mycket fart på än, han är ju bara knappt fem månader, men det är fint att hänga med honom ändå. Med Tutta går det däremot undan. Ständigt nya upptåg på gång. Tycker bestämt att det verkar som att hon tycker att det är roligt att leka med sin morbror. Det är dock en bestämd liten dam. Det gäller att man sitter eller står på rätt plats och har hon bestämt sig för vem som exempelvis ska vara med och lägga pussel går det minsann inte för sig med någon annan. Men oj vad mycket lek, bus och skratt det finns i den lilla kroppen, och vad mycket spring och hopp i benen. Men det växlar fort. Ena stunden ska hon kamma Rapunzels hår, sedan ska det läggas pussel, sedan blir det fantasilekar innan det vips ska kastas boll och kanske bara glädjeskrikas en stund för att strax därpå lekas kurragömma eller jagas. Det gäller att vara med i svängarna. Jag hoppas att hon alltid får fortsätta vara lika glad och full av upptåg. I alla fall så länge hon är barn. Sedan hör väl en viss dysterhet och känslostormande alltid tonåren till, men det finns ju grader. Samma för Bobo såklart, men där återstår ju personligheten ännu att visa sig. Ska bli kul när han blir lite större och man kan få ett lite tydligare grepp om vad han är för liten filur. Tror att Tutta och Bobo Slacke kommer bli en synnerligen dynamisk duo.

Eftermiddagens skidskyttetävling var ju ur svensk synvinkel en flopp. Sebbes förstasträcka rentav ett dunderfiasko. De rundorna förutan hade det allt annat lika förmodligen blivit medalj. Så det var synd. Blir lite trist att titta på med den starten också då all spänning försvinner i stort sett direkt. Bra uppkört av damerna på de sista sträckorna dock. Vi får hoppas att resultatet och inledningen väcker revanschsug och att det presteras klart bättre under resten av tävlingarna.

Ny vecka imorgon, med allt vad det innebär. Kommer om inte annat behöva lägga på ett och annat jobbkol. Så får man se om det händer något roligt utöver det.

Syskonbarnshäng

Umgåtts med syskonbarnen idag. De och deras mor är i stan några dagar så knallade iväg och sa hej. Blev lite lek och stoj och så. Alltid roligt att hänga med dem. Fast det tar onekligen en del på krafterna att hänga med i svängarna. Det är full fart mest hela tiden. Kurragömma är en favorit hos systerdottern, liksom att bli jagad, så ja, det blir en del härjande runt när man leker med henne. Men det är kul. Det går inte att säga annat än att hon är en unge med hög energinivå som tycker om att ha roligt. Nu har hon dessutom börjat prata så pass att man faktiskt förstår vad hon menar och vill större delen av tiden, och då blir det ju lite enklare att vara med på lekarna.

Om rätt låtar gick vidare i mello är svårt för mig att uttala mig om. Det blev nämligen strömavbrott lagom till att programmet skulle börja så jag såg bara typ de två sista låtarna. För mig dock obegripligt hur någon alls kan rösta på Brandsta. De var ärligt talat rätt rötna. Den typen av musik och tjohej ser jag ingen som helst storhet i. Men de lär ju oavsett inte vinna finalen så det är väl lite sak samma om de dyker upp som utfyllnad där.

När strömmen försvann fick jag hur som helst plocka fram stearinljusen igen. Då var det ju tur att jag inte hade lagt dem i lådan med julsaker som jag bar ner i källarförrådet. De ger ändå ett ganska trevligt ljus, och lyser faktiskt upp rätt bra. Det enda som väl är riktigt drygt med att strömmen försvinner en stund sådär är ju dock alla jäkla klockor som behöver ställas rätt igen.

Grym insats i längdskidåkningen i eftermiddags givetvis. Fast nog tycker man att det är lite dåligt av de andra två svenskorna att inte ta tredje- och fjärdeplatsen också... Skämt åsido. Kul att det börjar trilla in lite medaljer så gott som direkt. Och kul såklart att för i alla fall en dag ligga före Norge i medaljligan. Det är väl en ganska klar risk att vi kommer vara passerade av dem redan imorgon, men det är ju kul så länge det varar.

Fantastiskt!

Bofors - Mora 10-2 (4-1, 3-0, 3-1)

Jösses. Det resultatet såg jag verkligen inte komma. Vilken revansch från Västeråsfiaskot. Fantastiskt. Kan inte säga mer än så. Är fortfarande mållös.

Trolleriafton

Försökt få lite jobb gjort under dagen. Stretat på vardagen. Torsdag liksom. Annars var jag faktiskt på trolleriföreställning ikväll. Fick biljetter till publikrepet av Labero-showen som har premiär här i stan imorrn, så knallade dit och kikade. En del klassiska tricks, en del nytt, en hel del showmanship. Klart trevlig kvällsaktivitet ändå. Är ju vissa grejer man verkligen inte begriper hur det kan gå till. Får dock medge att jag blev lite nojig när vi blev placerade på första raden, men jag klarade mig som väl var från att bli involverad på något vis. Ändå kul att ha sett det på så nära håll som det blev där.

Tror på tal om något helt annat att jag behöver städa köket igen imorgon. Det är i och för sig smidigt gjort, men måste ju komma sig för att göra det också.

Fruktansvärt uruselt!

Västerås - Bofors 5-1 (1-0, 0-1, 4-0)

Fy fan i helvete vad jävla skitdåligt. Storstryk mot ett pisskasst Västerås. Uselt. Under all kritik. Nu har vi alltså inom loppet av bara några veckor lyckats förlora mot seriens två sämsta lag. Pinsamt. Skärpning!

Idéerna drar igång

Så idag satte skallen igång och började få VISIONER för badrummet. En idé föder en annan och ska man ändå fixa till väggarna kan man ju göra det där och lägga till det där och att skaffa en sån blir ju inte så dyrt när man ändå håller på. Sedan har man tusen idéer och den där väggen som ska fixas har mer eller mindre blivit ett helt nytt badrum. Måste lägga band på den här kreativa renoveringshjärnan. Fast jag vet ju av erfarenhet att har idéerna väl börjat komma är de svåra att stoppa. När jag fick en idé om att fixa en ny bokhylla och ställa iordning en läshylla ledde det ju till att jag körde igång en helrenovering av lägenheten, som fortfarande inte är färdig. När den tanken väl saligt rot visade det sig att jag tydligen är mer intresserad av inredning än jag trodde. Och helt förvånande faktiskt ganska bra på det.

Och visst, beroende på vad det jobb som ska göras i badrummet kostar skulle man ju kunna lägga till en duschvägg och en takdusch, och kanske ett nytt spegelskåp. Kanske ett väggskåp för handdukar. Lite nya krokar. Och kan inte taket behöva målas också när man ändå håller på? Ja, ni hör ju. Jag måste hejda mig. Jag skulle ju trots allt inte renovera badrummet alls. Det blev ju bara ett nödvändigt ont för att kaklet hittade på att släppa från väggen.

Grävarbeten

Så har alltså en ny vecka inletts. Kan inte direkt påstå att det skett med en bang. Fast jag drack en mugg varm choklad i eftermiddags, det var ändå lite trevligt. Åt en pepparkaka också.

Upptäckte när jag var ute på dagens promenad att de spärrat av för vad som verkar ska bli något slags grävarbete på vägen jag brukar gå när jag ska ner på stan. Det kan ju riskera att bli lite knöligt kanske när man har ärenden dit neråt. Än så länge såg det väl dock ut att vara mer besvärligt för biltrafiken än för flanörer och cyklister. Tur att man väldigt sällan har anledning att köra där.

Har annars fortsatt att fundera på hyllan som ska byggas och hur trevlig och bra läshörnan som ska göras i ordning kommer bli när det är färdigt. När jag fått fåtöljen och allt på plats där och jag kan sätta mig med en god öl och en ännu godare bok. Kommer bli magiskt bra.

Ett konkret steg mot hylla

Kom mig till sist för att mäta upp måtten där jag tänkt att den platsbyggda bokhyllan ska byggas. Har därför ägnat en orimligt stor del av dagen åt att föreställa mig/fantisera om hur det ska bli. Har en bild i huvudet och blir det så som den bilden är kommer det bli helt fantastiskt. Sedan inser man när man håller på att mäta sådär att det är så jävla mycket beslut som behöver tas bara i en såhär till synes simpel grej. Antal hyllplan, avstånd mellan hyllplanen, bakstycke eller inte, djup på hyllplanen, utformning av hör och kanter, uttryck och stil på hyllan (just det har jag iofs rätt klart för mig). Bara en sån sak som att tänka igenom vad som är tänkt att få plats i hyllan och se till att det finns tillräckligt utrymme för det. Det har blivit en hel del mätande, både av befintliga hyllor och böcker och skivor och annat. Men det kommer så klart att vara värt det i slutändan. Nu är det ju dessutom en skiss/ritning som ska göras, sedan finns det ju alltid viss flexibilitet när man väl bygger för att exempelvis höja eller sänka enskilda hyllplan om man ser att det behövs för att få in vissa böcker. Det var i mångt och mycket tanken på hyllan som startade hela renoveringen, så att det nu tas konkreta steg för att förverkliga den har ändå något.

Min dag har annars inte bjudit på några större överraskningar. Har veckohandlat, promenerat, läst, sett en film och lite så. En tämligen vanlig söndag på det stora hela. Men ganska trevligt ändå. Ovanligt lite folk på Maxi när jag handlade. Det är alltid en bonus. Annars stör man sig ju mest på att folk tenderar att vara i vägen när man är där.