Räkmackesöndag

Söndagen har på det hela taget varit lugn. Glott på finnkampen och så. Bra att vi vann på damsidan, surt med den hårfina förlusten på herrsidan. Tänk vilken skillnad några få centimeter på ett 1500-meterslopp kan göra. Sedan kan man väl argumentera för att det inte nödvändigtvis var där det hela förlorades. Hade det inte varit för gången eller några andra mer eller mindre hårfina resultat hade vi vunnit trots det avslutande loppet. Med tanke på att vi saknade en hel del starka namn både på herr- och damsidan kan man väl också konstatera att om vi hade kommit med vårt allra bästa lag hade Finland troligtvis inte haft en suck i någon av kamperna. Men det är vad det är. Man kan inte vinna jämt.

Ett par filmer under kvällen. En räksmörgås till middag då söndagsmiddagen hos föräldrarna ställdes in denna vecka och jag var lite för lat för att laga något själv. Har dragit in ett ganska mysigt regn såhär på senkvällen.

Till veckan ska jag utöver jobb och sånt försöka komma mig för att bygga ihop och fotografera legoseten jag tänkt sälja. Har inte tänkt lägga ut dem förrän om ytterligare ett par, tre veckor men lika bra att ha förberett med bilder och sånt så man inte kommer på det i sista stund. Ska bli kul att se vad de går för till slut. Förhoppningsvis får de ett gott hem. En annan sak jag ska göra till veckan är att besöka systembolaget, för om jag inte missminner mig är det på tisdag oktoberfestölen släpps. Alltid lika trevligt när den landar på hyllorna. Blir lite som en förövning inför julölen senare i höst. Hoppas så klart att både de vanliga favoriterna och några kul nyheter dyker upp i sortimentet. Inte så bra för midjemåttet men väldigt gott.

Bakislördag

Blev utgång med en kompis igår. Det blev dimmigt och det blev sent. Så idag har det varit en klassisk bakislördag. Kom upp lite senare än vanligt. Orkade ut först framåt tredraget. Sedan slögloende på finnkampen, under vilket jag även nickade till ett par gånger. Hemleverans av en riktigt härligt slabbig burgare. Och vips så var det kväll.

Blev uppringd av ett politiskt parti. När de frågade åt vilket håll jag lutar svarade jag att jag inte vill uttala mig om det när jag har det jobb jag har. Då avslutades samtalet tämligen raskt. Nu stämmer det förvisso att jag i någon mån undviker att uttala mig politiskt i offentligheten för att mitt yrke kräver neutralitet och opartiskhet, men även om jag inte haft det här jobbet tycker jag att de inte har ett skit att göra med vad jag tänkt rösta på. Alldeles oavsett vilket parti det är som hör av sig tycker i alla fall inte jag att det känns särskilt bekvämt att de i princip samlar in uppgifter om var de som kontaktas står politiskt. Man kan förvisso anta att informationen inte sparas och att frågan mest är till för att kunna leda in samtalet på det budskap man vill framföra (eller för att veta hur man ska framför budskapet), men i dagens läge vågar man ju inte riktigt lita på att den personliga information man delar med sig av inte sparas någonstans. Att ens få frågan av den typen av aktör ger, rätt eller fel, en svag vibb av åsiktsregistrering.

Att kunna hänvisa till jobbet när man får frågor om politik kan för övrigt vara ett ganska bekvämt sätt att slippa dras in i diskussioner man inte särskilt sugen på. Bara igår vid bardisken var det någon tjomme som out of the blue frågade mig och min kompis om vi är höger eller vänster. I sammanhanget är det en fråga jag ogärna svarar på, för man vet ju att man bara kan svara fel och att det i en kontext med alkohol inblandat och när vi dessutom är mitt i en valrörelse med de starka känslor det kan väcka i värsta fall kan leda till någon form av bråk. Då kan det vara bra att ta till att jag för jobbets skull inte vill uttala mig om min egen politiska position. Det funkar ofta bättre än att mumla något osammanhängande för att släta över frågan.

Är fortfarande ganska trött så ikväll får det nog bli en betydligt tidigare kväll än vad det blev igår. Vet inte exakt vad klockan var när jag kom i säng (det blev, som sagt, dimmigt) men hon var över fem i vilket fall. Så inte konstigt att man varit seg idag. Och för den delen heller inte att man drabbades av en släng av dagen efter. Sånt är livet. Förhoppningsvis är jag aningen piggare imorgon. Det är fördelen med att gå ut fredag istället för lördag, man får två dagar på sig att vila efteråt.

En eftermiddag med lek

Var nere och lekte med syskonbarnen idag på eftermiddagen. Det var kul. Fick hänga lite på mer eller mindre egen hand med Bobo Slacke en stund när Tutta valde att följa med mamma till affären. Han tog mig handen och knallade ner till garageuppfarten, sedan satt vi där och vinkade till bilar en stund innan vi gick tillbaka och skvätte med vattnet i barnbaljan. Kul att kunna bonda lite mer med honom också. Med Tutta blev det de vanliga lekarna och buset. Kasta boll, snurra, jaga, all that jazz. Sköj det med. Man gillar ju när hon har roligt att skrattar så hon skriker.

I förmiddags blev jag lite förundrad över vilken vinkel SVT hade valt på en nyhet. Rubriken på text-tv var "Rödgröna vill inte ha V i regering". På nyhetssajten var rubriken mildare men vinkeln densamma, att rödgröna väljare är negativt inställda till att Vänsterpartiet ska vara med i en regering. Problemet med vinkeln var bara att när man läste vad som faktiskt stod i artikeln var det snarare tvärtom. Omkring en fjärdedel av de rödgröna väljarna i den undersökning det hänvisades till var negativt inställda till ministerposter för V, medan knappt hälften var positiva. Det var alltså många fler som ville ha med V i en regering än som inte ville det. När man sedan tittade på sifforna visade det sig att det enda parti i oppositionen där det var fler som var negativa än positiva var Centern (vilket väl i ärlighetens namn inte brukar räknas in när man pratar om de rödgröna partierna). Och att de inte vill ha V i regeringen är ju inte direkt någon nyhet. Så hur SVT kunde välja vinkeln att rödgröna väljare är skeptiska till att ta med Vänsterpartiet i en regering förstår jag inte alls. Väldigt dålig journalistik, alldeles oavsett vad man tycker om själva sakfrågan.

Tittar man på vad de siffrorna säger i övrigt är det ganska tydligt att rödgröna väljare tycks föredra ett samarbete med V framför C om det blir ett läge där sossarna behöver välja det ena eller det andra partiet för att få majoritet. Något som man som utomstående betraktare också kan tycka vore politiskt rimligt då ju S, V, MP står betydligt närmre varandra i de flesta centrala frågor än vad C gör. Rent krasst är det ju så att C är emot de flesta av sossarnas främsta vallöften, medan V håller med om mycket S lovat men vill gå lite längre och göra det lite mer skyndsamt. Likväl är det C sossarna flirtat med hela mandatperioden och som tycks vara det parti man helst ser ett samarbete med, vilket kan tyckas en smula kuriöst. Inte minst tycks S där vara ur takt med sina egna väljare. Skulle faktiskt inte förvåna mig om vi i siffrorna efter valet ser en relativt stark ström från S till V och MP av väljare som vill minimera centerns potentiella inflytande. Men det får tiden, valresultatet och statistiken utvisa.

Imorgon är det förresten beräknat att Bobo Slackes födelsedagspresent ska levereras. Återstår att se om den kommer så pass tidigt att jag hinner knalla ner att ge honom och Tutta varsin present i förskott. Annars får jag spara den till någon annan gång. Inte mer med det.

Hyfsat jämnt

Var iväg och kikade på träningsmatchen mot Örebro ikväll. Blev förlust med 0-2 till slut (sista målet i tom bur), men tycker ändå vi gör en riktigt skaplig insats. Kändes som en hyfsat jämna match, vi försvarade oss generellt bra, hade några farliga lägen och något pp som definitivt hade kunnat resultera. Klart bättre tempo och roligare att titta på än matchen mot Storhamar häromsistens. Fast det var väl i och för sig väntat. Nu har de ju några ytterligare veckors isträning i kroppen och det var dessutom ett derby mot ett lag från en högre serie. Det blir ju något annat än en första träningsmatch när man bara varit på is några dagar.

I övrigt en relativt vardaglig dag. Knallade ner en sväng på stan, tvättade håret (hemma alltså, inte på stan), putsade glasögonen. Fick legobiten från Nederländerna men upptäckte att det var ytterligare ett par små, små för konstruktionen egentligen inte nödvändiga delar som saknades. Nåväl, det kostade sisådär 20 öre att köpa dem så det blev en beställning.

Tutta och Bobo Slacke är enligt uppgift i stan, så har jag bara stunder (vilket jag i skrivande stund ser ut att ha) knallar jag nog ner och morsar på dem under morgondagen. Det är ju en duo som alltid är kul att träffa. Ettårspresenten jag köpte till Bobo Slacke ska vara skickad så hinner den komma innan de åker är det inte omöjligt att jag inte kommer kunna hålla mig utan att de får en födelsedagspresent var i förskott. För så kul tycker jag att den grejen är. Men vi får se. Kan vara så att den inte kommer fram förrän efter helgen, och då får det så klart vänta till något annat lämpligt tillfälle.

Löjlig demon

Förhållandevis stillsam dag. Lite småjobb med korr och sånt, inget överväldigande. Kom faktiskt lön idag, så det var ju en trevlig överraskning. Kvällen har dock inte varit särskilt överraskande. Jag har tittat på film. En bra och intressant fransk dramafilm. En lätt bisarr film som jag inte vet vad man ska sätta för genrebeteckning på men som innehöll vad som måste vara en av filmhistoriens löjligaste demoner. Det är viktigt med bredd.

Imorgon är det dags för BIK att spela träningsmatch igen. Den här gången en lite intressantare sådan än vanligt då det är megarivalen Örebro som står för motståndet. Det får man givetvis knalla iväg och kika på. Ett derby är ju ett derby även om det är träningsmatch. Visst, inte samma laddning som om det varit tävling och skulle det bli förlust (vilket väl är det rimliga resultatet med tanke på serietillhörigheter osv.) är det inte hela världen, men likväl mer prestigefullt än en vanlig träningsmatch. Ser ut att kunna bli en hel del folk på läktarna också. Så får vi väl hoppas att vi slipper dårskapen från när Örebro var här senast för ett par, tre år sedan när någon flane kastade in en smällare på isen.

Läste förresten i lokaltidningen att det varit invigning för nyrenoverade lokaler på mitt gamla dagis. Det var synd att det inte kom någon pressinbjudan till. För det hade varit roligt att få se hur det ser ut där nuförtiden. Om man skulle känna igen sig. Misstänker dock att man skulle tycka att lokalerna är väldigt små mot hur man minns dem. Så brukar det ju tendera vara med rum man har barndomsminnen av.

Presentinförskaffande påbörjat

Relativt lugn start på veckan. Dock inte fullt så lugn som planerat då det visat sig att bossman skjutit på tidningens tryck så att jag åkte på lite jobb som jag inte riktigt hade räknat med. Men det är väl vad det är. Hade funderingar på att städa köket idag men kom mig inte riktigt för. Får väl bli senare i veckan antar jag. Däremot kom jag mig för att beställa en ettårspresent till Bobo Slacke. Ska inte säga exakt vad, men det var en i mitt tycke riktigt rolig grej som jag tror kan väcka ett och annat leende hos omgivningen när den packas upp ur paketet. Sedan återstår väl att se när det kan bli tillfälle att fira hans och Tuttas födelsedagar. Hade inte BIK spelat sina premiärmatcher den helgen de båda fyller år hade det nog nästan varit läge att åka upp och gratulera då. Men det får väl bli någon annan gång. Det blir när det blir.

Hoppas förresten att jag får en lön imorgon. Det tror jag inte. Men hoppas går ju alltid. Det hade varit skönt som omväxling om den trillade in efter ordning det datum den ska. Särskilt den här månaden när det utöver vanliga räkningarna ska betalas csn också. Just csn är ännu en anledning till att jag kommer kräva att alla släpande löner ska vara betalda så det är i fas före årsskiftet. För annars behöver jag ta höjd för att de kommer nästa år och riskerar då få högre belopp att betala till csn eftersom jag då rent formellt får högre inkomst nästa år. Har redan i år ett högre belopp att betala än jag annars skulle ha haft eftersom jag behövde räkna in ett par löner från förra året i min förväntade inkomst för det här året. De lönerna som aldrig kom då gjorde också att jag fick betala tillbaka mer på rot-avdraget för köket än jag annars hade behövt göra. Så utöver att behöva ligga ute med pengarna har de här släpade lönerna kostat mig en del, eller i alla fall inneburit större utgifter (att betala tillbaka på csn är ju formellt sett inte en kostnad). Det måste verkligen bli ordning på det här med löneutbetalningarna snart.

Börjar bli dags att ställa krav

Ganska ordinär söndag även den här veckan. Var rätt slö imorse, det stack väl kanske ut. Ett par filmer här under kvällen. Också det ganska standard nuförtin. Imorgon går Killinggängets omtalade nedräkning ut. Kan bli intressant att se vad det mynnar ut i. Skulle faktiskt vara ganska roligt, och en smula Killingskt, om det inte händer något alls när tiden tickar ut. Att det är själva klockan och snacket det väcker som är skämtet. Fan vet om det inte hade varit mitt favoritalternativ.

Veckan som kommer ser just nu inte ut att bli överdrivet stressig. I och med att en tidning just blev färdig tar det ett tag innan det drar igång på fullt allvar med nästa. Har något samtal att ringa och lite sådär. Och så ska jag ringa chefen och trycka på lite om de obetalda lönerna. Framföra kraven att dels ska höstens löner komma i tid, dels ska de löner som ännu släpar komma ikapp före årsskiftet. Det är ändå ganska generösa krav från min sida. Med tanke på hur länge lönerna inte betalats ut efter ordning och avtal skulle jag lika gärna kunna vidta ganska kraftfulla åtgärder direkt istället för att ge en frist fram till årsskiftet. Men det är bara att hoppas att kraven hörsammas och att det börjar rulla på med betalningar under hösten. För jag är jävligt trött på att ligga ut med de där pengarna, som vid det här laget börjar bli rätt stora summor.

Kom förresten på en svinbra ettårspresent till systersonen ikväll. Ska inte avslöja vad, men kan säga så mycket som att ett förslag på namn som förekom ganska flitigt var Moltas.

Det blev en deadlinepunsch, så klart

Var ute en sväng igår. En deadlinepunsch för att fira att höstens första tidning är (så gott som) färdig. Träffade en hel del bekanta, och någon ny bekantskap, som det tjötades en del med. Slutade med at tvi drog vidare till den nya rockbaren på den asiatiska restaurangen strax intill puben. Grymt trevlig kväll. Och det kommer nog bli fler kvällar som avrundas på det sistnämnda stället framöver. Riktigt trivsamt ställe. Får hoppas att folk hittar dit bara så det bär sig.

Idag har det varit en rätt lugn dag. Passade på att handla lite, har sett ett par filmer, tagit det lugnt i största allmänhet. Så som väl en ledig dag ska vara. Kan ha blivit ett par öl till filmtittandet också, det säger jag inget om.

Fick ytterligare några legobitar levererade igår (som det ju var meddelat sedan tidigare att jag skulle få), så nu väntar jag bara på det lilla kugghjul som skickats från Nederländerna innan seten som är tänkta att säljas är kompletta. Några få kronor på kompletterande bitar, och värdet stiger betydligt mer än jag lagt ut. Det är ingen dålig affär. Sedan återstår ju givetvis att se hur höga bud folk är beredda att lägga, och för den delen om det blir några som börjar buda mot varandra. Att det blir minst ett par stycken som börja buda och triggar varandra att trissa upp priset vore så klart det ultimata. Men samtidigt tänker jag att bara del blir sålda och man får en någorlunda hygglig peng för dem så får man vara nöjd. Sedan är ju auktion och bidgivning alltid vad det är. En hetsig budgivning kan trissa upp priset, men det kan också blir tvärtom att buden uteblir och man får sälja för betydligt mindre än man tänkt sig. Det är ju också lite charmen med det hela att man på förhand aldrig kan veta alldeles stensäkert hur det kommer gå.

En av de jag träffade igår var med i ett band som vi bokade till Klubb Perfektion när det begav sig. Tänk att det om bara lite drygt vecka, 1/9, har gått 20 år sedan premiärkvällen. Galet hur tiden går. Hur som helst var det en rolig tid. Arbetsam men rolig. Och förhoppningsvis var det också uppskattat av publiken. Hade så klart varit kul att göra något slags jubileum men tiden finns inte riktigt när man har jobb och vardag och allt att tänka på. Dessutom skulle man ju ha behövt komma på det någon gång i våras i så fall för att det skulle ha funnits möjlighet att boka in något, och de tankarna fanns ju inte riktigt då. Vi får väl sikta på ett 25-årsjubileum hösten 2031 istället.

Dålig sändningstid

Skulle ha gjort klart det sista jobbet för det här numret idag. Men det sket sig då jag inte fått material jag behöver och som jag väntar på. Men men, kommer förhoppningsvis imorgon istället. Något som definitivt bör komma imorgon är några av legobitarna jag köpte häromsistens. Fick i alla fall ett meddelande att de ska levereras någon gång mellan 09-14:30 imorgon, så då borde de ju dyka upp. Förhoppningsvis kommer de under första halvan av det tidsspannet för ska jag hålla mig inne och tillgänglig ända till halv tre blir det tight med tid att hinna med sådant som kräver att jag är ute eller inte kan öppna dörren innan det är dags att luta sig tillbaka för det traditionsenliga helgtagandet.

Igår kom nyheten om vilka som tävlar i På spåret i höst. Kan konstateras att det ser ut att bli en marig säsong för oss som helst vill slå båda lagen i varje program. Man får se det som en utmaning. Gillar dock inte att de lagt säsongen betydligt tidigare under hösten än vanligt. Framförallt att finalen kommer gå på självaste juldagen. På spåret-finalen är ett program man väldigt gärna vill se, men juldagen är också en kväll då jag, och jag vågar påstå många med mig, har annat för mig än att titta på tv. Värdelös dag att lägga ett sådant program på. Dessutom brukar ju vinnarna trumpetas ut i diverse medier så det lär ju bli hart när omöjligt att inte få veta hur det går innan man hinner efterhandstitta, vilket för den delen inte lär hinnas med annandagen heller. Då tenderar man ju dels vara rätt seg efter juldagsutgången, och i år kommer vi sannolikt ha julfirande med syrran med familj på annandagen. Jag hoppas att SVT får en riktig skitstorm över det här beslutet så att de flyttar finalen till ett annat datum. Om inte annat borde de inse att det är fullkomligt orimligt att vi får två På spåret-mästare 2026.

Håller de kvar vid att sända finalen på juldagen gissar jag dock att det kommer bli den minst sedda På spåret-finalen på många år. Det är helt enkelt ett fruktansvärt dåligt datum att lägga den typen av program på. Jag rasar.

Planerna för morgondagen är annars förhållandevis ringa. Jobba, ta emot det där paketet, tvätta håret, ta helg. Ungefär så. Sedan får man se vad dagen bjuder på.

Porslin är inte glas

Jobbat på under dagen. Är så gott som färdig med allt till det här numret nu. Har varit sagt att vi ska trycka tidningen imorgon, men det verkar inte stämma längre. Men det får väl visa sig när tidningen kommer. För min del spelar det ingen större roll när jag ändå fått mitt jobb gjort.

Inte hunnit särskilt mycket utöver jobb idag, men kom i alla fall iväg och köpte en tub tandkräm. Ett par filmer nu under kvällen. Mer spännande än så blir det inte. Hamnade i en rejäl regnskur när jag skulle ut för att köpa tandkrämen. Då var jag glad att jag hade varit förutseende och tagit med ett paraply. När jag en stund senare åter klev utanför dörren för att gå en kort sväng hann jag inte mer än till änden på huset innan det kom en åskknall. Då gick jag in igen och sköt upp resten av promenaden en stund. Fast det blev inte mer än det där enda mullret, skönt nog.

Slängde lite flaskor i tunnan för glasåtervinning. Nu låg det åter mängder med porslin där. Fattar inte att det ska vara så svårt för folk att förstå att porslin och keramik inte är glas. Hur tänker man ens när man lägger porslin i tunnan för glasförpackningar? Vad tror man liksom händer med det som samlas in? Fattar inte folk att det är material som återvinns och blir nya flaskor? Eller tror de på allvar att porslin är typ samma sak som glas och kan smältas ner för att bli glasmassa? Med tanke på hur ofta det ligger sådant som inte är glas där borde det nästan sättas upp stora skyltar med text i stil med "PORSLIN ÄR INTE GLAS!!!!!!".

Sedan ska sägas att det är väldigt ofta det också ligger sådant som inte är förpackningar i kärlen avsedda för just förpackningar. Särskilt i tunnan för metallförpackningar. Där har jag sett både papperskorgar, durkslag, persienner och allt möjligt som inte hör hemma där. Det kan jag ha större förståelse för, att man tänker metall som metall eller inte har greppat att det är just för förpackningar. Men porslin i glasåtervinningen, det förstår jag inte alls. Borde vara uppenbart för alla att det är helt olika material.

Någon form av informationskampanj hur saker och ting ska sorteras kanske vore på sin plats.

Tidigare än nödvändigt

Blev sådär glad när jag fem i sju i morse blev väckt av att det startade en häcktrimmer alldeles utanför mitt sovrumsfönster. Visserligen skulle klockan ändå ringa fem minuter därefter så man kan tycka att det inte borde spela så stor roll, men i de lägena vill man ju få varje minuts extra sömn man kan få, särskilt som jag ar mitt i en intressant dröm. Förstår ärligt talat inte varför de alltid trimmar häckarna här så jäkla tidigt på morgnarna. När det är mitt i ett bostadskvarter och buskarna är precis vid folks fönster borde det gå att planera arbetet med viss hänsyn till att det finns de som av ett eller annat skäl ännu inte klivit upp vid den tiden. Det borde kunna finnas andra jobb som går att göra först och sedan ta den här typen av uppgifter framåt lunchtid eller så. Eller i alla fall det par timmar senare på förmiddagen. Men vad vet jag, det kanske finns något mysteriöst skäl som gör att det är tvunget att göras vid den tiden.

Fick ett par av de beställda legobitarna idag. Övriga är skickade och på väg. Sedan får jag bygga ihop seten och se till att ta bra bilder, så ska de nog kunna läggas ut på Tradera sedan. Men det är ju ingen större panik. Siktar på att lägga ut dem så att de går ut söndag kväll nästa månads lönehelg. Tror att det är en bra tid för att maxa folks benägenhet att buda.

Den här dagen har annars flutit på. Tvättat och jobbat. Båda genomfördes med hyfsat effektivitet. Har en artikel kvar att skriva imorgon, sedan verkar det vara hyfsat färdigskrivet för det här numret. Lär bli ett ganska typiskt augustinummer. Med ett par inslag som brukar återkomma såhär års, och delvis präglat av att det är mycket som ännu inte riktigt dragit igång efter sommaren. Men ändå med en del riktigt läsvärt innehåll, som rör sig lite längre åt både väster och öster än vi oftast gör. Kul när man kan bredda sig lite så sett.

Originell metod

Ännu en vardaglig vardag. Jobb och allt sånt. Inte så spännande att berätta om. Snubblade över en nyhet, som förvisso var drygt en månad gammal, om en man i USA som hade skurit av sig sin penis och använt den för att anlägga en brand. Bökigt sätt att tända en eld på kan jag tycka. Finns nog en anledning till att man aldrig fick lära sig den metoden i scouterna. Men man får ge honom att det i alla fall var originellt. Om än inte särskilt genomtänkt. Fast det gav honom uppenbarligen hans femton sekunder i rampljuset, så om det var vad han var ute efter lyckades han ju.

Imorgon blir det tidig väckning pga tvättstugan. Men med tanke på att månadens deadline närmar sig och jag har ett par artiklar kvar att skriva är det väl kanske lika bra att få de där extratimmarna på morgonen. Då borde det ju kunna bli aningens mindre stressigt där alldeles på slutet. Var väl i ärlighetens namn lite den tanken jag hade också när jag bokade tvättiden. Man vet av erfarenhet att det sällan är en nackdel att ha tvättdag sista veckan. Får väl dock se till att komma i säng någorlunda tidigt ikväll så jag orkar upp imorgon och sedan inte skittrött hela morgonen och förmiddagen.

Söndag är söndag

Lugn och normal söndag. Inget särskilt utöver det vanliga. Dagens datum till ära har jag givetvis sett till att spela kentlåten Elvis. Kom en regnskur under eftermiddagen när jag satt och läste. Just nu är det fruktansvärt varmt i den här lägenheten.

Kommande vecka lär det bli fokus på jobb. Vi trycker på torsdag så det gäller att gasa på med det sista. Ska även tvätta under veckan. Så får vi se om jag också kommer mig för att ringa och boka en klipptid, det börjar bli dags för det.

Trevligt att det blev ytterligare ett stavhoppsguld under kvällen. Surt dock med fjärdeplatsen i maraton i förmiddags. Särskilt när det blev så väldigt liten marginal upp till medaljerna. 3 sekunder till brons och ungefär lika mycket till upp till silvret. Lätt att förstå att han kände sig galet besviken efteråt.

Var förvånansvärt lugnt på affären när jag var och veckohandlade på senförmiddagen. Fast de som var där lyckades så klart vara i vägen ändå. Oklart om det är folk som har en förmåga att stanna eller gå och dagdrömma på olämpliga ställen eller om det är butiken som är dåligt planerad och därmed skapar känslan av att folk är i vägen. Kanske lite av båda.

Almguld

Friidrotts-EM må för svensk del ha varit en flopp så här långt, men ikväll blev det fan succé. Almguld och Pihlström. Fy fan vad gött. Och vilka prestationer. Almgrens 10 000 var bland det svettigare jag sett. Den typen av satsningar brukar ju aldrig lyckas annars, men den här gången höll det och så jäkla gött att det var en våra som gjorde det. Så välförtjänt också. Man gillar ju Almgren för hans nördighet, för hur han tagit sig igenom motgångar och skador till att bli något av en late bloomer. Och bara att vi har en svensk i toppskiktet av långdistans. Det fanns ju knappt på kartan för några år sedan. Likadant på 1500 med Pihlström. Grymt gjort!

I övrigt en klart trivsam och härlig lördag. Läsning och film, ett par öl. Och så ringde Tutta mitt i allt också för att hon ville prata med morbror. Videosamtal. Fick en visning av deras hus och fick se att hon hade blivit målad som en tiger. Det förra mindre exalterande än det senare.

Slog mig för övrigt då hur oöverväldigad man blev när videosamtal faktiskt blev en grej. När man växte upp var det ju science fiction. Ville man visa att något var framtid och närapå orimligt så var det att det fanns bildtelefon. Sedan blev det verklighet, och man noterade knappt att det kom. När det väl blev verklighet kändes det mest bara självklart, kom med en axelryckning. Antagligen för att det hela kom någorlunda stegvis med cams, skype, smartphones och hela den grejen. Det blev liksom aldrig den där tydliga innovationen att nu plötsligt kan man prata i telefon och se den andra utan det smög sig på. Fast det slog mig också idag när jag var ute på promenad med musik i lurarna att det är ändå inte så längesedan bara en sån sak knappt var tänkbar. Vill minnas att det var runt 1979-80 Walkman kom och gjorde det möjligt att lyssna på ljud i hörlurar var du än var. Det är nästan svårt att tänka sig idag. Nu har man ju alltid valet om en promenad ska vara "tyst" eller om man ska ha hörlurar i öronen. Det räcker ju att backa till mina föräldrars generation för att det överhuvudtaget inte skulle vara en fråga.

Det säger väl också något om musikens tillgänglighet. Ville du höra en viss låt då var du tvungen att skaffa skivan och lyssna på den hemma. Nu är det tillgängligt när som helst, var som helst. Det gör också något med hur vi värderar musik, och jag tror att det har en del i hur musiken till stor del tappat som statusmarkör de senaste decennierna. Fram till 90-talet (kanske en bit in på 00-talet) innebar det ändå något att ha koll på de senaste musiken, att ha hört det smala, hajpade, kunnat lyssna in sig på det nya heta och på historien. När allt finns tillgängligt är det inte status på samma sätt, och det har väl också gjort att musikjournalistirena och musikkritkerna inte har samma status idag som de hade för ett par decennier sedan. På 90-talet kanske man vände sig mot säg Andres Lokko, Jan Gradvall, Per Bjurman, Terry Ericsson för att avgöra vad som var coolt, men det är ju inte dagens motsvarigheter de som är unga idag tittar. Det säger ju ändå något att de som är inflytelserika musikkritiker på de stora medierna är ungefär desamma som för 25-30 år sedan. Det är Strage, det är Lokko, Det är Håkan Steen och Markus Larsson på Aftonbladet, Per Sinding-Larsen, Gradvall. Visst finns en del som dykt upp på de stora tidningarna eller som pratar musik på exempelvis P3 sedna dess, men det är ju inte inflytelserika eller angendasättande på det sättet som musikjournalister en gång var, och det säger något att de som fortfarande anses ha mest inflytande är samma som runt millennieskiftet. Med det sagt så ja, jag är 40 och ja, jag nickar fortfarande instämmande till både Andres Lokko, Håkan Steen, Fredrik Strage och ett helt gäng till av alla som brukad skriva för Sonic, men den finns liksom ingen som tagit över för den nya generationen. Det kan så klart vara för att det inte behövs. När allt är tillgängligt så behöver du kanske inte ha någon som talar om för dig vilka skivor du ska lägga din pengar på. Det har också i någon mån devalverat värdet på att vara musiknörd, för det krävs inte längre någon större ansträngning att leta fram de där obskyra plattorna eller gräva ditt favoritbands influenser. Det krävs liksom inte lika mycket för att hitta tillbaka till exempelvis deltabluesen eller protopunken eller det etiopiska 70-talet. Men det är också lite tveeggat. Även om det på ett sätt är svårare att vara alternativ och obskyr idag har algoritmerna också gjort vad man kan kalla massans smak mer strömlinjeformad vilket gör det svårare för samtidens alternativ att slå brett. Om du förut behövde få kritikernas gunst behöver du idag hamna på spellistorna, och  för att gör det handlar det ju mer om resurser och att matcha något slags bred smak. I takt med det ska sägas att även musikkritiken förändrats. Det som brukade kallas (och ibland avfärdas som) mainstream har uppvärderats och bedöms på ett annat sätt än det under min uppväxt brukade göras. När jag var ung skulle det överhuvudtaget inte komma på tanken för arrangörer som en festival som Way Out West att boka Zara Larsson eller Lorde, än mindre som headlines. De hade setts som kommersiella och ointressanta, helt irrelevanta för en festivalpublik. Idag ses det som självklart att de toppar affischen på det som när det startade för 20 år sedan sågs som en förhållandevis musiknördig festival. Jag säger inte att det ena är bättre än det andra, men man kan konstatera att tiderna förändras och att tillgänglighet och smak i någon mån går hand i hand. Vilken värdering man sedan vill lägga i det är i slutänden upp till var och en.

Hur som helst var det inte ett i sådant resonemang jag hade tänkt landa när jag började skriva det här inlägget. Får skylla på den tidigare omskrivna ölen.

En fredag har passerat

Ganska väntad fredag. Var iväg på jobb. Fixade och donade lite. Tog helg. Glott på friidrott under kvällen. Kul med Kamgas brons. Surt med fjärdeplatsen på häcken. Det är väl vad som finns att säga om det.

Noterade att BIK vann träningsmatchen borta mot Södertälje ikväll. Gott så, även om resultat i träningsmatcher som bekant betyder noll och intet. Dels för att matcherna i sig inte betyder något, men också för att det ju är så olika hur lagen lägger upp sina försäsonger och var de befinner sig i respektive process att det inte går att dra några som helst växlar av ett resultat. Genom åren har man j sett en del hel del exempel både på lag som förlorat det mesta under försäsongen för att sedan vara mer eller mindre oslagbara när det blir allvar och lag som sett ut som världsmästare i träningsmatcherna och sedan dunderfloppat i seriespelet. Sedan är det ju alltid roligare att vinna än att förlora, men man ska inte dra några slutsatser av resultaten när det inte står några poäng på spel.

Fredagsvinet kändes välförtjänt idag.

Tror inte målet nås

Ytterligare en ganska vardaglig dag. Jobbade, jobbade färdigt, läste, såg en film, kollade lite friidrott. Känslan är väl dock att det här friidrotts-em:t håller på att bli ett riktigt floppmästerskap för svensk del. Många missar med små marginaler, medaljhopp som inte helt lyckas. Pratades om ett mål att ta rekordmånga medaljer på förhand men det känns rätt långt borta. Känslan är att det bortsett från herrarnas kula varit en del stolpe ut för de som skulle kunna ha potential att blanda sida i en medaljstrid såhär långt. Fast det som svider allra mest är givetvis att vi ser ut att bli utklassade av fucking Norge i medaljligan. De ska egentligen inte ha en suck där.

Imorgon ringer klockan lite halvtidigt. Ska iväg på jobb. Därefter väntar åter ljuvlig helg. En majoritet av livet borde vara helg. Och det som inte är helg borde vara semester. Eller julledighet.

Kom mig idag till sist för att beställa de små legodelar som fattades för att seten jag hittade när jag rensade i förrådet och har tänkt sälja ska vara helt kompletta. Delarna i sig blev tämligen billiga, den dyraste kostade väl typ två spänn. Så frakten blev klart dyrare än de inköpta varorna. Men det får det väl vara värt. En saknad bit har ju ofta trots allt större påverkan på setets värde än vad biten i sig kostar, så jag tror det jämnar ut sig i slutändan. Ska hur som helst bli roligt att se vad jag får för de där seten när jag väl lägga ut dem till försäljning. Borde ändå bli några hundralappar med tanke på att kartonger och manualer finns kvar. Men det visar sig då antar jag.

Nu ska jag surfa vidare i natten. På återhörande.

Tur att det är långt till seriepremiären

Knallade iväg på hockeyn. Det var väl milt uttryckt ingen höjdare. Förlust 1-5 och en rätt trist tillställning överlag. Försäsongsmatcher är väl sällan jättekul men det här var segt även för att vara träningsmatch. Inget av lagen var särskilt bra. I princip samtliga på isen osynliga. Det märktes att det är mycket kvar att träna på och att det är låååångt kvar innan något som helst spel sitter. Men å andra sidan vore det ju konstigt om det hade sprakat redan nu när det var första matchen och de varit på is i typ en vecka. Särskilt i år när närapå halva laget är nytt och det dessutom står en ny tränare med nya idéer i båset. Då behövs det lite tid för att få in hur man ska spela. Det kommer hinna hända mycket innan seriestart och det finns gott om tid för att få saker och ting att börja falla på plats.

Nya försäsongströjan var ett rejält lyft mot hur de sett ut de senaste åren. Den användes dock bara under uppvärmningen då Storhamar dök upp med blåa tröjor så vi fick spela i bortastället istället. Gjorde dock inget att det blev så, utan det kändes lite uppfriskande att få se de vita tröjorna i aktion. Det hör ju inte till vanligheterna att de sportas på hemmais.

I övrigt har dagen varit så gott som fri från överraskningar. Jobb och annan vardag. Det mest överraskande som hände var väl att jag hittade en ny sorts tysk öl på Systembolagets tillfälliga hylla när jag under dagens promenad passade på att kika in där. Lär provdrickas i helgen. Men den är säkert god. Tyskarna brukar ju kunna sin öl.

Saknar undantagstillståndet

Relativt vardaglig vardag. Jobbat, och därefter har jag hunnit läsa några sidor, se någon film och så. Tror inte riktigt skallen helt kopplat att vardagen är tillbaka ännu. Den, och för all del jag som helhet, vill gärna fortsätta leva i semestertidens undantagstillstånd. Synd att man måste försörja sig.

Imorgon spelar BIK sin första träningsmatch för säsongen. Har inte bestämt mig om jag ska gå dit. Det blir ett beslut jag fattar i stunden. Man är ju inte riktigt framme i hockeysäsong mentalt ännu. Men det är ju över en månad till seriepremiär så man ska nog hinna komma dit och få upp hockeysuget tills det är dags för allvar. Om inte annat ska väl försäsongsderbyt mot Örebro om ett par veckor kunna få upp peppen en del.

Fast pratar vi hockey tycker jag väl ändå att vi går in i den här säsongen med lite större osäkerhet och lite fler frågetecken än vanligt. Håller målvaktsparet? Har vi tillräcklig spets i backuppsättningen? Vilken nivå håller nordamerikanerna som är tänkta att vara offensiv spets? Kommer nye tränaren och hans filosofi fungera här? Jag kommer säkert återkomma till det när seriespelet närmar sig, men här och nu är känslan att det är en del chansningar som behöver slå väl ut.

Vem kommer och kastar pengar på mig?

I takt med att vallöftena blir allt fler hör man mycket om barnfamiljer och pensionärer. Mer i plånboken för barnfamiljer trumpetar Moderaternas valaffischer, och nu senast var det sossarnas löfte om dubbelt barnbidrag vid sommar- och jullovet. Att det satsas på barnfamiljer och äldre är väl i och för sig rimligt. Man vill ju att alla ungar ska ha det bra, och att de äldre får en värdig ålderdom. Men ibland kan man känna lite att när kommer det någon och kastar pengar på oss underbetalda singlar i 40-årsåldern? Vi har ju trots allt också rösträtt.

Skämt åsido, ska man vara i alla fall en liten smula allvarlig så kan gruppen vuxna singlar i ensamhushåll faktiskt betraktas som en av samhällets i tysthet mer missgynnade. Inte minst ekonomiskt. Inte så att vi, jag skriver vi för jag tillhör själv den gruppen, lever i armod och misär men det är på många sätt dyrare att leva som singel än i ett (sambo)förhållande. En lägenhet har ju samma hyra oavsett hur många som bor där, är man två kan man dela på olika abonnemang och prenumerationer, bara en sån sak som om man beställer hem mat så är leveransavgiften densamma oavsett om man köper en eller två pizzor. Och får man exempelvis en vattenläcka kostar det ju lika mycket att åtgärda oavsett om det finns eller två inkomster i hushållet. Man kan argumentera för att ett tvåpersonershushåll behöver spendera mer på mat och andra förbrukningsvaror, men då är det å andra sidan också ofta lägre styck- eller kilo- eller literpris om man köper flerpack än mindre förpackningar. Är man två blir levandsomkostnaderna som regel lägre per person, samtidigt som man också har två inkomster att disponera. Inkomsten blir dubbel, det blir inte utgifterna.

Men det handlar inte bara om ekonomi. Ta en sådan sak som hushållssysslor. Där måste man som singel på egen hand sköta matlagning, handling, städning, disk, tvätt och allting annat som behöver göras i ett hem. Som par kan man fördela hushållsarbetet mellan sig, vilket gör att det finns mer tid över för annat.

Som singel får man alltså både mindre pengar över och mindre fritid. Lägg därtill sociala aspekter som att det anses en smula uppseendeväckande att göra sådant som att gå ut att äta, gå på bio eller se en pjäs på egen hand. Det går mot normen, och även om det inte ses ned på så leder det ofta till frågor i stil med "är det här själv?" eller "varför är du här själv?". Plus sådant som att man kan förlora delar av sitt umgänge i takt med att vänner skaffar partners och familjer och mest börjar umgås som par. Eller ta bara en sådan sak som om man får frågan om man har möjlighet att jobba över. "Jag kan inte för jag ska träffa tjejen", hade de flesta köpt som skäl för att säga nej. "Jag kan inte för jag tänkte ta det lugnt, kolla på en film och slappa ikväll", hade av de flesta upplevts som ett klart mindre acceptabelt skäl att säga nej. Ska man hårdra det skulle man kunna säga att man som singel har mindre fritid, men också förväntas vara mer flexibel med den fritid man har.

Det är inte så att det är synd om oss som av ett eller annat skäl lever som singlar, oavsett om vi själva valt det eller bara inte lyckats hitta rätt person, och vi är verkligen inte diskriminerade, men jag tror att det är en dold ojämlikhet som skulle behöva belysas mer. Att det är dyrare att leva som singel är så nära ett faktum man kan komma, men jag har aldrig hört någon politiker eller annan makthavare diskutera hur man eventuellt skulle kunna jämna ut den skillnaden. Det är som att alla bara har accepterat det som närapå en naturlag. Som att normen är så stark att man mellan åldrarna säg 25-70 ska leva ihop med någon att det knappt finns i det offentliga föreställningsvärld att vi är ganska många som lever ett annat slags liv, för vilket samhället som helhet är ganska dåligt anpassat. Trots att den individuella friheten ständigt betonas lever vi på många sätt i ett samhälle byggt för tvåsamhet och familjeliv. Det går ju knappt ens att köpa en vanlig sketen Daim, de flesta butiker har bara dubbel-Daim.

Standardsöndag

Standardsöndag på det stora hela. Veckohandling och hela den grejen. Inte skitspännande att varken berätta eller läsa om I guess. Skulle behöva putsa glasögonen imorgon. Får se om jag hinner/orkar. har även ett par artiklar att skriva. Det tar ju sin tid och energi. Särskilt nu när man nyligen börjat igen efter semestern och inte riktigt har ångan uppe. De första texterna efter en ledighet brukar vara riktigt tröga.

Läste nyligen ett citat av en som tolkade skapelseberättelsen som att gud är ett ideal av lathet då han efter sex dagars arbete kände sig färdig och sedan tog ledigt för tid och evighet. Den inställningen borde kristendomen ha anamat redan från början. Vi hade kunnat ha ett samhälle där vi jobbar i sex dagar och sedan går i pension. Men nej då, vi ska så klart ha tolkat det som att vilodagen är en gång i veckan och sedan börjar allt om igen. Till och med de mest bokstavstrogna fortsätter ju arbeta vecka in och vecka ut. Tycker gott att sex arbetsdagar utslaget på ett yrkesliv kunde räcka.

Gå där man vill

Det var givetvis åska jag hörde igår. Kom några muller, inte särskilt många men tillräckligt för att vara tröttsamt. Sedan drömde jag om någon jag helst inte hade drömt om. Oklart om det finns något samband.

Idag har det varit lördag med allt vad det innebär. Tog en riktigt bra promenad. Skönt nu när måsarna lämnat stan så man kan gå var som helst utan att behöva se upp för dykande måsar. Skedde för någon veckan sedan att de mer eller mindre från en dag till en annan var borta. Alltid skönt när det inträffar.

Har tittat på film och druckit öl under kvällen. Synnerligen görtrevligt.

Fåtöljen låter mig betrakta lägenheten från en ny vinkel

Inledde dagen med jobb. När det var färdigt tog jag helg, för första gången den här "terminen". Ett glas vin och musik under kvällen. Till större delen sittande i nya fåtöljen. Det var ett väldigt bra köp. Slog mig när jag satt och tittade ut över rummet, delvis påverkad av förra helgens efterfest då några av gästerna uttryckte sin beundran för lägenheten, att det har blivit så jäkla bra sedan jag började renoveringen. Golvet, tapeterna, möblerna, det är en så bra helhet. Jag är glad att jag gjorde de val jag gjorde, inte minst att jag vågade välja den ganska mörka tapet många nog skulle dra sig får att tapetsera ett vardagsrum med. Visst återstår ännu en del, framförallt den platsbyggda hyllan, men man ser likväl att det finns en tanke bakom hur det inretts. För det är faktiskt inrett, till skillnad från bara möblerat som det kanske var innan jag körde igång projekt uppdatera lägenheten. Det är nog lite därför många som kommer på besök tycker att det är en snygg och speciell lägenhet. Jag har trots allt lagt tid och tanke på att inreda och skapa en helhet. Det har jag gjort i princip uteslutande för att få till det så att jag ska trivas, men tycker sedan andra om det så är det väl bara en bonus.

Tyckte mig precis höra vad som kan ha varit ett åskdån. Hoppas jag hörde fel. Jag antar att det återstår att se.

Ett tillstånd av omotivation

En ganska lugn vardag. Har, som så ofta sker när man just börjat jobba igen efter en längre ledighet, hamnat i ett tillstånd av omotivation och känsla av att jag verkligen inte vill jobba. Drömmer om en fri tillvaro av ständig semester. På morgonen vill jag mest bara ligga kvar i sängen och få stanna i nattens drömmar en liten stund till. Man prokrastinerar och har svårt att komma igång. Vill mest bara skita i allt. Sluta på dagen. Hitta alternativa sätt att försörja sig utan att behöva jobba. Man vet att världen och livet inte fungerar så, men man skulle så gärna vilja att den gjorde det. "Skulle vi alla kunna bli rentierer?" frågade sig Daniel Suhonen i en krönika nyligen, och när man just återkommit från semestern är det svårt att inte nicka instämmande: ja, det borde vi! Ja, det vill vi! Låt det hända! Men man lär behöva jobba på. Dag ut och dag in under överskådlig tid. Tanken är nedslående. Redan imorgon ringer klockan alldeles för tidigt. Dessvärre knappast för sista gången.

Har noterat att valaffischerna börjat komma upp. Man kan undra hur stor effekt de egentligen har. Troligtvis tämligen ringa. De tomma slagorden som egentligen inte säger något alls och har formulerats för att inte uppröra någon, de stela porträttbilderna. Om något fungerar de nog mest som en påminnelse om att det faktiskt är val. Övertygandet av väljare sker nog på andra ställen. I den mån det ens sker under de här veckorna som kallas valrörelsen. För många är det nog en förhållandevis kontinuerlig process snarare än att man sista en, två månaderna före valet börjar fundera och bestämma sig för vad man lägger för lapp i urnan. I alla fall är det så för mig. Vet man var man står ideologiskt blir det sällan särskilt svårt att veta var man ska lägga sin röst. Åtminstone borde det inte bli det.

Slog mig annars när jag var på stan en sväng förut att finns det någon fördel med att semestern är över så är det att andelen av inkomsten som läggs på öl blir betydligt lägre när man börjar jobba igen. Alltid något, antar jag.

För skarpt och för kallt

Var iväg och tittade på ispremiären ikväll. Det var väl ungefär vad man kunde vänta sig. Är ju inga jättespännande evenemang i sig direkt, utan det är lite vad det är och det kan väl vara gott så. Nya dräkterna var väl inte heller superspännande, ganska stilrena och enkla i designen. Gillar själv att man tagit bort det vita fältet på axlarna, men i övrigt inget överväldigande utan en helt okej matchtröja liksom. Däremot är jag inte förtjust i den nya belysningen i hallen. Alldeles för stark och skarp, alldeles för kallvitt ljus. Särskilt i kombinationen med isen som verkar ha fått sig ett nytt lager färg. Med de nya lamporna hade den nog behövt få vara aningen mer varmvit än den är nu. Jag fick ont i ögonen av ljuset. En klart obehaglig ljusupplevelse. Det blev väl inte bättre av att de därtill monterat upp en ny rad lampor alldels ovanför nedre delen av läktaren. Det gjorde det dels lite för ljust på läktaren, dels gjorde det att ljuset kom från en för ögonen ganska jobbig vinkel. Min spontana känsla är att de hade behövt jobba mer med en ljusdesigner för att inte bara få ett starkt och klart utan även behagligt ljus. Man får hur som helst hoppas att man vänjer sig, för man vill ju inte få ont i ögonen varenda gång man går dit i vinter.

Vill också minnas att det pratades om att mediakuben (eller iaf skärmarna på den) skulle bytas ut. Det tycks dock inte ha gjort, för om den bytts har den döda pixlar på exakt samma ställen som den gamla.

Om man kan utläsa något från det som skedde på isen? Nej, inte ett dyft. Den som säger något annat om den här typen av jippon ljuger som en häst travar. Men det kändes som att det var hyfsat mycket folk, det får ju gärna vara en indikation på hur det kommer se ut på läktarna när säsongen drar igång.

Redig läskväll

Ännu en relativt mjukstartande dag jobbmässigt. Är alltid svårt att få något jättekonkret gjort såhär de första dagarna dels för att man inte hunnit få superkoll på exakt vad som ska göras, men också för att det kan vara lite småknöligt att få tag på folk såhär i början av augusti när en hel del ännu inte kommit tillbaka från semestrarna (och även om de kommit tillbaka inte nödvändigtvis vill börja med att prata med journalister innan de hunnit varva upp en smula).

Har annars suttit och läst under seneftermiddagen och kvällen. En sådan där bok som när den väl kom igång ordentligt var svårt att lägga ifrån sig, så jag kostade på mig att ta en helkväll med läsning och klämma hela boken när jag ändå höll på. Gött att göra så ibland. Sedan han klockan bli sisådär kvart i ett innan jag var klar, men spela roll. Läste en kulturartikel i Aftonbladet idag som hävdade att läsning just nu är råsexigt, så får väl lägga till i tinderprofilen att jag emellanåt ägnar mig åt helkvällsläsning.

Imorgon har BIK officiell ispremiär. Lutar just nu åt att knalla dit, men det beror också lite på hur det passar och vad det är för väder och så. Är inte nödvändigtvis görsugen på att knalla iväg om det spöregnar. Fast det brukar vara en rätt trivsam liten tillställning och om inte annat vore det kul att få se nya matchtröjorna, så om omständigheterna tillåter blir det nog ett första besök i hallen för säsongen.

Så är höstterminen igång

Har väl ändå varit en hyfsat lugn första jobbdag, lite mjukstart. Kommit ikapp med lite mejl och kollat över vad som var sagt före sommaren och lite sådär. Man ska inte gå ut för hårt. Så får vi väl se när det börjar varva upp allvar. Sedan känns det såklart lite tungt ändå, för man gillar ju friheten i att vara ledig och det blir ju något annat när rutiner och så vidare ska börja följas igen. En liten sorg ändå att veta att semestern är över och man har en lång jobbhöst framför sig. En höst av vardag och stress och måsten.

De senaste åren har jag försökt ha något inbokat i augusti-september för att det ska finnas något att se fram emot när man kör igång igen efter semestern, men det har inte blivit av att det bokats in något i år. Har en konsert i mitten av oktober, men det är här i stan så det blir ju inte ett break från vardagen på det sättet. Men det får väl gå ändå. Och blir det förjävla töligt här framåt september får jag väl se om det går att hitta på något spontant en helg eller så.

Kvällen har varit lugn. Läst en tidsskiftsartikel, kollat lite grejer som behövde kollas upp, sett en film. Vardagskväll liksom. Det lär ju bli fler sådana framöver.

Friheten närapå över

Sista semesterdagen, och därmed också semestern som helhet, börjar lida mot sitt slut. En trevlig och stillsam dag, vanlig söndag blandat med några filmer och några öl. En bra avslutning på en bra semester. De här veckorna har givetvis varit alldeles för korta och gått alldeles för fort, det hör ju till sakens natur, men det får ändå sägas ha varit en bra semester. Har kunnat koppla bort jobbet helt, fått ungefär det jag hade tänkt mig gjort. Förrådet blev rensat, det har druckits en hel del öl, lekts med syskonbarnen, tagits lugnt. Ett och annat krogbesök har det blivit, ett besök på en konstuställning. Har läst lite färre böcker än jag brukar under sommaren, men å andra sidan har jag set väldigt mycket film. 80 filmer landade det in på till slut, 81 om man räknar in den kvartslånga Resan till månen som jag klämde in nu alldeles på slutet bara för att täcka in alla decennier från 1900 blankt till i dag. Filmerna som setts har inte bara stor tidsmässig spännvidd, de kommer också från olika delar av världen och har varit många olika genrer och typer. Filmer från ett femtontal länder har det blivit, på ungefär lika många språk, fler om man räknar in de språk som bara utgör en mindre del av dialogen. Jag tror någonstans att blandningen och bredden är viktig. Det breda och det smala, det lättsmälta och det lite mer svårtillgängliga, det dumma och det smarta, det enbart underhållande och det tankeväckande, det nya och det gamla, det som ligger kulturellt och språkligt nära och det som ligger längre bort. Det ger andra perspektiv, låter en upptäcka grymma grejer man annars inte hade sett, låter en uppleva berättelser från tider, platser, sammanhang, sociala kontexter man annars aldrig hade upplevt.

Att börja jobba igen känns lite overkligt. Jag har nog inte riktigt tagit in att semesterns frihet är över. Vet inte om det är bra eller dåligt, men det lär väl visa sig imorgon när jag märker hur jag reagerar på att logga in på jobbmejlen igen efter att inte ha gjort på drygt en månad. Har väl dock inga problem att erkänna att jag gärna skulle ha minst dubbelt så lång semester. Jag trivs alldeles ypperligt med att vara ledig och fri att göra mer eller mindre vad som faller mig in.

Har dock ett projekt jag hade tänkt få gjort under semestern som jag inte riktigt kommit mig för: rensa avloppet i handfatet i badrummet. Ursprungstanken var att göra det i samband med att jag rensade avloppet i badkaret, men när det var gjort kände jag att jag inte orkade utan "jag gör det imorgon". Sedan har det aldrig riktigt blivit imorgon. Men men, det får väl göras någon gång när andan faller på. Det är ju trots allt lite smidigare än badkarsavloppet och golvbrunnen.

En dag efter en kväll

Var ute och tog några glas med en kompis igår. Blev efterfest och så, så idag har jag varit tämligen trött och seg och slö, imorse rent av lite bakis. Har således mest tagit det lugnt och kollat på film och så. Beställde hem indiskt till middag. En ganska bra dagen efter ändå. Finns liksom inte så jäkla mycket mer att säga.

Blev bjuden på Fireball på efterfesten igår, och håller fast vid ståndpunkten är att det är en oerhört äcklig dryck. Men i övrigt var det kul, lite nytt fölk sådär som jag inte träffat förut. Även ute i krogvimlet var det trevligt och kul. Vi träffade en polare vi då och då brukar springa på vid bardisken, lite andra mer eller mindre lösa bekanta. Så som man väl ska göra under en bra utekväll. Första åren efter att jag flyttat tillbaka hit till stan vill jag minnas att det var rätt sällan man träffade någon man kände igen ute, men nu händer det i princip varje gång man går ut. Det är väl om inte annat ett tecken på att man bott här ett tag, börjat känna igen folk, börjat bli igenkänd. Sedan kan det nog också delvis vara en effekt av det jobb jag har. Inte bara för att man träffar mycket folk i jobbet, utan också för att det är ett yrke som kräver en viss social kompetens som man även om man inte har den från början tränar sig till genom att göra jobbet. Man behöver ju liksom kunna ta folk, våga prata även med främlingar, läsa av situationer, lyssna och ställa frågor. Sådant färgar givetvis också av sig på hur man för sig socialt utanför jobbet, och man får ju fler bekanta om man faktiskt vågar prata med folk.

Söndag imorgon då. Sista semesterdagen. Känns skumt att man sedan ska börja jobba igen. Det har man ju liksom vant sig av med de här veckorna. Men där är vi inte än. Ännu återstår en dag av ljuvlig frihet att njuta av.