Tror inte vi sett vinnaren

Tämligen trivsam lördag. Har sett någon film, druckit någon öl, gjort inget särskilt alls. Bara haft det lugnt och skönt och gött. Lyssnat på lite musik, tog en trevlig promenad. Såg mello ikväll. Det var som väl som vanligt vad det var. Låtarna var klart sådär. Utan att veta vad vi kommer bjudas på kommande veckor skulle jag bli förvånad om vi fick se årets vinnare ikväll. Ganska blekt överlag. Mest stack Junior Lerin ut. Inte för att det var bra, låten var rätt kass och han sjöng minst sagt inget vidare, utan tvärtom för att det var så älskvärt dåligt. Bara att rimma Copacabana boy på "jag vill ha skoj" är värt tolv poäng. Dessutom levererat med så mycket glädje och kärlek. Det numret kommer man komma ihåg, allt annat kommer man glömma bort. Skicklighet och strömlinjeformade refränger är ointressant. Det är det skeva som dröjer sig kvar.

Igår var de annars här och tittade på badrummet. Av rent byggtekniska skäl kommer alla fyra väggar behöva fixas till. Finns väl vad jag förstod dock lite olika alternativ på hur man kan göra det, så vi får väl se när offerten kommer vad landar på. Alldeles oavsett ska det bli skönt att få det gjort, och i slutändan kommer ju badrummet som helhet faktiskt bli klart fräschare än det är nu. Det hade jag inte tänkt när jag körde igång renoveringen av lägenheten, men tillfälligheter händer ju och nu ville det sig inte bättre än att även badrummet behöver få en liten uppfräschning. I slutänden är det väl kanske lika bra när man ändå håller på.

Härligt!

Troja - Bofors 1-2 (0-0, 0-0, 1-2)

Verkar inte ha varit någon särskilt bra match av oss, vi verkar onekligen ha lite knöligt för Troja den här säsongen, men vi vann och tog med oss alla poängen och det är ju det som räknas i slutändan. Skönt att vi ändå fick lite revansch efter den så onödiga hemmaförlusten mot just Troja häromsistens.

Tittar man på tabellen ser det väl med nio omgångar kvar som att vi ligger ganska stabilt på den tredjeplats vi just nu har i ett eget litet skikt i tabellen. Visst kan det gå fort åt endera hållet om man antingen vinner eller förlorar några matchen på raken, men just nu har vi ett gäng poäng både uppåt och nedåt i tabellen. Sämre målskillnad än lagen framför, men också klart bättre än lagen som ligger efter. Så skulle man lägga ett tips just idag skulle det bli att vi nog kommer sluta på tredjeplatsen till slut. Med viss reservation för att vi har ett förhållandevis tufft program kvar med matcher mot övriga topplag. De 3-4 matcherna kan bli synnerligen avgörande för hur det slutar. Därtill är tre av de återstående matcherna mot lag som slåss för att undvika negativt kval, och den typen av desperat motstånd har ju en tendens att bli rätt bökigt. Men vi får hoppas att vi avslutar starkt och kan gå in i slutspelet med en bra känsla och vinden i ryggen.

Ett stråk av olympisk bitterhet

Vardagen fortsätter lunka på. Bläddrade lite förstrött i en av kvällstidningarnas OS-bilagor och greps av ett stråk av bitterhet över den för flera år sedan förlorade omröstningen om arrangörskapet. Anmärkningsvärt ändå hur många gånger Sverige sökt vinter-OS utan att få det. Ett par gånger är det nästan som att IOK medvetet mobbat oss. Sagt "skicka in en ansökan, vi vill gärna hänga med er" för att sedan räcka ut tungan och säga "haha, trodde ni verkligen det, att vi skulle vilja ha med er, töntar". Nu vet vi ännu inte hur det kommande OS.t blir, men när man ser hur bisarrt utspritt det är geografiskt (att inte ens alpintävlingarna för herrar och damer är på samma ort är absurt) är det svårt att inte tänka att det svenska budet hade gett tightare spel, mer riktig OS-känsla. Där hade trots allt merparten av tävlingarna koncentrerats till Stockholmsområdet, inte som nu spridits ut så att idrottare från olika sporter knappt träffar varandra eller komma kunna gå och titta på något annat en tävlingsfri dag. Men men, de som fattade beslutet hade säkert sina skäl till att rösta som de gjorde. Läste någonstans att Sverige är det land med flest vinterolympiska medaljer som aldrig själva fått stå som arrangör, och med tanke på hur många gånger vi dissats och att det redan nu är värdar valda till och med 2038 (så vitt jag förstår är just 2038 inte formellt beslutat men att IOK gett Schweiz en exklusiv gräddfil) lär det förbli så under överskådlig tid.

När jag läser varför Sverige valts bort som arrangör de senaste gångerna vi visat intresse får jag en känsla av att det handlar om kulturella skillnader och en oförmåga från IOK:s sida att förstå sig på det svenska kynnet. Det har exempelvis hänvisats till att det funnits mindre folkligt stöd än hos andra kandidater och att ekonomiska garantier från politiskt håll inte varit tillräckligt tydliga. Där tror jag dock man inte riktigt förstått att vi lite sådär överlag tenderar att vara skeptiska till sådant på förhand, kanske lite blygsamt tycker att varför ska vi ha ett sånt spektakel här, men att det när det väl är beslutat och börjar närma sig istället blir övermåttan entusiastiska. Ett "vad ska det vara bra för?" förvandlas inte sällan till "det här är det bästa som hänt", om man ska hårdra det en smula. Den mentaliteten kan nog ibland vara lite svår att läsa för den som betraktar det utifrån.

Det om det. Läste en stund på kvällen. Kollade sedan en rulle. Imorgon ska de komma hit och titta på badrumsväggen. Så får vi se vad de säger om det. Bra att börja få den bollen i rullning. Det där lösa kaklet behöver ju åtgärdas så jag kan duscha ordentligt.

Najs!

Bofors - Östersund 4-2 (1-0, 1-2, 2-0)

Ganska typisk match mot den här typen av motstånd. Inte särskilt gnistrande eller minnesvärt, ingen toppinsats men just ikväll tillräckligt för att vinna. Kändes rätt illavarslande i andra perioden när vi tappade 2-0 till 2-2 på bara en dryg minut och spelade rätt dåligt den perioden. Man vi lyckades studsa tillbaka och styra upp det i tredje och gjorde vad som behövdes för att vinna. Och någonstans är ju tre poäng allt man kan begära.

Kul att Ljungkrantz fick göra mål. Han har underlevererat i poängproduktionen sett till förväntningarna så det var bra att han äntligen fick in pucken, må så vara att det var i öppen kasse, ett mål är ett mål. Därtill en bra prestation att han slog Östersundsbacken i duellen, vann pucken och kunde peta in det från nära håll. Inte direkt ett typiskt öppen kasse-mål där man slår pucken från egen zon eller får den serverad i mittzon så det bara är att slå in den. Vore helt klart positivt om han får lite islossning och börjar producera en del mål och poäng framöver.

Oroande så klart att Volden fick kliva av redan i inledningen av matchen. Nu verkar det ju enligt de första rapporterna man sett som att det var mindre illa än det såg ut, så det är ju bara att hoppas att det är så. Annars kan det mycket väl bli att vi åter behöver ge oss ut på målvaktsjakt före deadline om ett par veckor. Gran sägs förvisso ha börjat träna med laget på is, men hur långt bort en comeback ligger för honom och vilken form han är i få efter att ha missat nästan hela säsongen vet vi ju inte. På kort sikt kan vi säkert lösa det med att låna in Goos från Färjestad igen, men att gå in med honom som en av två målvakter i ett slutspel känns kanske inte helt betryggande. Men med lite flyt är Volden åter tills dess så att det blir en ickefråga. Är ju ändå en bra bit över en månad dit, och under den tiden kommer det dessutom vara ett rätt rejält uppehåll för OS. Så är det ingen allvarlig skada borde han hinna tillbaka och spela ett par matcher innan slutspelet börjar. Vi får hålla tummarna!

Minskar sakta men säkert

Inget anmärkningsvärt har egentligen skett denna dag. I alla fall inte i den del av världen som är min vardagliga tillvaro. Promenerade ner till stan en sväng på lunchen. Som så ofta förr tittat på film under kvällen. Fick det årliga brevet från CSN idag. Nu har skulden för första gången gått under trehundratusen. Ska se till att lägga in årets betalningar så snart som möjligt. Måste kolla lite bara hur det ska räknas med inkomst nu när ett par löner från 2025 blivit sena och betalas ut först efter årsskiftet. Har ju inte fått en lön i tid på snart ett år, februari i fjol tror jag var senaste gången, och under hösten har det blivit än mer försenat så det i princip varit två löner som ständigt släpat. Vi får hoppas att det där ordnar upp sig så att lönerna börjar komma i tid framöver. Tills dess har jag dock gett mig själv nyårslöftet att inte göra några kvälls- eller helgjobb. Något slags gräns måste man ju ändå dra liksom. För övrigt kan man ju lugnt påstå att det vore skönt att kunna betala lite mer på det där csn-lånet så man blir av med det någon gång. Jag är helt skuldfri i övrigt med varken bolån eller andra lån, så det hade ju varit riktigt snyggt att inte ha ett enda lån att betala på. Men det får väl bli när jag vinner eurojackpot.

Återvunnit

Den där turen till återvinningscentralen blev redan idag. Var lite rester efter köksrenoveringen och sådär som behövde slängas. Lite fästen och gångjärn och lister och sånt som blev över. Hittade farmors gamla bilnycklar i en låda häromdan, så de fick också åka med. Har ju inte mycket användning av nycklarna till en bil som varit skrotad sedan sisådär tre år tillbaka. Men skönt hur som helst att kunna åka iväg med det där så jag inte behöver ha det liggandes och ta plats. Då kunde jag ju börja ställa tillbaka lite grejer som fick flytta ut när renoveringen körde igång, typ sånt som ska stå på skänken och i vägghyllan och så.

Därutöver har jag fått lite jobb gjort och fördrivit tiden sådär i största allmänhet. Fixade ett par kåpor att dölja lamputtagen i taket med när vi var ute och åkte så de passade jag på att sätta upp. Blev bra här i vardagsrummet, men i köket behöver jag skaffa en som är lite större för där fick kontakten inte riktigt plats i den. Sedan behöver jag hitta någon bra lösning för själva sladden här inne, men en sak i taget. Mycket sådana där smådetaljer man inte riktigt tänker på när man gör om och skaffar nya inredningsföremål. Men att inreda sitt hem är väl å andra sidan en ständigt pågående process som aldrig riktigt har ett tydligt slut. Man hittar ju alltid nya saker man vill få in eller detaljer man vill ändra. Sedan är det ju sällan man gör om så i grunden som jag gjort under det senaste året med nytt golv, nya tapeter, nytt kök, ett gäng nya möbler och så vidare. Men föremål kommer och går och byts ut och ställs undan och plockas fram, och det finns ju liksom ingen punkt där man kan säga att nu är jag färdig och det kommer aldrig ändras ett dugg här igen. För alltid gör man ju något loppisfynd man behöver hitta plats för.

Tidens märkliga gång

Finns inte jättemycket att säga om denna söndag. Men det slog mig förut att det idag är en månad sedan juldagen. Känns som att det skulle vara mycket längre sedan man åt julmat, det var utgång och efterfest och vi drack en av barens mörkaste öl. Likaså att det igår bara var en månad sedan julafton. Det är märkligt hur tiden upplevs. Hur något som var alldeles nyss kan kännas längesedan och hur något som hände för flera år sedan kan kännas som bara häromdagen.

Idag på förmiddagen föll vinterns vackraste snöfall. Stilla och fylligt, som i en vintersaga. Precis sådär som det snöar i julfilmer för att skildra det lyckliga slutet. Jag tycker mycket om vintern. Särskilt när den visar sig från den sidan.

Veckan som kommer är till största delen ännu oskriven. Kommer säkert ha en del jobb att göra, men då det är utgivningsvecka lär stressnivån vara förhållandevis låg. Kanske kan det bli en tur till tippen, antagligen kommer jag behöva torka golv någon dag, i slutet av veckan är det inbokat att hantverkare kommer för att titta på badrumsväggen. Kaklet släppte ju för ett tag sedan och det behöver åtgärdas. Utgångstanken är att kakla om just den väggen, men sedan får man ju se vad de tror. Kan ju mycket väl visa sig att det bästa och mest rimliga alternativet är att göra alla fyra väggarna när man ändå håller på. Blir hur som helst intressant att höra vad de säger.

Men först är det måndag, och då återstår att se vad som hittas på utöver de jobbrelaterade grejer som ska göras.

Tror för övrigt inte att jag kommer hedra minnet av juldagen med att stanna uppe till klockan åtta imorgon bitti.

Uppgrävd parkering

Ingen speciell lördag egentligen. Har mest tagit det lugnt i olika former. Det är ju ofta så man vill ha sina lördagar. Igår blev jag väckt tidigt, tidigt av ljud utifrån gården. Visade sig att det var en grävmaskin som väsnades. Det har tydligen blivit en läcka på ett värmerör mellan husen, och då behöver det såklart grävas för att kunna komma åt att laga det. Så nu är halva parkeringen här utanför uppgrävd. Skönt då att man inte har bil och sin parkeringsplats där så man måste hitta någon annanstans att ställa bilen. Inte minst för att det sådär överlag ofta kan vara lite knepigt att hitta en plats här i kvarteret. Eller såhär, det finns platser men de är ofta upptagna, särskilt om det är utanför arbetstid. Dessutom är det så dumt så man får inte stå på parkeringen utanför konsum nattetid. Har hänt några gånger när jag ska iväg på morgonen och har hämtat bil redan kvällen innan för att kunna kliva upp några minuter senare att jag fått parkera borta vid Karlbergshallen dom ändå är en bit att gå. När jag först flyttade hit var det rätt chill, då hade alla i föreningen ett parkeringskort att lägga i vindrutan och man kunde ställa sig vart man ville på föreningens platser. Men för kanske tio år sedan ändrades det där så att man behövde hyra en plats för att få parkera och att alla då fick sin egen plats. I sig ett rimligt system, och rimligtvis bidrar det till att hålla månadsavgifterna för oss som bor här nere då föreningen även får in några kronor den vägen, men det är klart att det var ganska bekvämt att de få gånger man har bil bara kunna svänga in och ställa sig om det fanns en tom plats. Hur som helst. Hoppas de som ska fixa röret inte väsnas för mycket på morgnarna när de håller på. Jag har ju generellt lite annan dygnsrytm än de som arbetar med sådant och det är ju skönt om man slipper bli väckt tidigare än man tänkt sig.

Inga särskilda planer för morgondagen. Men lär väl gå och handla och sådär antar jag.

Tjoho!

Kalmar - Bofors 0-3 (0-2, 0-0, 0-2)

Så vi möter seriens mest hajpade lag med jag vet inte hur många raka segrar. På bortaplan. Ien fullsatt arena. Och vi inte bara vinner utan håller nollan och ställer skåpet. Det trodde jag inte riktigt på förhand. Att vi skulle ha en möjlighet att vinna, absolut, vi är ju trots allt i toppen båda två, men inte att vi skulle lyckas hålla tätt och vinna med så klara siffror. Grymt jobbat. Så jävla härligt. Styrkebesked!

Lugnet efter stormen

Förhållandevis lugn dag. Tidningen gick till tryck imorse och då blir det inte så mycket att göra jobbmässigt under dagen. Oftast är det så i alla fall, kan ju hända någon gång emellanåt att det är något event eller så man behöver iväg på när det är tryckdag. Passade i vilket fall på att röja lite bland det som blev över efter köksrenoveringen. Lite fästen och skruvar och sånt där jox som inte gick åt. Några få grejer hamnade i kategorin kan vara bra att ha, men det mesta sorterades upp så det bara är att köra till återvinningen när tillfälle ges.

Även lugn och skön kväll. Kollat på film och så. Inget märkvärdigt. Trevligt med fredag imorgon.

Frustrerande!

Bofors - Björklöven 1-4 (0-1, 1-1, 0-2)

Frustrerande förlust. Vi gör egentligen en ganska bra match - sett över 60 minuter är vi det bättre laget - men får, som det brukar heta, dåligt betalt för det. Vi hade inte marginalerna med oss och pucken ville bara inte in. Vi kan inte skylla på domarna, vi hade ändå fem pp:n utan att göra mål, men det ska likväl sägas att de randiga inte hade någon särskilt lyckad afton. Stundtals kändes det som att vi spelade efter olika regelböcker, och det som det skulle visa sig matchvinnande målet kom efter att vi åkt på en rätt billig utvisning. Var en del domslut som kändes klart skakiga. Tänker kanske särskilt på situationen då Eklind sänktes av en rätt ful interference och det enda resultatet blev tekning i mittzon (trots att vi hade pucken i anfallszon när spelet blåstes av), men det var också flera mindre situationer som släpptes där de definitivt kunde ha plockat en utvisning på löven. Situationen på slutet när de mycket väl kan ha bestulit oss på ett mål genom att blåsa för blockering när pucken låg fri (det var förvisso så pass sent i matchen att det högst sannolikt inte påverkat slutresultatet, men det handlar om principen). Var även någon felaktigt dömd offside där vi hade kunnat skapa oss bra lägen. Det var nog kanske inte det som avgjorde men det är irriterande.

Men men, vi får ta med oss det vi gjorde bra idag, försöka få till skärpan i avsluten lite grann och så får vi slå de här jäklarna i slutspelet istället. Skulle vi dessutom lyckas spetsa laget med en vass offensiv pjäs (ja, jag erkänner att jag hann börja drömma lite om en återkomst för Christoffer Jansson när han var utanför laget några matcher i Färjestad, men med tanke på deras senaste skador på centersidan är det nog kört) kan vi nog bli riktigt farliga när det drar ihop sig. Vi har ju spelet i oss, det är bara den där allra sista spetsigheten som saknas. Om den sedan behöver komma utifrån eller om det kan lossna för spelare som Harju, Ljungkrantz och Edvardsen kan vara sak samma, men den skulle behövas.

Uppiggande jobb

Har mest jobbat idag. Jobbat och tvättat. Men det har flutit på bra. Var iväg på ett faktiskt ganska uppiggande jobb på eftermiddagen och det är ju inte varje dag man är det. Vi har en kör här i stan för personer med funktionsvariationer, och de är alltid så jäkla roliga att träffa för det är sån energi när de kör igång. Idag blev det rentav lite omvänd presskonferens där jag fick kliva upp på scenen och ställa frågor till kören som kollektiv. Det händer inte riktigt varje dag. Tur antar jag att jag inte har några större problem med att ställa mig framför folk sådär. Var inte särskilt bekväm med sådant när jag växte upp även om jag aldrig heller var så som det är för en del att jag inte alls klarade av det. Men med tiden och att man gjorde det allt mer, kanske framförallt under universitetsåren, växte den där obekvämheten bort allt mer. Sedan beror det såklart på sammanhang också. Men generellt känner jag mig relativt chill med att stå på en scen eller prata för en publik.

Är fortfarande så himla nöjd med köket. Bara känslan i kylskåpsdörren nu när fronten kommit på plats känns lite lyxig. Har hänt att jag gått och okynnesöppnat den lite bara för känslan i det. Var helt rätt att jag valde integrerad kyl (och diskmaskin för den delen). Klart mycket snyggare och med lyxigare känsla än om jag valt fristående. Det hade jag faktiskt inte ens en tanke på att det fanns från början. Det var när jag pratade med köksplaneraren och vi gick igenom alternativ och jag tittade på vad som fanns och så som det landade där. Så snyggt att allt är enhetligt. Om det sedan skulle bli så att någon besökare får för sig att jag inte har något kylskåp för att det inte riktigt syns att det är ett kylskåp blir det ju bara en underhållande bonus.

Morgondagen? Mer jobb som det ser ut. Hockey frampå kvällen. I övrigt får tiden utvisa.

Köket färdigt!

Så snickarn var här idag och gjorde klart det sista i köket. Det blev så himla bra. Jag är så fruktansvärt nöjd med hur köket blev, och att jag där i skiftet mellan vinter och vår förra året äntligen kom mig för att få köksrenoveringen det pratats om så länge gjord. Jag fattade alla beslut och gjorde alla val, men det är långt ifrån bara min förtjänst att det blev så bra. Köksplanerana på Ikea, killen som var här och mätte och planerade inför installationen, snickaren som gjort jobbet, elektrikern som var här och drog el ett par dagar. Alla har de del i att det blev så bra. Från förslag till ritning till rivning till montering till färdigt resultat. Jag hade aldrig kunnat göra det själv. Även om man själv är händig och kan montera och bygga skulle jag råda alla som ska byta kök att ta hjälp av den valda leverantörens köksplanerare för att rita upp det. För de ser lösningar och kommer med förslag man själv aldrig hade tänkt på. De, jag säger de även om det framförallt var en tjej jag hade kontakt med för de kollegor hon hade med sig kom med minst lika värdefulla inspel, var ovärderliga för den här processen även om de "bara" var med i början fram till att beställningens lades.

Sedan ska man givetvis inte glömma alla dem som på ett eller annat sätt spelar en roll utan att vara direkt inblandade i plan och resultat. Alla de som bara gör sitt jobb men utan vilka ett sådant här projekt vore helt omöjligt att ro i land. De som sköter leveranser, kundtjänstmedarbetare (det blev ju några samtal dit när det strulade med leveransproblem och allt vad det varit) och andra som på något vis gjort en insats mer eller mindre i det tysta.

Då har vi check på ytterligare en etapp av renoveringen. Det största och tyngsta etappen skulle jag vilja påstå. Den stora bit som återstår nu är bokhyllebygget, så det hoppas jag att man kommer sig för så det hinner bli gjort före sommaren. Badrumsväggen ska så klart åtgärdas också men det räknar jag inte riktigt in i renoveringen utan det har ju tillkommit utöver det jag tänkt renovera/omgestalta.

Utöver att köket blev färdigt har denna måndag mestadels bestått av jobb. Man kämpar på. Mer jobb under morgondagen. Därtill tvättstugan. Kommer troligtvis somna ganska gott imorgon kväll.

Inte 100% ordinärt

Helt ordinär blev inte söndagen trots allt. Den vanliga söndagsmiddagen blev inte av. Istället blev det några filmer här på eftermiddagen och kvällen. Ganska trivsamt och trevligt. I övrigt har det väl inte varit några direkt överraskningar. Har veckohandlat och promenerat och grejat. Passade på att både tvätta håret och städa av köket lite snabbt. På tal om köket är tanken att de sista luckorna ska sättas upp imorgon. Så får vi väl hoppas att det inte strular till sig utan att det blir av den här gången. Ska bli najs att få det helt färdigt.

I övrigt ser den kommande veckan mestadels ut att bjuda på jobb. Årets första tidning ska tryckas på torsdag så man får se till att ligga i för att få allt färdigt. Känner mig inte riktigt helt i fas tidsmässigt, men jag får se till att få ihop det, det är inte mer med det. Får hållas tummarna för bara att det inte dyker upp massa extragrejer precis på slutet för då kommer blir jäkligt körigt och tight.

På tisdag har jag tvättstuga också. Då får jag ju faktiskt några extra timmar till att få jobbet färdigt också eftersom jag kommer behöva kliva upp tidigt. Det var helt oavsiktligt när jag bokade tiden men vi kan ju låtsas att det var planerat bara för att få det att låta bra.

Rörigt på stan

Skjutsade runt lite på farsan på tidiga eftermiddan. Körde julsaker till förrådet, en sväng till affären och lite sådär. Skulle släppa av honom vid Willys för att hämta ut ett paket och jäklar vad bilar det var på stan just då. Fanns inte en parkeringsplats utan jag fick cirkulera i väntan på att han skulle bli klar. Trångt och jäkligt är det där också, och ännu mer så nu när det ligger snödrivor och så vidare längs vägkanten. Men då var det väl ändå bra att det gick att ta något varv runt om där och att det inte var så att man absolut behövde parkera. För i sådana lägen är det ju jäkligt frustrerande när det inte finns några platser.

Annars har lördagen varit förhållandevis lugn. Har lyssnat på musik och druckit en öl och tittat på film typ. Haft en ledig dag helt enkelt. Vad morgondagen har att bjuda på får vi se då, men den spontana gissningen är att det kommer bli en ganska ordinär söndag. Det blir ju oftast så.

Bra start på helgen!

Bofors - Nybro 3-1 (0-0, 2-1, 1-0)

Skönt och bra med seger och tre poäng. Matchen var väl lite vad den var. Ingen höjdare till hockeymatch och inget som kommer gå till historieböckerna direkt. Visst är den här upplagan av Nybro ett lag vi borde kunna städa av utan större besvär, men det är också en typ av lag vi närapå av tradition brukar ha svårt för. Ikväll kan man väl inte direkt klaga på effektiviteten. Särskilt inte i andra perioden där vi gjorde två mål på tre skott på mål. Det ska sägas att andraperioden var i stora stunder inte särskilt bra av oss, men det var väl heller inte riktigt så illa som periodens skottstatistik (3-20) antyder. Vi hade trots allt tre box play, något skott i målramen och sådär men som sagt, spelmässigt var det ingen höjdarperiod. Men vi lyckades, med undantag för det där ramskottet som troligtvis hade blivit mål om han fått iväg pucken direkt då han hade öppet mål, utnyttja våra chanser och sedan hade vi ledningen att gå på inför tredje.

Gissar att det är extra skönt för unge debutanten Sättermann att vi lyckades vända matchen efter att hans oturliga tappning av balansen föranlett 0-1. Han gjorde väl annars ett helt okej intryck. Fick inte särskilt många byten men gjorde utöver nämnda drattande på ändan alls inte bort sig utan att för den skulle utmärka sig något särskilt.

Med de tre poängen samtidigt som både Modo och AIK förlorade sina matcher är läget just nu sådant att vi kommer ligga kvar på tredjeplatsen även om de båda vinner de matcher de har färre spelat än oss. Att vi kommer klättra högre än så känns osannolikt då vi ligger fem poäng efter Kalmar och nio efter Björklöven samtidigt som de båda har tre respektive två matcher fler spelade än oss. Men kan vi knipa tredjeplatsen vore det bra.

På tal om något helt annat är jag milt chockad över att ingen av de tävlande i På spåret kunde Nathan Söderblom, eller ens reagerade igenkännande när de hörde namnet. Jag menar, är det någon ärkebiskop man känner till är det väl Nathan Söderblom?! (obs! är alltså helt oironisk här, det är i alla fall ett namn man borde ha hört).

Slingan nere

Kom mig för att plocka ner ljusslingan från balkongräcket idag. Återstår dock en julsak att plocka undan sådär lite i efterhand. Har låtit ett par ljusstakar stå kvar för jag tänkte låta ljusen som sitter i dem brinna ner innan jag ställer in dem i skåpet. Blir ju mycket trevligare att sätta i helt nya ljus än att ställa fram ett par halvt nedbrunna när det är dags att plocka fram dem igen framåt december.

Har annars jobbat lite grann idag. Det går trögt. Får inget riktigt flyt i det. Var iväg på en invigning igår och när jag kom hem och skulle skriva gick det så jävla långsamt och kändes så styltigt och dåligt. Så är det ganska ofta efter ledigheter. Det tar alltid ett tag att komma in i det. Har egentligen alltid varit så. Även när jag gick i skolan och på universitetet och så vidare var jag rätt trögstartad i början av terminerna. Men det är inte utan att det är lite frustrerande när en text som när man är inne i det tar någon timme eller två att skriva istället tar en halv dag att få till.

Spelade lite Stylophonetheremin under kvällen. Lyckades ställa in den så jag fick till ett ljud som lät som  kvinnoskrik i skräckfylld panik. Får se till att inte ha för hög volym om jag någon gång använder det ljudet. Vi vill ju inte att grannarna ska få några tokiga idéer. Eller det kanske i och för sig vore roligt att spela det på maxvolym bara för att se hur lång tid det tar innan någon granne reagerar.

På väg till den där invigningen igår stod jag för övrigt för vinterns första, och förhoppningsvis sista, på ändan-drattning när jag uppenbarligen trampade på en halkig fläck. Inget större drama dock. Landade på baken, det snöade och var ganska mjukt. Enda skadan var på min stolthet. Det känns alltid lite ovärdigt när sådant händer. Var dock relativt tomt på gatan så förhoppningsvis var det inte alltför många som såg det. Men det är lurigt det där när det inte känns superhalt överlag och så trampar man på en fläck som får fotfästet att bara försvinna. Ska köra till en av grannkommunerna imorgon förmiddag, då känns det också som att det finns viss risk för dåligt fäste. Hade föredragit om det hade fortsatt vara kallt och vintrigt på riktigt så att det hade varit ordentligt vinterväglag. Nu är ju risken att det blir slaskigt och isigt när det är omkring nollgradigt och ska regna större delen av natten, och det tycker åtminstone jag är ett lite bökigare väglag. Men det ska nog lösa sig. Får ta det lite lugnt och försiktigt bara.

Jippi!

Västerås - Bofors 2-5 (1-1, 0-2, 1-2)

Skönt med en tillbakastuds efter floppen mot Troja senast. Och för den delen en liten revansch för den djupt orättvisa förlusten mot Västerås på hemmaplan i höstas. Bra att hänga dit ett par i pp också när vi nu haft en period med dålig utdelning i den spelformen. Seger, tre poäng, mer kan man inte begära.

Julat av

Så är lägenheten alltså avjulad för den här gången. Känns alltid lite vemodigt. Elljusstaken och ljusslingan på balkongen återstår förvisso, de släcker jag traditionsenligt vid midnatt. Hur länge slingan sedan får sitta kvar utan att vara tänd beror lite på vädret. Skulle det bli oväder eller den fryser fast eller så (det har hänt förut) får den sitta kvar tills det är möjligt att gå ut på balkongen utan alltför mycket besvär.

Drack säsongens sista julmust till middagen. Har burit ner de som blev över i matkällaren för att spara tills säsongen kör igång igen i december. Tisdag 1 december, då kommer jag öppna nästa säsongs första julmust. Det ser jag fram emot. Julöl fortsätter jag dock dricka tills lagret är slut och det har jag kvar så det ska räcka hela vintern, och antagligen lite till. Dock är väl tanken att faktiskt hinna dricka upp det den här gången och inte ha ett gäng kvar när den säsongen börjar igen i november. Blev lite så förra året, delvis för att jag var på annan ort en del under senvintern och våren i fjol, plus att jag blev sjuk i 2-3 veckor efter kentveckan och sedan inte var hemma på flera veckor när köket renoverades. Sedan är man ju inte överdrivet sugen på julöl under sommaren och under hösten finns ju så mycket annat gott att dricka med oktoberfestölen och allt, och sedan körde ju julölssäsongen liksom igång.

Annars har dagen varit vardaglig. Den kapsylöppnare jag använder mest gick sönder häromdagen, lätt skandalöst med tanke på att jag bara haft den i sisådär 20 år och att den nog inte var alldeles ny när jag fick den, så kom mig för att beställa en ny idag. Hade såklart kunnat gå till exempelvis Ica och köpa en, men eftersom jag är med i en enkätpanel där man samlar poäng som kan lösas in mot diverse presentkort tyckte jag att jag kunde använda det så skulle ju öppnaren inte kosta mig något. Visade sig sedan att butiken jag handlade ifrån helt fittigt lade på fraktkostanden efter att presentkortet använts för att betala varan. Så trots att jag hade ett presentkort som täckte både varans pris och fraktkostnaden sånär som på någon enstaka krona fick jag alltså betala hela fraktkostnaden ur egen ficka. Vilket i slutänden blev dyrare än om jag hade gått och köpt en öppnare på Ica eller Konsum. Så jävla dåligt och sniket. Har alltid när jag handlat med presentkort online förut varit så att presentkortet även täcker frakten.

Imorgon väntar årets första tidiga morgon. På grund av jobb så klart. Ser i prognosen att det verkar som att det kommer både blötsnöa och blåsa en del när jag ska iväg imorgon bitti. Då blir man ju verkligen ännu mer sugen på att ge sig iväg och jobba. Kom kom Eurojackpottvinst, kom.

Det närmar sig. I skrivande stund 38 minuter tills slingan och elljusstaken släcks.

Jobbvardagen är icke spektakulär

Jobbat och så under dagen. Har börjat komma igång lite mer nu än förra veckan. Blir ju liksom lite lättare när man lyckas få besked om vad det är som ska göras och vilka deadlines man har att förhålla sig till. Ringt runt till lite folk och sådär. Inte särskilt spektakulärt på det stora hela. Till skillnad mot vad många filmer som handlar om journalister kan få en att tro är det här som regel inte särskilt spektakulärt. Framförallt inte på den typ av publikation jag jobbar för. Är man däremot krigskorrespondent vid fronten eller något liknande är nog graden av spektakularitet (bestämde precis att det är ett ord) något större, även om också sådant blir något slags vardag om man gör det tillräckligt länge. Man bör dock komma ihåg att de allra flesta av oss med yrkestiteln journalist varken är krigskorrar eller jobbar med uppseendeväckande grävjobb. Den stora majoriteten av oss stretar på med att göra våra intervjuer, skriva våra texter och se till att det finns något att läsa i tidningen eller på hemsidan eller på vilket sätt läsaren väljer att ta del av innehållet. Sedan går det inte att förneka att många som inte har någon större inblick i yrket ofta blir mer nyfikna om de får höra att man jobbar som journalist än om man hade varit exempelvis ekonom eller nätverkstekniker. Det blir i och för sig jag också, men det är mest för att det är roligt att kunna surra lite med kollega. Att sucka lite över yrkets förtretligheter blir ju något annat när den man pratar med förstår vad man menar och själv har liknande erfarenheter.

Inte heller utanför jobbet har dagen varit nämnvärt spektakulär. Hämtade upp ett par tomkartonger från förrådet för att packa ner julsakerna i imorgon. Har brukat ha dem i ett skåp i köket men tänker att jag nog ska ställa ner dem i förrådet istället för att frigöra lite skåputrymme. Visst, det blir något bökigare när man ska plocka fram det och så, men det är också en gång om året det handlar om så det ska jag nog orka. Såg en småkul film (Official Competition) under kvällen. Vardagen börjat väl i någon mening få fastare form. Längtar redan till semestern.

Raggsockorna är på ikväll också.

De sista dagarna

Stillsam och normal söndag på det stora hela. Har gått och blivit kallt och vintrigt på allvar, vilket jag uppskattar. Tråkigt då bara att det ser ut att bli nollgradigt redan till veckan. När det blir varmt på sommaren håller det i sig i flera veckor, när det blir kallt på vintern får vi bara ett par dagar innan det börjar slaska till sig. Klart orimligt. Fattar att alla inte är som jag och tycker 15-20 minusgrader är najs och skönt, men iv kan väl få ha 10 minus i alla fall? Så att man ändå får den riktiga vinterkänslan i mer än några få dagar. Det finns ju ändå något magiskt i när snön ligger djup och det är gnistrande kallt. När det gnisslar under skorna och det inte krävs mer än en ganska kort promenad för att få is i skägget. Sådär som vintern borde vara.

Under kvällen har jag tänt ljus och druckit en god, smakrik julöl. Försökt suga ut så mycket det går av de här sista dagarna innan tjugondagen när julen städas ut. Finns ändå något sorgesamt och vemodigt över den här tiden när julsäsongen är inne på sin absoluta sluttamp. Man njuter va de levande ljusen men sörjer i någon mån redan att det snart är över och att det vardagsgrå inom bara några korta dagar helt kommer ta över. För även om vardagen i sig redan varit tillbaka en tid ger de kvarhängande pynten, de kvardröjande juleljusen, ett slags respit, ett slags övergång. Man kan, åtminstone för den del av tiden, leva kvar i det mysiga och lättsinniga. Samtidigt slipper man, likt under skollovens sista dagar när det begav sig, inte undan insikten om att det snart är över, vilken hela tiden ruvar i bakgrunden och skänker det ljuva en vag kant av vemod.

På tisdag ska allt plockas undan. När klockan slår midnatt natten mellan tisdag och onsdag släcks ljusslingan och elljusstaken för sista gången den här säsongen. Sedan dröjer det nästan ett helt år innan de åter ställs fram för att sprida sitt gemytliga skimmer. Det fysiska tomrummet efter julsakerna blir alltid så påtagligt. Som en känsla av något saknas. Plötsligt behöver man åter tända lampor som inte behövts medan adventsstaken lyst upp köket, plötsligt är de där prydnaderna som stått i ett fönster eller på en hylla borta. Det som för en kort tid fyllts blir åter tomrum. Allt återgår till det gängse, till det vardagliga. Kanske är det åtminstone delvis för att jag själv har så svårt för den återgången, den transitionen, som jag aldrig kommer kunna förstå mig på dem som städar undan julen så snart det går efter själva julhelgen. Jag vill dra ut på det så länge det går, maxa säsongen för att så långt som möjligt kunna leva kvar i det undantag som juletiden med båda sina högtider och efterföljande dagar av gemytlig lättja utgör. Julpyntet, ljusen och glittret blir i någon mening den fysiska manifestationen av det undantaget. Därför blir det alltid ett visst mått av sorg när tjugondagen kommer och allt det som ger tiden kring jul sin gestalt ska städas ut och läggas undan.

På själva tjugondagen är det väl dock tveksamt hur mycket jag kommer hinna reflektera kring sådant. Ser ut att kunna bli rätt stressigt med jobbet till veckan då vi har ganska kort om tid till tryck den här gången. Bara knappt 1,5 arbetsvecka. Så det gäller att få saker gjorda och att inget krånglar mer än nödvändigt. Fördelen med det är att man inte hinner tänka och oroa sig så mycket, nackdelen är att det är ansträngande. Extra så nu när man ännu håller på att varva upp efter helgerna. Skriver alltid som en kratta - och därtill synnerligen långsamt - första tidningarna efter jul och efter sommaren. Ringrost får man väl kalla det.

Har för övrigt säsongspremiärat raggsockorna under kvällen. Med en balkongdörr med tämligen bristfällig isloering (vilket, ska erkännas, är mitt eget fel då jag inte kommit mig för att fixa tätningslisten som varit dålig i ett par, tre år) tenderar delar av golvet att bli ganska kallt när temperaturerna sjunker så pass som de gjort nu. Då är det bra med varma strumpor.

Pinsamt!

Bofors - Troja 1-2 (0-0, 1-1, 0-1)

Nog för att man förstod att det skulle bli svårt att helt ladda om efter gårdagen, men det här var bara dåligt. Plattmatch deluxe. Ingen riktigt geist, slarv, oskärpa. När vi gjorde 1-0 i fem mot tre och sedan hade drygt fyra minuter kvar i pp i och med att Troja efter en riktigt ful tackling åkt på ett matchstraff trodde man att vi nog ändå skulle få in en puck till och gneta hem det här. Istället släpper vi in ett mål under det pp:t. Det får bara inte hända. Gå från gårdagens insats till att förlora mot jumbon. Pinsamt. Så ytterst pinsamt.

Sedan hjälper det så klart inte att vi åker på en ytterst tveksam utvisning med knappt tre minuter kvar vilket i stort berövar oss chansen att göra en slutpush, men med en normal insats hade vi överhuvudtaget inte hamnat i situationen att vi hade behövt en slutpush. Troja är rätt dåliga, men ikväll var vi ännu sämre. Som sagt, pinsamt.

Trojaspelaren som sänkte Thorell (bara att hoppas att den hjärnskakning han förmodligen åkte på inte visar sig vara alltför allvarlig) lär för övrigt få vila några ett tag. Det var en riktigt stygg smäll rakt från blinda sidan. Ska vi tippa på de sedvanliga fyra matcherna?

Toppkalas!

AIK - Bofors 0-6 (0-3, 0-1, 0-2)

Det resultatet såg man väl inte riktigt komma på förhand. Islossningen från senaste matchen verkar ha hållit i sig. Lite som att vi fick med oss den utdelning och det resultat nu som vi borde ha haft i hemmamatchen mot AIK i mellandagarna. Sedan verkar vi ju ha varit det tämligen klart bättre laget i den här matchen. Att vinna skotten med 48-19 (20-5 bara i första perioden) skojar man, som det brukar heta, inte bort.

Jäkla gött att kunna trycka dit AIK med så pass rejäla siffror. Det är så som tabellen ser ut inte alls omöjligt att vi kommer mötas igen i slutspelet, kanske redan i en kvartsfinal, och då lär ju en utskåpning som denna inte direkt vara någon nackdel att ha i bagaget. Det här resultatet gjorde min kväll. Så grymt jobbat.

Ny match redan imorgon dock, så förhoppningsvis lyckas laget ladda om tills dess och rida vidare på den här vågen. Fira resultatet och storsegern ikväll, sedan gäller det att skifta fokus till morgondagens uppgift.

Snö men inget kaos

Har alltså återgått till arbete. Inte för att det varit överdrivet betungande de här första två dagarna, delvis för att man som vanligt inte riktigt fått den information man behöver, men det blir ju något annat när man behöver hålla koll på mejl och tänka jobb än när man är ledig och har hela dagarna fria att tillbringa efter eget godtycke.

Det har snöat en del. Tillräckligt för att det inte skulle levereras någon kvällstidning till affären idag. Det tycker jag dock är att ta i, för så överdrivet mycket snö har det faktiskt inte varit. Sedan kan jag tillstå att det var tillräckligt för att det skulle bli jobbigt att pulsa när jag var ute på promenad, inte minst för att det ju suger något oerhört i benmusklerna när det blir sådär löst underlag, men sådana snömängder att saker och ting behöver ställas in har det inte varit häromkring. Tycker att det generellt har blivit något slags neuros kring småbökigt väder på senare år. Istället för att vidta åtgärder för att klara potentiellt besvärligt väder har blivit som att man tycker att man satt sig i beredskap genom att stänga ner och ställa in. Lite som att man en regnig dag istället för att se till att man har paraply och regntäta skor väljer att stanna hemma från jobbet och då tycker att man förberett sig för vädret. Det finns såklart tillfällen där stänga och ställa in är nödvändigt men jag upplever att det sker väl ofta nu för tiden. Vet inte om SMHI därtill blivit mer trigger happy med varningar, men det känns som att man hör mer om varningar nu än vad man gjorde för några år sedan.

Hur som helst tycker jag det är väldigt, väldigt fint med snön som lagt sig. När det ligger nyfallen, klarvit snö finns det ett kort ögonblick alldeles när det skymmer som ljuset är fantastiskt. När det är dunkelt och ljust på samma gång och färgerna är som i en film. Det är lätt att missa, för det går fort innan det är förbi, men så ljuvligt när det sker.

Drack en fantastiskt god öl under kvällen. Carolus Imperial Dark. Köpt på tillfälliga hyllan strax före jul. Hoppas den kommer tillbaka dit nästa år. Galet smakrik. En öl att dricka långsamt en vinterkväll. En ny favorit. Såg även ett par filmer. Den ena var bättre än den andra.

Sjukt förresten att det bara är två veckor sedan juldagen, och bara två veckor och en dag sedan julafton. Det känns som väldigt mycket längre sedan. Nyår känns också ganska avlägset trots att det bara är en veckan sedan. Det tyder väl på att det mitt i julfriden är en ganska händelserik tid där det hinner hända mycket ganska tätt som ger en uppfattning av avstånd till det som varit. Men att det bara är två veckor, galet.

Äntligen!

Bofors - Oskarshamn 7-3 (2-0, 1-1, 4-2)

Lite islossning för man säga. Blev den där klara segern jag efterlyste efter förra matchen. Gött det. Vi gjorde överlag en bra match, men framförallt fick vi utdelning och hade effektiviteten med oss i den här matchen. De flesta målen var dessutom väldigt bra mål i den meningen att de kom som en följd av hårt jobb, av skymning framför kassen, av upplockade returer. Det är sådana mål man behöver göra. Inte alltid snyggt, men jäkligt viktigt för känslan att det lönar sig att ta jobbet. Kul också att Plato äntligen fick göra mål. Hoppas det släpper lite för honom nu.

Annars en match med en del lätt ovanliga inslag. Som när vi fick spela fem mot tre för att Oskarshamns målvaktstränare dragit på sig en tvåa för att ha sagt något till domarna, som vårt 4-1 som var ett ganska snyggt självmål av en Oskarshamnsspelare, som att Oskarshamn vid ställningen 5-2 plockade målvakten redan med drygt sju minuter kvar när vi åkte på en utvisning. Det är sådant som inte riktigt händer varje dag. Just utvisningen som föregick att de plockade målvakten var för övrigt horribelt feldömd. En BIK:are blev inknuffad i deras målvakt och åkte ut för interference på målvakten. Man får vara väldigt glad att det inte påverkade slutresultatet (eller i alla fall inte mer än att vi gjorde 6-2 tom i bur). Den utvisningen kan domarna inte vara särskilt nöjda med när de tittar på den efter matchen.

För att vara en tämligen snöig onsdag mot Oskarshamn är publiksiffran på drygt 3300 i sig givetvis bra, men med tanke på att det var gratismatch tycker jag det är lite för dåligt. Minst ett par hundra till borde kommit, helst ytterligare ett par, tre hundra utöver det. Vädret påverkar såklart, när det snöar och blåser blir ju tröskeln för att ta sig iväg högre för åskådarna på marginalen. Vi får hoppas på bättre väder och högre närvaro på lördag när den andra av säsongens två gratismatcher går av stapeln. Då hoppas jag att det blir över 4000 på läktarna. Och så hoppas jag att publiken är lite mer laddad då, för även om klacken höll igång riktigt bra var det märkligt såsigt på resten av läktaren även framåt slutminuterna när vi gick mot seger och stämningen borde ha varit på riktig topp. Men det kanske också ger sig på lördag när folk värmt upp i baren före matchen...

På tal om folk är promenaderna hem från matcherna för övrigt svårartat nervpåfrestande. Blir tokig på folk som går långsamt i bredd så de tar upp hela gångbanan utan att ha någon helst koll bakåt. Särskilt när det som nu är snövallar på båda sidor som dels gör vägen smalare, och framförallt gör att man inte kan ta sig förbi. Är flera gånger jag fått bita mig i läppen för att inte häva ur mig ett drygt "antingen rappar vi på eller så går vi på rad istället för i bredd", vilket såklart hade fått mig att framstå som världens mest osofta människa.

Nåväl, folk i vägen eller inte, ikväll vann vi och vi vann klart och då får man glädjas. Heja och hurra!

Strax slut på friden

Lugn och chill och trevlig dag. Läsning, film och så vidare. Frampå eftermiddagen när det började mörkna firade jag ut julledigheten med att hälla upp en Fullers Vintage Ale, har ju blivit lite tradition de sista åren att både inleda och avsluta julledigheten så. Man får försöka maxa det så gott det går.

Känns såklart tungt att ledigheten är över och att vardagen väntar igen imorgon. Jag är ju inte så bra på att återgå till vardag och arbete igen efter en ledighet. Särskilt inte efter julledigheten då hela årstiden och känslan inbjuder till att ägna dagarna åt att göra ingenting särskilt och unna sig en god, mustig ale i stearinljusens sken framåt eftermiddagen. Därtill är jag ju som bekant ganska kritisk till lönearbetet som konstruktion och ser kravet (för låt oss vara ärliga med att det är ett krav) på att arbeta som en tämligen stor inskränkning av den individuella friheten. Vi har byggt ett sinnessjukt samhälle där vi trots att vi nått en teknologisk utveckling där väldigt många skulle kunna jobba väldigt lite fortsätter kämpa mer för rätten till arbete än för rätten till lättja, ledighet och frihet att själva styra över vår tid. Vi sitter så fast under kapitalismens förtryckande stövel att alltför få ens kan föreställa sig en annan tillvaro. Istället för att ta kampen för rätt till heltid och full sysselsättning borde den så kallade arbetarrörelsen kämpa för rätten att jobba så lite som möjligt. Idén att arbetet ger livet mening är bisarr, än mer så den ofta upprepade frasen att ett jobb är vägen till frihet och autonomi. Kanske låter lite drastisk här men när jag hög någon yttra det senare är allt jag hör arbeit macht frei.

Likt Paul Lafargue argumenterade för redan på 1880-talet delar jag synen att det framförallt är de som säger sig företräda arbetarnas intressen som har svikit i frågan om lönearbetet. Istället för att hedra de till Wigforss tillskrivna och ofta citerade orden om att målet med samhällsutvecklingen är att frigöra människan har man låst sig till moralistiska, nästintill auktoritära ståndpunkter i stil med "alla som kan jobba ska jobba". Det är som att man tillmäter arbetet närmast esoteriska värden, att man ser arbetet som ett mål snarare som ett medel. Arbete kan och ska aldrig vara ett självändamål. Arbete kan ibland vara nödvändigt för att nå ett mål, men arbete för arbetets egen skull är fullkomligt meningslöst. En rimligare utgångspunkt för en modern vänster hade varit att den som kan och vill vara ledig ska vara ledig.

Många är oroade över att AI ska "ta våra jobb". För egen del drömmer jag om den som den store befriaren från lönearbetets tunga bojor. Det steg som äntligen kan frigöra människan från industrialismens arbetssamhälle och låta oss bygga något nytt, något människovärdigare, mer livsbejakande. Det kommer givetvis kräva politiker och ledare som förmår förändra samhällsstrukturen och dess ekonomi bort från att helt baseras på arbetade timmar till något annat, och det kommer likaså kräva att många behöver hitta nya sätt att tänka och betrakta livet. Jag säger inte att det kommer vara friktionsfritt eller gå att göra över en natt, men potentialen finns för att det ska kunna bli tillfället då människan återtar sin frihet.

Jag kan bara beklaga att vi inte är där ännu, och stålsätta mig för att ännu en gång logga in på jobbmejlen imorgon för att inleda en lång, lång arbetsvår. Med det sagt har jag inget emot mitt jobb i sig, jag bara hatar konceptet att jobba. Lönerarbete är till sin grundläggande konstruktion ofrihet.

Vinst!

AIK - Bofors 1-2 förl. (1-0, 0-1, 0-0, 0-1)

Gött med seger och att kunna trycka dit AIK efter den onödiga förlusten mot dem häromsistens. Sedan går det inte att säga annat än att ineffektiviteten fortsätter spöka. Ett mål på 30 skott på ordinarie tid är för dåligt. Särskilt när man har nio minuter i pp, varav en femminutare. Där behöver man bli klart mycket bättre. Börjar bli rätt många poäng vi bommat nu för att vi inte förmår göra mål. Vore så skönt om vi någon gång, helst redan i nästa match, kunde få vinna med lite marginal och hänga dit ett gäng puckar, gärna några till synes enkla sådana. Säg en 5-1 eller 6-2 eller så. En sådan där match där man kan få känna att segern är så gott som klar redan efter andra perioden. Den typen av segrar har vi inte haft många av den här säsongen. Det har varit mycket uddamål, tight och målsnålt. Vi har uppenbarligen en stark defensiv, det vore bara så väldigt trevligt om det kunde lossna ordentligt i offensiven också.

Små antydningar av vardag

Veckohandlade för första gången på vad som känns som flera veckor idag. När julen och högtiderna kommer sätts ju de vanliga rutinerna lite ur spel. Veckodag spelar mindre roll, vanorna ändras. Jag gillar de uppehållen, undantagen. Avskyr när vardagen dundrar in igen. Än värre blir det så klart till veckan när man åter ska börja jobba och fullt ut återgå till det normala. När jag var på affären idag var det som att jag behövde påminna mig om hur man gjorde. Vad jag egentligen behövde handla. Jag har så klart varit där även de senaste veckorna, men då har det varit för annat. Den vanliga handlingen har liksom rutinerna i stort pausats. Det har handlats för jul och nyår, kompletterats men knappat handlats någon vanlig mat. Jag har inte ens behövt laga mat sedan nyår. Kommer inte behöva laga mat förrän tidigast på tisdag. Det blev rester över som har räckt sedan nyårsmiddagen och nyårsdagens pizza. Trevligt. Trettonehelgen kvar. Sedan vardag. Ridå.

Utöver veckohandling har dagen fyllts av promenad och film och ett par öl. En sväng ner till föräldrarna, en tur genom kvarter där, för att låna ett uttryck från en väldigt bra låt, den stora vita björnen lagt sig över asfalten och husen. Utanför fönstret blinkar balkongens ljusslinga under snön, får den att liksom glöda inifrån. Det är så vackert. Den här tiden, just när högtiderna är avklarade men vardagen ännu inte dundrat in, när man lutar sig tillbaka och slappnar av och inte har några som helst måsten, när det är mysigt mörkt och vintern är som vackrast utanför fönstret, den är ljuvlig.

Lugnt för egen del, dårskap i världen

Relativt lugn dag, men kom mig för att städa av köket i alla fall. Det behövdes efter nyårsmatlagningen. Alltid skönt att få sådant gjort. Och som jag sagt förut, så fruktansvärt mycket smidigare nu än med det gamla köket. Tar inte mer än en halvtimme från att jag börjar plocka undan det som står på bänken till att allt är tillbaka på sin plats.

Annars var det väl inget toppenpromenadväder idag. Gillar vinterväder, men just kombinationen vind och snöfall är ju inte jättebehaglig, särskilt inte när det är små, ganska vassa snöflingor som faller. Då var det ganska skönt att komma in sedan och hälla upp en god julöl och sjunka ner i soffan en stund.

Och Trumps påhitt i Venezuela, vilken dårskap. Visst, Maduro var kass och en klart otrevlig snubbe och att han försvinner är i sig inte negativt, men att bara ge sig in och kidnappa ett annat lands ledare... Fullkomligt barockt. Att vår så kallade statsminister inte klarar av att kraftfullt fördöma ett sådant agerande är ynkligt. Imperialism i sin vidrigaste form. Så uppenbart att det i grunden inte handlar om annat än att kunna roffa åt sig naturresurser. Uppenbar risk att det kommer sluta med någon form av inbördeskrig i Venezuela. Fredspresident my ass. Såg lite av presskonferensen i eftermiddags och det var fan bisarrt. Ett förvirrat svammel byggt på självbeundran och skryt. Att någon överhuvudtaget kan ha förtroende för eller ge sitt stöd till den mannen är obegripligt. Om något är det han som borde ställas inför rätta.

Seger med mer att önska!

Bofors - Södertälje 2-1 förl. (1-0, 0-0, 0-1, 1-0)

Skönt med seger så klart, men känslan är likväl att vi borde vunnit det här på ordinarie tid. Är ju dock som det varit på sistone att vi inte gör några mål. Äger spelet, skapar chanser men gör inte mål. Vinner skotten 36-17 på ordinarie tid, ändå står det 1-1 när tredje perioden är slut. Med normal utdelning hade vi gjort 3, 4, 5 mål under de 60 minuterna. Som jag var inne på senast behöver något göras. Kanske en rejäl omvaskning i kedjorna till att börja med för att se om det får någon effekt. Kändes ändå som att det skulle kunna bli lite islossning när vi gjorde 1-0 redan efter strax över minuten men sedan blev det som vanligt, nära men inte riktigt. Det är frustrerande. För i slutänden spelar det ju ingen roll hur mycket man driver matchen om man inte får in pucken. Det är trots allt målen som räknas. Vore så skönt om vi kunde få en match framöver där vi gör sju mål framåt, sätter allt och de som ska göra mål får hänga dit en eller ett par kassar var så att det släpper lite grann. Ibland kan man känna att vad synd att just den killen fick det där toppläget som inte är någon naturlig målskytt, just nu känns det som att det kvittar vem som får öppet mål för vi sätter ju inte pucken ändå. Det kan låta som en onödigt bitter sak att säga efter att ha vunnit men det går inte att komma ifrån att vi är alldeles för dåliga på att göra mål för tillfället. Med normal utdelning och normal pp-effektivitet hade vi antagligen haft nio poäng de senaste tre matcherna, nu fick vid med oss två. Så ja, vi firar segern men måste också inse att vi behöver lösa gåtan varför vi har så förtvivlat svårt att få pucken i nät.

Måste även tillägga att Fransén, som jag ju haft en del synpunkter på under säsongen, gjorde sin troligtvis bästa BIK-match hittills ikväll. Inga tabbar bakåt och båda målen framåt. Så får han gärna fortsätta.

Kan därtill även nämnas att domare nummer 8 fortsatt är en av de domare jag har svårast för i serien. Utvisningen på Barkemo för målvaktsinterference var bedrövlig. Där tycker jag gott det kunde tittas på i efterhand om målvakten förstärkte, för det såg så ut från läktaren.

Kul annars att se spelarna i sina moderklubbars tröjor under uppvärmningen. Dock inte utan att det blev lite svårt att känna igen vissa när de inte hade sina vanliga nummer och så vidare. Lite nostalgiskt också att se en Team B/K-tröja, även om den såg ut att vara av lite nyare modell än den jag spelade i en gång i tiden. Den som dåvarande sportchefen i BIK (och tror jag ordförande i Team B/K) kallade Värmlands finaste (det var den inte, den var i själva verket rätt ful) när han skällde ut oss för att vi som lag dragit på oss för många matchstraff. Vi hade några killar i det laget som hade ganska kort humör och inte riktigt drog sig för att gå över gränsen när det brann till i skallen. I just det laget jag spelade var det så vitt jag vet ingen som gick vidare till seniornivå, i förstalaget var det väl en eller två som gjorde några säsonger på lägre nivå. Skulle tro att det är ungefär så det brukar se ut. Många slutar under tonåren eller vid skiftet från pojklag till junior när det behöver bli lite mer satsning, av de som blir kvar faller de flesta bort under eller precis efter junioråren av olika skäl. Det är ju ändå en ålder där man kan börja få andra intressen, välja sin väg och börja utforska andra delar av livet. Plus att det nog är fler som spelar juniorhockey än vad det finns platser att fylla i seniorlagen och ska man fortsätta spela måste man ju få en plats i något lag. Av de som sedan fortsätter som seniorer är det ju i sin tur ganska få som når någon högre nivå. För att konkurrensen blir för tuff i förhållande till ens potential, eller för att man inte har orken eller lusten eller drivet att göra den satsning som krävs för att ha möjlighet att kunna passera nålsögat till att blir något slags elit. Förlåt för stickspår.

Ännu ett skifte passerat

Så var det nytt år. Förhoppningsvis blir det ett bra sådant, även om man väl alltid ska gardera sig med att inleda varje år med att lyssna på den nu 20 år gamla Hello Saferide-dängan 2006 och sjunga med i raden "It's gonna be another shitty year". Det nya året firades hur som helst in förhållandevis lugnt. Som vi gjort de senaste åren käkade jag och en kompis middag, tjötade, lyssnade på musik, poppade en flaska alkoholfritt mousserande vid tolvslaget. Ett sätt att fira som känns som ett väldigt bra sätt att fira när man vaknar på nyårsdagen. Hur som helst var det en trevlig kväll. Jag stod för matlagningen och bjöd på svampsoppa, Welligton på entrcôte och halloncocktail. Det blev bra, men ser också att det finns utvecklingspotential på sina håll. Hade kunnat ha lite mer svamp i soppan, varmrätten hade nog vunnit på en något mindre köttbit så den blivit lättare att linda med smördegen och inte hade blivit så väldigt stora skivor (dock blev köttet i sig perfekt tillagat med exakt den rosa färg man vill ha). Matlagningen i sig gick också rätt smidigt. Hade kunnat förbereda en hel del dagarna innan och på förmiddagen igår så det blev liksom aldrig stressigt eller mycket på en gång utan man kunde ta det lite lugnt och låta det flyta på. Undantaget kanske när jag upptäckte att jag hade för lite smördeg hemma och det visade sig att de bara hade fryst smördeg på kvarterets Konsum. Då blev man en smula stressad över att hinna tina degen och på något vis skarva ihop de olika delarna. Men det hör ju till lite att det ska vara något som på ett eller annat vid inte går exakt som planerat.

Idag har hur som helst varit en lugn dag. Kände inte av gårdagen mer än att jag var väldigt hungrig och väldigt skitnödig när jag klev upp, så det var ju skönt. Det är en stor vinst med att hålla sig till alkoholfritt vid tolvslaget. Hade lite disk att ta tag i, några kastruller och bestick och så som inte ska köras i maskin, och sedan gick jag ut på min årliga nyårsdagspromenad med nyårsskivan i lurarna. Alltid en av årets trevligaste promenader, även när det som idag är sisådär yttre förutsättningar med ganska blött snöfall och på sina håll olplogade gator och gångvägar där man fick pulsa. Blev en riktigt bra tur den här gången, var ute i sisådär en timme och en kvart. Till skillnad från i fjol mötte jag dock ingen enorm snygg tjej som fick mig att fundera på om det var det som avsågs när kvällstidningshoroskopet påstod att jag skulle bli förälskad i inledningen av året. Däremot såg jag en hel del mer eller mindre roliga hundar, och det är ju inte heller så pjåkigt.

Beställde helt traditionsenlig hem en vulkanpizza frampå seneftermiddagen. Tvingade dock inte i mig hela utan hade sinnesnärvaro nog att känna att jag började bli lite för mätt och då lägga resten i en matlåda till en annan dag. Sinnessjuk pizza egentligen, men tradition är ju tradition. Ett par, tre filmer har det blivit under dagen. Lite allmänt slappande. Trots att det varken blev särskilt sent eller särskilt påtaglig grad av berusning igår känner jag mig rätt trött och slö. Kanske på grund av den rejäla måltiden. Skönt att inte behöva stressa igång med jobb imorgon. Annandag nyår borde definitivt bli en grej.

Mitt starkaste minne från 2025 är nog kentveckan. Nu återstår att se vilka minnen som kommer skapas under 2026.